Utöver praktiska undersökningar kan man försöka resonera om saken rationellt. Vad vet vi, redan innan vi vet om det hörs skillnad?
En del. Vi vet en del om fysiken och hörseln, men även för dem som vet massor är det knepigt att dra gränsen till hörbarhet. Vi vet att folk som inte utan vidare kan avfärdas som illasinnade eller svagsinta rapporterar om betydande skillnad. Vi vet av erfarenhet att dyrare kan vara bättre.
Så här långt ser det illavarslande ut!
Vi vet också att det finns ett intresse av att upphöja det som är dyrt. Inte bara från säljarhåll; även köparen vill förstås övertyga sig själv om att hen inte är blåst. Upplevelser är slutligen och framför allt inte de rena observationer som empiristerna trodde, vi hör inte vad vi hör i den meningen att vi registrerar objektiva data. Varseblivningen är mer holistisk och bygger på mer än det enskilda fenomen vi försöker få kunskap om. Förväntningar, teorier, bias, i och utanför medvetandet vägleder eller vilseleder oss, och andra, alltid, på ett sätt som vi inte har insyn i när vi upplever.
Detta är inte kontroversiellt. Trots omfattande merarbete görs stora ansträngningar i varje undersökning av det här slaget för att med trovärdighet visa att den eventuella effekten sannolikt inte beror på någonting annat.
Att man själv som den som upplever känner sig övertygad är svårt att bortse ifrån, men det är opålitliga data! (Om man inte har gjort ett rigoröst arbete med blindhet och analys.)
Poängen är att även utan sån "rigorös undersökning" - orka - kan man ta med sig kunskapen om upplevelsers, egna och andras, dålighet som generaliserbara verklighetsmått.
Därmed inte sagt att "Oj, vilken skillnad!" är ointressant eller ogiltigt, det är bara inget lysande beslutsunderlag för ett bestående mervärde
Don’t just do something, sit there.
