Elektriska parametrarna för lampsladd?

[Harryup]

Om du har tur så ligger det inte kvar nån gammal musik i kabeln som påverkar mätningen.

Men seriöst så har man så gamla kablar så är det väldigt olika hur dom känns. En del har isoleringen nästan "smält" på och blivit kladdiga, andra har oxiderat kraftigt, en del ser opåverkade ut.
Har du testat ny mot så gammal sladd? Kan tänka mig att "lampsladd" inte är en helt homogen produkt oavsett ålder och leverantör.

mvh/Harryup

[Flint]

Suprakablarna har åldrats väldigt värdigt. Inget klet och kladd eller ärgad koppar. Egentligen har dom inte spelat så många timmar heller utan mest legat och skräpat medan t.ex. EKK fick jobba. Plockade fram EKKn nyss för att mäta lite på den också och fann att isoleringen ramlar av nästan av sig själv och den är nog bara runt tio år.

[petersteindl]

Är dom inspelade?

mvh/Harryup

Troligen, borde vara efter 30-35 år. Tiden går fort när man har kul.

lAMPSLADD BEHÖVER 90-110 ÅRS INSPELNING. Då har isoleringen trillat av och det blir luftisolering med renare kapacitans. Violinerna blir då mer musikaliska på t.ex. Brahms violinkonsert.

Lampsladd är ett typiskt arvegods.

[DQ-20]

Suprakablarna har åldrats väldigt värdigt. Inget klet och kladd eller ärgad koppar. Egentligen har dom inte spelat så många timmar heller utan mest legat och skräpat medan t.ex. EKK fick jobba. Plockade fram EKKn nyss för att mäta lite på den också och fann att isoleringen ramlar av nästan av sig själv och den är nog bara runt tio år.

"Fyllnadsmaterialet" mellan ledarna brukar vara det mest problematiska med EKK. En del fabrikat "geggar" efter 10-20 år och gör den besvärligt att skala och allmänt trist. Själva isoleringen brukar dock vara lika intakt som all annan strömkabel.

/DQ-20

[petersteindl]

Har ni kollat in gammal monster Cable Där kan man snacka om patina.

[Chaconne]

Är dom inspelade?

mvh/Harryup

Troligen, borde vara efter 30-35 år. Tiden går fort när man har kul.

lAMPSLADD BEHÖVER 90-110 ÅRS INSPELNING. Då har isoleringen trillat av och det blir luftisolering med renare kapacitans. Violinerna blir då mer musikaliska på t.ex. Brahms violinkonsert.

Lampsladd är ett typiskt arvegods.

Ja, och om vi skall digga Bach måste det vara NOS koppar minst 300 år gammal....

Mvh

[Laila]

Troligen, borde vara efter 30-35 år. Tiden går fort när man har kul.

lAMPSLADD BEHÖVER 90-110 ÅRS INSPELNING. Då har isoleringen trillat av och det blir luftisolering med renare kapacitans. Violinerna blir då mer musikaliska på t.ex. Brahms violinkonsert.

Lampsladd är ett typiskt arvegods.

Ja, och om vi skall digga Bach måste det vara NOS koppar minst 300 år gammal....

Mvh

Berätta gärna var man kan hitta koppar som är likamä eller yngre än 300 år . . . typ ?

[Flint]

Suprakablarna har åldrats väldigt värdigt. Inget klet och kladd eller ärgad koppar. Egentligen har dom inte spelat så många timmar heller utan mest legat och skräpat medan t.ex. EKK fick jobba. Plockade fram EKKn nyss för att mäta lite på den också och fann att isoleringen ramlar av nästan av sig själv och den är nog bara runt tio år.

"Fyllnadsmaterialet" mellan ledarna brukar vara det mest problematiska med EKK. En del fabrikat "geggar" efter 10-20 år och gör den besvärligt att skala och allmänt trist. Själva isoleringen brukar dock vara lika intakt som all annan strömkabel.

/DQ-20

Rätt. Det är det du kallar "fyllnadsmaterialet" som ramlar sönder. Ytterhöljet är ok.

[Chaconne]

lAMPSLADD BEHÖVER 90-110 ÅRS INSPELNING. Då har isoleringen trillat av och det blir luftisolering med renare kapacitans. Violinerna blir då mer musikaliska på t.ex. Brahms violinkonsert.

Lampsladd är ett typiskt arvegods.

Ja, och om vi skall digga Bach måste det vara NOS koppar minst 300 år gammal....

Mvh

Berätta gärna var man kan hitta koppar som är likamä eller yngre än 300 år . . . typ ?

Zzzzzzzzz liksom.

[Jax]

[ Bild ] Formeln förklaras en bit ner på sidan.

Nja. Förenklingen gäller endast vid höga frekvenser där induktiva reaktansen dominerar över resistansen. Vid låga frekvenser dominerar resistansen och karakteristiska impedansen stiger med fallande frekvens. Brytpunkten ligger för de flesta kablar runt 100KHz.

Impedansen är rätt meningslös ändå för kablar under en kvarts våglängd.

[Flint]

[ Bild ] Formeln förklaras en bit ner på sidan.

Nja. Förenklingen gäller endast vid höga frekvenser där induktiva reaktansen dominerar över resistansen. Vid låga frekvenser dominerar resistansen och karakteristiska impedansen stiger med fallande frekvens. Brytpunkten ligger för de flesta kablar runt 100KHz.

Impedansen är rätt meningslös ändå för kablar under en kvarts våglängd.

Varför omnämns den som formel då i många (alla?) formelsamlingar. Och varför stämmer formeln på som här Beldens värden på RG62 när man räknar på L och C och får fram impedansen. Beror det på ren tillfällighet?

RG62 Belden.gif

Impedansen är rätt meningslös ändå för kablar under en kvarts våglängd.

Här tror jag att du har fel. De stående vågor som skapas i kabeln pga missanpassning kan mycket väl störa elektroniken som kabeln är ansluten till och förmodligen påverka även i det hörbara området, som jag ser det.

[petersteindl]

[ Bild ] Formeln förklaras en bit ner på sidan.

Nja. Förenklingen gäller endast vid höga frekvenser där induktiva reaktansen dominerar över resistansen. Vid låga frekvenser dominerar resistansen och karakteristiska impedansen stiger med fallande frekvens. Brytpunkten ligger för de flesta kablar runt 100KHz.

Impedansen är rätt meningslös ändå för kablar under en kvarts våglängd.

Varför omnämns den som formel då i många (alla?) formelsamlingar.

För att formeln gäller i det område som det bedöms som intressant, nämligen för höga frekvenser. Vidare gäller den en förlustfri transmissionsledare vilket betyder att resistansen = noll och även tvärkonduktansen = noll. Det kallas för karakteristisk impedans. Det är en förenkling från telegrafekvationen som gäller icke förlustfria ledare. I telegrafekvationen ingår all serieresistans per längdenhet och all tvärkonduktans per längdenhet. Resistans och konduktans är reella storheter, medans induktans och kapacitans är imaginära storheter. Men eftersom de reella parametrarna sätts till noll och j*omega finns kvar i både nämnare och täljare så kan man förkorta ner dessa till termen 1. Då återstår den förenklade ekvation som benämns karakteristisk impedans.

Här finns mer.

https://en.wikipedia.org/wiki/Characteristic_impedance

Telegrafekvationen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Telegrapher%27s_equations

Man kan dock gå ett steg vidare och se på vilken distorsion som uppkommer i transmissionsledare som inte är förlustfria. Då finns ett specialfall för att få distorsionsfritt nämligen då G/C=R/L. Då är ledaren distorsionsfri men ej förlustfri och det gäller för alla frekvenser, även tonfrekvensområdet.

Det kallas Heavysides distorsionsfria transmissionsledare

Jag har utvecklat och låtit tillverka sådana kablar. Det var ett tag sedan. Det var dock svårt att få snäva toleranser i tillverkning. Habia Cables gjorde försök åt mig på 90-talet.

Här finns mer att läsa.

https://en.wikipedia.org/wiki/Heaviside_condition

Själv plöjde jag Halléns lärobok om Elektricitetslära, då det begav sig. Den var väldigt bra. Vill påpeka att distorsionen inte är Harmonisk distorsion. Den byggs upp som en integral och kommer senare i tiden och det handlar inte om reflexer.

Lite mer om Hallén

https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_G._Hall%C3%A9n

Med vänlig hälsning
Peter

[Flint]

Ja, verkan av impedans och missanpassning visar sig vid höga frekvenser, det har jag sagt hela tiden. Men att resultatet troligen/kanske kan märkas även inom det hörbara området. För högt.kabel beror missanpassningen på hur induktiv högtalaren är vid höga frekvenser. Högre impedans ger större missanpassning och därmed också tydligare kortslutning av vissa frekvenser, som förstärkaren ser det. Här lampsladd avslutad med Öhmans f/e-last igen som ett exempel.

Lampsladd-1.gif

Jag märker att budskapet/hypotesen inte trillar på plats och har inget större lust att tjata om det här igen utan väntar tills tiden är mogen. Om den blir det?


-

[Nattlorden]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

[petersteindl]

Ja, verkan av impedans och missanpassning visar sig vid höga frekvenser, det har jag sagt hela tiden. Men att resultatet troligen/kanske kan märkas även inom det hörbara området. För högt.kabel beror missanpassningen på hur induktiv högtalaren är vid höga frekvenser. Högre impedans ger större missanpassning och därmed också tydligare kortslutning av vissa frekvenser, som förstärkaren ser det. Här lampsladd avslutad med Öhmans f/e-last igen som ett exempel.

Lampsladd-1.gif

Jag märker att budskapet/hypotesen inte trillar på plats och har inget större lust att tjata om det här igen utan väntar tills tiden är mogen. Om den blir det?


-

På vilket sätt märker du att budskapet/hypotesen inte trillar på plats? Det finns i alla fall inget i det jag skriver som motsäger det du skriver, gällande detta.

Med vänlig hälsning
Peter

[Flint]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

[Flint]

Ja, verkan av impedans och missanpassning visar sig vid höga frekvenser, det har jag sagt hela tiden. Men att resultatet troligen/kanske kan märkas även inom det hörbara området. För högt.kabel beror missanpassningen på hur induktiv högtalaren är vid höga frekvenser. Högre impedans ger större missanpassning och därmed också tydligare kortslutning av vissa frekvenser, som förstärkaren ser det. Här lampsladd avslutad med Öhmans f/e-last igen som ett exempel.

Lampsladd-1.gif

Jag märker att budskapet/hypotesen inte trillar på plats och har inget större lust att tjata om det här igen utan väntar tills tiden är mogen. Om den blir det?


-

På vilket sätt märker du att budskapet/hypotesen inte trillar på plats? Det finns i alla fall inget i det jag skriver som motsäger det du skriver, gällande detta.

Med vänlig hälsning
Peter

Vad rekommenderar du för äggledare till dina burkar, och på vilka grunder?

[Morello]

Jag vill bara inflika att Heaviside villkor för en transmissionsledning saknar all rimlig relevans då vi talar om längder i meter-klassen - inte överföring över atlanten.
På den gamla goda tiden kompenserade man långa (nu talar vi om många tusentals meter) kablar för audiofrekvensöverföring genom att införa serieinduktanser.

I musikanläggningar är det ingen svårighet att åstadkomma en kabel med försumbar åverkan på frekvensgången (och därmed också fasen) - alltså finns inget behov av kablar som uppfyller Heaviside villkor.

[Flint]

Jag vill bara inflika att Heaviside villkor för en transmissionsledning saknar all rimlig relevans då vi talar om längder i meter-klassen - inte överföring över atlanten.
På den gamla goda tiden kompenserade man långa (nu talar vi om många tusentals meter) kablar för audiofrekvensöverföring genom att införa serieinduktanser.

I musikanläggningar är det ingen svårighet att åstadkomma en kabel med försumbar åverkan på frekvensgången (och därmed också fasen) - alltså finns inget behov av kablar som uppfyller Heaviside villkor.

Hur många meter är det över Atlanten?

[Morello]

Jag vill bara inflika att Heaviside villkor för en transmissionsledning saknar all rimlig relevans då vi talar om längder i meter-klassen - inte överföring över atlanten.
På den gamla goda tiden kompenserade man långa (nu talar vi om många tusentals meter) kablar för audiofrekvensöverföring genom att införa serieinduktanser.

I musikanläggningar är det ingen svårighet att åstadkomma en kabel med försumbar åverkan på frekvensgången (och därmed också fasen) - alltså finns inget behov av kablar som uppfyller Heaviside villkor.

Hur många meter är det över Atlanten?

Avsevärt fler än mellan ditt slutsteg och dina högtalare.

[Flint]

Jag vill bara inflika att Heaviside villkor för en transmissionsledning saknar all rimlig relevans då vi talar om längder i meter-klassen - inte överföring över atlanten.
På den gamla goda tiden kompenserade man långa (nu talar vi om många tusentals meter) kablar för audiofrekvensöverföring genom att införa serieinduktanser.

I musikanläggningar är det ingen svårighet att åstadkomma en kabel med försumbar åverkan på frekvensgången (och därmed också fasen) - alltså finns inget behov av kablar som uppfyller Heaviside villkor.

Hur många meter är det över Atlanten?

Avsevärt fler än mellan ditt slutsteg och dina högtalare.

Stora rum! Jag har gärna fel, men kan du bevisa att min hypotes är fel. Obs att jag menar bevisa.

[Nattlorden]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

LTS-kabeln borde då vara en rimlig ersättare.

[petersteindl]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

I princip +1 på det du skriver. Jag har hållit på med kablar ända sedan 80-talet. På 70-talet började guldpläterade kontakter komma och kablar som marknadsfördes med bättre ljud. Redan år 1970/71 på mina gamla OA-6 typ 1 bytte jag ut kablar och kontakter. Då var det DIN kontakter och rörslutstegen 800 ohm satt i högtalarna. Jag bytte ut dessa ingångskontakter mot en mer professionell variant som man med låsring kunde låsa kabelkontakten med chassikontakt. Hur mycket jag under årens än utvecklade kablar så infann sig aldrig den där känslan av att nollpåverkan är uppnådd och det gör det fortfarande inte oavsett vilken kabel som används. Med nollpåverkan menar jag att en kabel skall bete sig noll och identiskt överallt, oavsett utimpedans och belastningsimpedans och kringutrustning. Att göra en kabel på laboratorienivå med enkom en och endast en kringutrustning där den skall fungera optimalt är lätt. Men den skall kunna användas av samtliga människor på planeten med all kringutrustning, vad det än vara må, och det är som jag ser det THE TASK. Jag är inte där ännu. Just nu väntar jag på Godot för att få lite vägledning. Jag la ner kabelprojektet för ungefär 10-15 år sedan och har förträngt allt som har med kablar att göra. Dessutom tycker jag att all kabel är förskräckligt fult.

Vad rekommenderar du för äggledare till dina burkar, och på vilka grunder?

De kablar jag rekommenderar till äggen är den kabel som butiker rekommenderar, (eller som kunden tycker är minst ful). Det brukar vara den kabel butikerna tjänar mest pengar på. Då är butikerna glada och man kan ha en mer avslappnad kommunikation med butikerna. Livet är för värdefullt för att hålla på och käbbla. Kanske inte så vetenskapligt eller kabelglamoröst, eller hur? Jag överlåter det till andra att kasta bort sin tid på, om inte kablarna blir succe, vill säga. För mitt eget ändamål använder jag de kablar som ligger närmast till hands. Helst vill jag inte anstränga mig för att koppla in dessa eller för att plocka fram dessa.

Jag kanske tillverkar den där Bremenska Heavysidekabeln vid tillfälle, om någon idag kan tillverka sådant, så har jag lättare att svara på frågan. Jag vill gärna ha 0,1 ohm resistans eller kanske något lägre till äggen. Men jag har inte ens utrett frågan fullt ut. Jag koncentrerar mig mer på högtalarelement och högtalares placering i rum som jag i alla fall kan intala mig själv påverkar ljudet mer än kablarna till högtalarna. Inuti högtalarna använder jag teflonisolerade kablar på 1 mm2 per ledare och försöker hålla dessa så kort som möjligt.

Vad gäller distorsionsfritt så kan jag säga att jag anser att det som många ingenjörer skriver angående längder är löjeväckande. På den tiden det begav sig så var det så pass mycket kabeldistorsion att man via telefonkablar inte ens kunde urskilja tal. Samma personer snackar om petimäterdifferenser i blindtestlyssning där allt måste matchas inom 0,005 dB för att inte vara hörbart. När går hörbarhetsgränsen för Heavyside dist? Jag säger inte att distorsionen är försumbar eller att den inte är försumbar. För att en lyssnare ens skall uppfatta det som sägs i tal krävs det införande av små serieinduktanser på transmissionsledaren och det blev många sådana utmed längderna. Jag säger att frågan om Least Significant Difference helt enkelt inte är helt utredd. OBS! Jag godkänner varken F/E-lyssningstester eller några blindtester vad det än vara må, då det gäller att få fram entertainmentfaktorn d v s upplevelsen. Så, nu har du fått lite facit sett ur äggmannens horisont. Lyssna och upplev är mitt måtto. Jag tror de flesta glömt vad det är för något. Vid all form av testande minskar upplevelsen. Så fungerar nervsystemet. Det är bara att gilla läget! Därmed är samtliga lyssningstester, vad de än vara må, de facto usla på att upprätthålla maximal upplevelse av musik, tal eller ljud. Och på något annat sätt är det inte!

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

[petersteindl]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

LTS-kabeln borde då vara en rimlig ersättare.

Den bygger väl också på den hanteringsmässigt olämpliga EKK-snoken?

[UrSv]

Nä, den består till större delen av EKKX och endast sluttampen (!) är EKK.

[paa]

Den bygger väl också på den hanteringsmässigt olämpliga EKK-snoken?

Här är artiklarna om LTS-kabeln:
http://www.lts.a.se/pub/artiklar/hogtal ... elbygg.pdf
http://www.lts.a.se/pub/artiklar/hogtal ... ekk_v6.pdf

[Morello]

Nä, den består till större delen av EKKX och endast sluttampen (!) är EKK.

Enligt PAA's länkar finns det två varianter - en med EKK och en med EKKX.

[Morello]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

Därför att du pratar om Heaviside villkor för en transmissionsledning.

Hela poängen med Heaviside villkor är att tillse en konstant fashastighet/fasderivata, dvs att fasen är en linjär funktion av frekvens, dvs fas=konstant*w.

Om fasderivatan tillåts vara icke-konstant kommer vågformen att få dispersion i tiden eftersom olika delar av spektrat anländer vid olika tidpunkter. Detta är emellertid helt försumbar vid audiofrekvenser i samband med meter-längder av kabel, varför något behov av att uppfylla Heaviside villkor inte föreligger.