op-amp förstärkarkrets

[hammarn_2]

Jag har hittat den här designen som ser ut att vara precis vad jag vill ha bara genom att justera ett par motstånd så att gain blir ~2.
Finns det något uppenbart problem med designen (om vi bortser från mer eller mindre esoteriska ljudkvalitetsrelaterade filosoferanden)?

För att bättre begripa vad fasen jag sysslar med så har jag modellerat det hela i LTspice och där verkar det funka som det ska, typ. Jo, genom att höja värdet på ingångskondensatorerna till 4,7 uF så bibehålls gain lägre ner i frekvens så det verkar som en god idé (i brist på bättre vetande). Invändningar?

Och angående kondensatorerna, jag måste använda icke-polära sådana va? Artikelförfattaren gör det, använder men motiverar och förklarar inte med mer än att de har hög kapacitet relativt den fysiska storleken. Det verkar tyvärr inte stämma för de jag hittar på elfa..

Andra nybörjartips emottages tacksamt..

[HenrikE]

Den där är onödigt tillkrånglad för att kunna köras från ett ensamt 9V-batteri. Om du bygger en nätdel som ger säg +-15V kan du välja en enklare krets.
Figur 4 här har precis vad du behöver: http://sound.westhost.com/project88.htm
En enkel nätdel finns här: http://sound.westhost.com/project05.htm

[hammarn_2]

Ah, den där har jag också sett! Det som tilltalade mig med den jag länkade var just varianten med en spänningsdelare så att en ensam +9/12/15 VDC rail räcker för matningen. Jag har några AC/DC väggbulor som bara ligger och skräpar. Skulle kännas lite bättre att inte direkt börja labba med nätspänning också.

[HenrikE]

Du har ingen väggbula som ger ac ut? Gamla modem tex drevs ofta av sådana som gav ca 10V ac. En sådan funkar utmärkt till att bygga nätdel utan att behöva jobba med nätspänning.

Varianten med ensam matningsspänning kan bete sig rätt illa vid på- och avslag. Det kan du säkert testa i ltspice. Kommer du komma ihåg att alltid starta och stänga av prylarna i rätt ordning?

[RogerGustavsson]

Det finns flera trådar bl.a. N5mD, en liten förförstärkare, viewtopic.php?f=3&t=53620
Det går att skala bort en del om den ska användas som buffertsteg till en miniDSP.


Ett buffertsteg av enkelt slag med lite förstärkning.

Tillkommer nätdel och annat beroende på hur man ska använda den.

[Flint]

Och angående kondensatorerna, jag måste använda icke-polära sådana va? Artikelförfattaren gör det, använder men motiverar och förklarar inte med mer än att de har hög kapacitet relativt den fysiska storleken. Det verkar tyvärr inte stämma för de jag hittar på elfa..

Du kan (bör) använda vanliga polariserade elektrolyter och dom har ELFA och t.ex. Electrokit massor av.

[Morello]

En OPA2134 är itne lämplig för lurar med lägre impedans än cirka 600 ohm.

[RogerGustavsson]

Om jag har förstått det hela rätt är det som buffertsteg till miniDSP han tänkt sig eller har jag fått det om bakfoten?

[Flint]

I så fall är ju batteridrift kanske mindre rolig men förstås enklare att få till om man inte vill blanda in nätspänning. Det gäller bara att inte glömma att stänga av maskinen när man har lyssnat klart.

[hammarn_2]

Jag planerar inte att köra med batteridrift utan med någon slags nätdel/nätadapter. Jag tilltalades av enkelheten att bara kunna ta en av de befintliga adaptrar jag har med 9V DC, men Henrik E verkar inte lika begeistrad. Instabilitet vid påslag vet jag att jag har läst nånstans om men kan inte komma ihåg mer än så..

Att skaffa en AC-AC väggbula och använda den till att försörja en egenbyggd nätdel är såklart ett alternativ om än lite mer pyssel. Det kräver ju också en lite större låda att gömma allt i.

Ska kika mer på Rogers länktips också.

[HenrikE]

Inte instabilitet, utan riktigt rejäla BUMP i högtalarna när kopplingskondensatorerna laddas upp och ur vid av- och påslag.

[Flint]

Inte instabilitet, utan riktigt rejäla BUMP i högtalarna när kopplingskondensatorerna laddas upp och ur vid av- och påslag.

Ja, det undvikar man mer med en symetrisk plus/minus-nätdel men det går också att tämja en asymetrisk matning med lite klur. T.ex. trimma några RC-konstanter eller (och) sätta en aktiv "sakta-släppa-upp-spänningen-stabb" efter väggbulan.

[hammarn_2]

Felet med att ställa frågor här är att man känner sig så jäkla dum

Jag kan absolut se ett transientförlopp när jag simulerar påslag i LTSpice men begriper inte riktigt vad som skapar bumpen. Gissningsvis någonting som härrör i kondensatorernas egenskaper som funktion av laddning?

[Flint]

Felet med att ställa frågor här är att man känner sig så jäkla dum

Jag kan absolut se ett transientförlopp när jag simulerar påslag i LTSpice men begriper inte riktigt vad som skapar bumpen. Gissningsvis någonting som härrör i kondensatorernas egenskaper som funktion av laddning?

R= trafons/likriktarens Ri, C= filterkondingens kapacitans. Resultatet får du i tid. Kort tid (säg 100ms) = blupp, lång tid (3sek) = sakta konrörelse utan hörbart ljud.

[Flint]

Felet med att ställa frågor här är att man känner sig så jäkla dum

Jag kan absolut se ett transientförlopp när jag simulerar påslag i LTSpice men begriper inte riktigt vad som skapar bumpen. Gissningsvis någonting som härrör i kondensatorernas egenskaper som funktion av laddning?

Har du läst någon elektronik. Om inte, gör det. Det förklarar sambanden man behöver veta. Det är svårt att börja "en bit upp".

[hammarn_2]

Jodå men det var några år sedan och precis som många så tänker jag påstå att minnet är dåligt. Tentorna var inga problem men förståelsen var nog inte ens då på topp. Sedan blir det mer att tänka på i verkligheten när "allt" ska kombineras. Tanken på att bara ta en krets, utan att på något plan förstå vad varje enskild komponent och koppling fyller för funktion, gillar jag inte alls.

[HenrikE]

Felet med att ställa frågor här är att man känner sig så jäkla dum

Jag kan absolut se ett transientförlopp när jag simulerar påslag i LTSpice men begriper inte riktigt vad som skapar bumpen. Gissningsvis någonting som härrör i kondensatorernas egenskaper som funktion av laddning?

Om du matar en operationsförstärkare med bara 0V på minusmatningen och +9V på plusmatningen så kan den aldrig ge en negativ utsignal. Kretsen du länkade till löser det genom att skapa en "virtuell jord" på 4,5V som signalen får svinga runt. Så när signalen svingar negativt betyder det att den bara går under +4,5V. När man gör så behöver man kopplingskondensatorer både på ingång och utgång eftersom in- och utsignal ska svinga runt 0V.
Tänk på vad som händer när kretsen är igång men inte får någon insignal. Då ligger båda ingångarna och utgången på op:n på +4,5V. När kresen är av ligger ju alla spänningar på 0V. Det betyder att när du startar kretsen så ska spänningen "inuti" stiga från 0 till 4,5V. Det betyder också att bl.a. utgångskondensatorn på 470uF ska laddas upp till 4,5V, och medan det händer flyter det en ström genom den. Den strömmen fortsätter ut på utgången ---> BUMP!

[hammarn_2]

Tack! Jag fastnade vid att "kondensatorn stoppar DC." Och det gör den ju, när den är laddad.

[Flint]

Tack! Jag fastnade vid att "kondensatorn stoppar DC." Och det gör den ju, när den är laddad.

Lägg gärna ut dina simuleringar här i tråden. Då blir det lättare att diskutera funktionen i kretsarna.

[Piotr]

Felet med att ställa frågor här är att man känner sig så jäkla dum

Jag kan absolut se ett transientförlopp när jag simulerar påslag i LTSpice men begriper inte riktigt vad som skapar bumpen. Gissningsvis någonting som härrör i kondensatorernas egenskaper som funktion av laddning?

Om du matar en operationsförstärkare med bara 0V på minusmatningen och +9V på plusmatningen så kan den aldrig ge en negativ utsignal. Kretsen du länkade till löser det genom att skapa en "virtuell jord" på 4,5V som signalen får svinga runt. Så när signalen svingar negativt betyder det att den bara går under +4,5V. När man gör så behöver man kopplingskondensatorer både på ingång och utgång eftersom in- och utsignal ska svinga runt 0V.
Tänk på vad som händer när kretsen är igång men inte får någon insignal. Då ligger båda ingångarna och utgången på op:n på +4,5V. När kresen är av ligger ju alla spänningar på 0V. Det betyder att när du startar kretsen så ska spänningen "inuti" stiga från 0 till 4,5V. Det betyder också att bl.a. utgångskondensatorn på 470uF ska laddas upp till 4,5V, och medan det händer flyter det en ström genom den. Den strömmen fortsätter ut på utgången ---> BUMP!

Njae, definitionsfråga kanske men den nya jorden är ju jord om vi väljer att ha den som jord. Försörjningen svingar sedan +/-4.5V runt jord.

Ingen har problem att kalla en matning med dubbla batterier för "dual supply" där du har +/-9V i fallet med två seriekopplade batterierpå 9V. Ett alternativ är att kalla noderna för 18V, 9V och 0V OM man väler att ha just 0V som common/ref/jord.

Så som jag ser det dvs.!

[Svante]

Felet med att ställa frågor här är att man känner sig så jäkla dum

Jag kan absolut se ett transientförlopp när jag simulerar påslag i LTSpice men begriper inte riktigt vad som skapar bumpen. Gissningsvis någonting som härrör i kondensatorernas egenskaper som funktion av laddning?

Om du matar en operationsförstärkare med bara 0V på minusmatningen och +9V på plusmatningen så kan den aldrig ge en negativ utsignal. Kretsen du länkade till löser det genom att skapa en "virtuell jord" på 4,5V som signalen får svinga runt. Så när signalen svingar negativt betyder det att den bara går under +4,5V. När man gör så behöver man kopplingskondensatorer både på ingång och utgång eftersom in- och utsignal ska svinga runt 0V.
Tänk på vad som händer när kretsen är igång men inte får någon insignal. Då ligger båda ingångarna och utgången på op:n på +4,5V. När kresen är av ligger ju alla spänningar på 0V. Det betyder att när du startar kretsen så ska spänningen "inuti" stiga från 0 till 4,5V. Det betyder också att bl.a. utgångskondensatorn på 470uF ska laddas upp till 4,5V, och medan det händer flyter det en ström genom den. Den strömmen fortsätter ut på utgången ---> BUMP!

Njae, definitionsfråga kanske men den nya jorden är ju jord om vi väljer att ha den som jord. Försörjningen svingar sedan +/-4.5V runt jord.

Ingen har problem att kalla en matning med dubbla batterier för "dual supply" där du har +/-9V i fallet med två seriekopplade batterierpå 9V. Ett alternativ är att kalla noderna för 18V, 9V och 0V OM man väler att ha just 0V som common/ref/jord.

Så som jag ser det dvs.!

Ja, lite "-hur högt är det till taket i din lägenhet". "-210 m. Från havsytan.".