Moderator: Redaktörer
momus skrev:Men det verkar tyvärr inte som att han ska ge ut den på nåt slags fonogram eller fil. (Tänker inte åka till Canada bara för att han spelar där).
xeizo skrev:Spännande tråd från insidan av en liten del av pianovärlden, tack för alla fina observationer och lyssningstips!
momus skrev:Och för hard core fans av Marc André Hamelin, Det går att lyssna (och se) på en livesändning ikväll på nätet. Ibland brukar GSO lägga upp konserterna så det går att lyssna på efteråt, Men alltså idag (torsdagen den 22/9 2016) kan man lyssna på pianisten ifråga på nätet:
LIVE TONIGHT!
Santtu-Matias Rouvali conductor
Marc-André Hamelin piano
19:30 CET
Watch the live broadcast on http://www.gsoplay.com or in the app
Programme
Leyman Solar Flares
Brahms Piano Concerto No. 1
Bartók Concerto for orchestra
lennartj skrev:Bra tips från Momus till alla er som inte har abonnemang och tack till Torrowitz för att du fick mig att sprätta upp plasten runt "Podiet" och läsa på lite bättre innan promenaden till Götaplatsen i den dalande sensommarsolen.
Torrowitz skrev:lennartj skrev:Bra tips från Momus till alla er som inte har abonnemang och tack till Torrowitz för att du fick mig att sprätta upp plasten runt "Podiet" och läsa på lite bättre innan promenaden till Götaplatsen i den dalande sensommarsolen.
Hej Lennartj! Vad fick du för intryck av konserten?
Mvh/Torrowitz
lennartj skrev:Torrowitz skrev:lennartj skrev:Bra tips från Momus till alla er som inte har abonnemang och tack till Torrowitz för att du fick mig att sprätta upp plasten runt "Podiet" och läsa på lite bättre innan promenaden till Götaplatsen i den dalande sensommarsolen.
Hej Lennartj! Vad fick du för intryck av konserten?
Mvh/Torrowitz
Katarina Leymans Solar Flares var kompetent orkestrerat och välspelat, som väntat, men lite överlastat.
Jag fick känslan att hon ville lite för mycket på för kort tid.
Brahms första pianokonsert blev en smärre besvikelse, kompetent men utan magi i samspelet mellan solist och dirigent/orkester.
Hamelins extranummer, något av Debussy, var helt lysande.
Bartoks konsert för orkester fick ett utomordentligt framförande, med både känsla, precision och humor.
lennartj skrev:Bra tips från Momus till alla er som inte har abonnemang och tack till Torrowitz för att du fick mig att sprätta upp plasten runt "Podiet" och läsa på lite bättre innan promenaden till Götaplatsen i den dalande sensommarsolen.
Torrowitz skrev:Med anledning av texterna om Chopins Ballad nr.3 och mitt prat om analys av musikverk - vad en komposition är - vill jag tipsa om förre dirigenten Leonard Bernsteins bok ”Musikens oändliga rikedom” på Raben & Sjögren. Den finns nog tyvärr bara på bibliotek eller antikvariat numera. Där finns bl.a. fyra analyser av symfonier, där den om Brahms fjärde symfoni – några sidor av partituret – ger en tydlig bild av vad en komposition i klassisk mening är.
PerStromgren skrev:Torrowitz skrev:Med anledning av texterna om Chopins Ballad nr.3 och mitt prat om analys av musikverk - vad en komposition är - vill jag tipsa om förre dirigenten Leonard Bernsteins bok ”Musikens oändliga rikedom” på Raben & Sjögren. Den finns nog tyvärr bara på bibliotek eller antikvariat numera. Där finns bl.a. fyra analyser av symfonier, där den om Brahms fjärde symfoni – några sidor av partituret – ger en tydlig bild av vad en komposition i klassisk mening är.
Tack för boktips! Jag klickade just i en beställning av boken på ett antis, via den förnämliga sajten Bokbörsen.
petersteindl skrev:Han är en intressant pianisst.
Efter att ha lyssnat på hans etyder på tuben valde jag att lyssna på ett mer vanligt känt stycke och valet blev Chopins Ballad No 3.
[ YouTube ]
Max_Headroom skrev:petersteindl skrev:Han är en intressant pianisst.
Efter att ha lyssnat på hans etyder på tuben valde jag att lyssna på ett mer vanligt känt stycke och valet blev Chopins Ballad No 3.
[ YouTube ]
Normalt är inte klassisk piano min tekopp, men jag drar mig inte för att provlyssna på olika typer av muisk. Omväxling förnöjer.
Det som slår mig med den här videon är det väldigt luftiga och lätta spelstilen. Stycket låter inte alls komplicerat (det är det kanske inte heller för en go pianist) eller tungt, utan tankarna går närmast till fågelsång en solig vårdag.
Torrowitz skrev:Han sa dessutom att han tyckte att det var en av de bästa Brahms ettor som han spelat live. Det är mycket allvarlig och tung musik som kanske kan vara svår att ta till sig. Jag måste säga att jag själv har aldrig varit riktigt förtjust i just den första konserten men även en del av hans soloverk som sonaterna. Men det är musik med många bottnar, som växer med ett upprepat lyssnande och som alltid är mycket välskrivna.
lemmts skrev:Torrowitz skrev:Han sa dessutom att han tyckte att det var en av de bästa Brahms ettor som han spelat live. Det är mycket allvarlig och tung musik som kanske kan vara svår att ta till sig. Jag måste säga att jag själv har aldrig varit riktigt förtjust i just den första konserten men även en del av hans soloverk som sonaterna. Men det är musik med många bottnar, som växer med ett upprepat lyssnande och som alltid är mycket välskrivna.
Jag tycker tvärt om! Jag föll pladask första gången jag hörde Brahms första pianokonsert. Jag tycker att den är fantastisk. Dramatik på högsta nivå. Bara början, maffigt orkesterspel och det dröjer flera minuter innan pianisten får vara med. Någon har kraktäriserat den som konsert för piano mot orkester.
Torrowitz skrev:lemmts skrev:Torrowitz skrev:Han sa dessutom att han tyckte att det var en av de bästa Brahms ettor som han spelat live. Det är mycket allvarlig och tung musik som kanske kan vara svår att ta till sig. Jag måste säga att jag själv har aldrig varit riktigt förtjust i just den första konserten men även en del av hans soloverk som sonaterna. Men det är musik med många bottnar, som växer med ett upprepat lyssnande och som alltid är mycket välskrivna.
Jag tycker tvärt om! Jag föll pladask första gången jag hörde Brahms första pianokonsert. Jag tycker att den är fantastisk. Dramatik på högsta nivå. Bara början, maffigt orkesterspel och det dröjer flera minuter innan pianisten får vara med. Någon har kraktäriserat den som konsert för piano mot orkester.
Hej Lemmts!
Jag respekterar fullt ut din åsikt och känner mig mycket glad över att du tilltalas starkt av Brahms musik.
Jag menar inte att jag tycker direkt illa om den första konserten, jag föredrar bara den andra konserten av Brahms före den första. Jag skulle knappast samla på många olika inspelningar av den första och även spelat igenom den många gånger själv - ett för övrigt utmärkt sätt att lära känna musiken bättre - om jag inte fann den intressant på något sätt. En av mina största upplevelser i Konserthuset var just med Brahms etta och Claudio Arrau som solist på sjuttiotalet. En inspelning av just den konserten har jag lyckats skaffa mig från radioutsändningen och även njutit av. Men som sagt, jag föredrar Brahms 2:a som jag finner vara mer varierad i sin karaktär. Jag kanske ger en felaktig bild i min text, jag ser inte på musik som svart eller vitt, bra eller att det andra måste vara dåligt, det finns många blandningar som kan fungera utmärkt bra. Är det dessutom bra gjort på alla sätt och vis -framförande, intressant komposition osv., vilket är en förutsättning för mig - så finns det alltid något gott att hämta, även om man kanske föredrar något annat.
Mvh/Torrowitz
lemmts skrev:Torrowitz skrev:lemmts skrev:Jag tycker tvärt om! Jag föll pladask första gången jag hörde Brahms första pianokonsert. Jag tycker att den är fantastisk. Dramatik på högsta nivå. Bara början, maffigt orkesterspel och det dröjer flera minuter innan pianisten får vara med. Någon har kraktäriserat den som konsert för piano mot orkester.
Hej Lemmts!
Jag respekterar fullt ut din åsikt och känner mig mycket glad över att du tilltalas starkt av Brahms musik.
Jag menar inte att jag tycker direkt illa om den första konserten, jag föredrar bara den andra konserten av Brahms före den första. Jag skulle knappast samla på många olika inspelningar av den första och även spelat igenom den många gånger själv - ett för övrigt utmärkt sätt att lära känna musiken bättre - om jag inte fann den intressant på något sätt. En av mina största upplevelser i Konserthuset var just med Brahms etta och Claudio Arrau som solist på sjuttiotalet. En inspelning av just den konserten har jag lyckats skaffa mig från radioutsändningen och även njutit av. Men som sagt, jag föredrar Brahms 2:a som jag finner vara mer varierad i sin karaktär. Jag kanske ger en felaktig bild i min text, jag ser inte på musik som svart eller vitt, bra eller att det andra måste vara dåligt, det finns många blandningar som kan fungera utmärkt bra. Är det dessutom bra gjort på alla sätt och vis -framförande, intressant komposition osv., vilket är en förutsättning för mig - så finns det alltid något gott att hämta, även om man kanske föredrar något annat.
Mvh/Torrowitz
Hej, respekterar och respekterar, det här ser jag inte som en debatt som ska vinnas Jag är helt oförmögen att spela men njuter desto mer av musik. Eftersom jag inte förstår de underliggande finesserna är detta en fråga om tycke och smak för mig. Vad det gäller de två konserterna så är väl den första skriven av en ung man och den andra av en mogen och erfaren. 2:an må vara bättre tekniskt komponerad, men jag tycker den är ganska tråkig
Jag ville inte säga att du har fel, utan att jag upplever saken anorlunda. Som jag skrivit någon gång uppskattar jag ditt stora musikaliska kunnande som du så generöst delar med dig av.
darkg skrev:Jag kollade in gsoplay som nämndes i tråden, fin tjänst som det verkar, men är ljudkvaliteten bra? Jag upplever det jag hittills har hört (3-4 konserter) som vagt avslaget eller frånvarande, blodfattigt.
lemmts skrev:Hej Torrowitz, du skrev att du samlat på dig flera inspelningar av Brahms 1:a. Någon du kan rekommendera? Jag har bara en, med Haitink, Ashkenazy och Wiens filharmoniker på Decca.
Återgå till Skivrekommendationer
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster