Nätdelsfråga

[Eri]

Kan någon svara på vad de inringade motstånden i nätdelen har för funktion?

[UrSv]

De laddar ur de stora glättningskondingarna när man slagit av utrustningen.

[dewpo]

De laddar ur de stora glättningskondingarna när man slagit av utrustningen.

Hur lång urladdnings tid brukar det vara på ett nätaggregat? Frågar för jag har utrustning där det tar ganska lång tid för led indikator lampan att slockna efter att man slagit av strömmen och jag undrar om det är normalt?

[UrSv]

Det beror ju på vad den matar och hur det ser ut i kretsen. Mitt Kanedaförsteg tog typ en kvart men oftast mellan några sekunder till nån minut.

[dewpo]

Det beror ju på vad den matar och hur det ser ut i kretsen. Mitt Kanedaförsteg tog typ en kvart men oftast mellan några sekunder till nån minut.

Tack, då beter sig min utrustning helt normalt var lite orolig då saker jag ägt tidigare slocknat raskare ber om ursäkt att jag lånade tråden till OT

[darkg]

De laddar ur de stora glättningskondingarna när man slagit av utrustningen.

Det gör de. Är detta också syftet, och i så fall till vilken nytta?

[Eri]

De laddar ur de stora glättningskondingarna när man slagit av utrustningen.

Det gör de. Är detta också syftet, och i så fall till vilken nytta?

Skulle jag också vilja veta. Undrar också vad de seriekopplade motsånd-kondensatorerna på utgången gör för nytta?

[Eri]

De laddar ur de stora glättningskondingarna när man slagit av utrustningen.

Har de någon inverkan vid tillslag?

[DQ-20]

De laddar ur de stora glättningskondingarna när man slagit av utrustningen.

Det gör de. Är detta också syftet, och i så fall till vilken nytta?

Skulle jag också vilja veta. Undrar också vad de seriekopplade motstånd-kondensatorerna på utgången gör för nytta?

1. Med motstånd över glättningskondensatorerna kan man meka med dem snabbare utan att få en stöt. Viktigare för rörförstärkare än för normala transistorförstärkare.
2. Ingen vet. Det är klassisk audio-mysticism i det här fallet. När man utför avkopplingar på kretskort så inför man ibland ett motstånd i serie med avkopplingskondensatorer för att undvika höga q-värden när kapacitans och induktans interagerar, men i det här fallet är argumentet att konstruktörer tycker att det "låter bättre" när han sitter och poppar i lödröken. Amatörernas julafton liknande vissa artiklar "L'Audiophile", fast sämre och utan franskt högmod (som ju är så bedårande).

/DQ-20

[Svante]

RC-länken drar en ruskig massa ström vid tillslag, kanske gör den tillslaget lite mindre brutalt och kanske minskar det nåt plopp i högtalaren när man slår på förstärkaren? Men det känns ändå ganska långsökt att det gör någon skillnad.

[darkg]

RC-länken drar en ruskig massa ström vid tillslag, kanske gör den tillslaget lite mindre brutalt och kanske minskar det nåt plopp i högtalaren när man slår på förstärkaren? Men det känns ändå ganska långsökt att det gör någon skillnad.

Men gör den det, glättningskondensatorn och dess sidekick 0.1 uf tar väl udden av tillslaget så att spänningen över RC-länken rampar upp rätt sansat?

RC-länken skulle vara begripligare för mig över dioderna (snubber) eller på sekunderlindningen för att dämpa ut högfrekvent skräp (från dioderna och iom transformatorn).

Just en parallell-kombination av c och rc som här har jag sett som förslag för att både sänka ringningens frekvens och förkorta dess förlopp. Men då alltså placerad annorlunda.

[Flint]

RC-länken drar en ruskig massa ström vid tillslag, kanske gör den tillslaget lite mindre brutalt och kanske minskar det nåt plopp i högtalaren när man slår på förstärkaren? Men det känns ändå ganska långsökt att det gör någon skillnad.

Men gör den det, glättningskondensatorn och dess sidekick 0.1 uf tar väl udden av tillslaget så att spänningen över RC-länken rampar upp rätt sansat?

RC-länken skulle vara begripligare för mig över dioderna (snubber) eller på sekunderlindningen för att dämpa ut högfrekvent skräp (från dioderna och iom transformatorn).

Just en parallell-kombination av c och rc som här har jag sett som förslag för att både sänka ringningens frekvens och förkorta dess förlopp. Men då alltså placerad annorlunda.

Instämmer. RC-länken på utgången lär vara svår att pricka in i en blindtest utom möjligen vid apparatens till- och frånslagsögonblick vilket inte påverkar ljudet vid normal lyssning. En bessewisserlänk.

[Morello]

RC- länken bör man kunna plocka bort ta den inte kommer att göra någon skillnad.
Däremot kan det bli problematiskt att inte ha några R(C)-länkar över diodbryggorna i EMC-hänseende.

[Morello]

RC-länken drar en ruskig massa ström vid tillslag, .

I sammanhanget är strömmen genomr ungefär lika med noll.

[HenrikE]

RC-länken drar en ruskig massa ström vid tillslag, .

I sammanhanget är strömmen genomr ungefär lika med noll.

Ja den är ju kopplad parallellt med de stora kondningarna på 10mF.
10mF parallellt med 1ohm+100nF är fortfarande 10mF..

[Svante]

RC-länken drar en ruskig massa ström vid tillslag, kanske gör den tillslaget lite mindre brutalt och kanske minskar det nåt plopp i högtalaren när man slår på förstärkaren? Men det känns ändå ganska långsökt att det gör någon skillnad.

Det här var ju pinsamt... Givetvis är strömmen genom en 0,1 µF-kondensator försumbar jämfört med den genom en på 10 000 µF. Och mindre blir den om det sitter ett motstånd i serie med den.

[Flint]

RC-länken drar en ruskig massa ström vid tillslag, kanske gör den tillslaget lite mindre brutalt och kanske minskar det nåt plopp i högtalaren när man slår på förstärkaren? Men det känns ändå ganska långsökt att det gör någon skillnad.

Det här var ju pinsamt... Givetvis är strömmen genom en 0,1 µF-kondensator försumbar jämfört med den genom en på 10 000 µF. Och mindre blir den om det sitter ett motstånd i serie med den.

Njae, elektrolyten har ju hf-egenskaper typ induktans och ri som 100nF-kondingen ska jämföras med om man ska vara petig.

[AndersP]

Förlåt en fråga från en amatör och dessutom offtopic:

RC- länken bör man kunna plocka bort ta den inte kommer att göra någon skillnad.
Däremot ka n det bli problematiskt att inte ha några R(C)-länkar över diodbryggorna i EMC-hänseende.

Förutom att lösa utstrålningsproblem kan, såvitt jag förstår, RC-länkar på diodbryggornas ben också påverka vågformen på likriktarnas utgångsspänning bla genom att dämpa diverse högfrekvent elände som likriktarna genererar . Tror det kallas "snubberisering" eller nåt ditåt. Jag hade en gång en artikel om det som jag nu inte inte kan återfinna.

Frågan lyder: Designas sånna "snubbers" teoretiskt med formler eller är det experimentella lösningar som ska till för att uppnå bra resultat.

[darkg]

Förlåt en fråga från en amatör och dessutom offtopic:

RC- länken bör man kunna plocka bort ta den inte kommer att göra någon skillnad.
Däremot ka n det bli problematiskt att inte ha några R(C)-länkar över diodbryggorna i EMC-hänseende.

Förutom att lösa utstrålningsproblem kan, såvitt jag förstår, RC-länkar på diodbryggornas ben också påverka vågformen på likriktarnas utgångsspänning bla genom att dämpa diverse högfrekvent elände som likriktarna genererar . Tror det kallas "snubberisering" eller nåt ditåt. Jag hade en gång en artikel om det som jag nu inte inte kan återfinna.

Frågan lyder: Designas sånna "snubbers" teoretiskt med formler eller är det experimentella lösningar som ska till för att uppnå bra resultat.

Både och. Ofta, verkar det, lite på måfå. Tyvärr är det svårt (för såna som mig) att räkna på och heller inte helt trivialt att mäta. Jag har uppfattat det som att det inte är ut till kretsen (galvaniskt) som problemet kan vara lönt att uppmärksamma utan ut i etern eller ut på nätet. Till sist ska nämnas att det är lämpligt att till att börja med välja icke onödigt snabba dioder till bryggan; det är som bekant branthet som ger / är hf.

Edit, ett problem med framräknade värden utöver matematiken är förstås att rätt modellera kretsen. Små impedanser (ledningar, ben) kan, tror jag, göra tillräcklig skillnad för att göra det grannlaga att tillämpa teorin.

[BobHallon]

hej
ett liten engelsk fundering gällande snubbering.
https://diyaudioheaven.wordpress.com/tu ... nubbering/

[Flint]

Schemat är dessutom felritat. Den undre bryggan skall vändas. Som det är nu går bryggans minusutgång till jord och plusutgången går till det som förväntas vara minus med följd att nätdelen blir en 2xsamma spänning mot förmodade plus minus denna spänning, refererat till jord. Det får också till följd att den undre elektrolyten garanterat exploderar. Den undre bryggan ska alltså vridas ett halvt varv, eller flippas. Carlos Filipe får härmed en varning.

[petersteindl]

Schemat är dessutom felritat. Den undre bryggan skall vändas. Som det är nu går bryggans minusutgång till jord och plusutgången går till det som förväntas vara minus med följd att nätdelen blir en 2xsamma spänning mot förmodade plus minus denna spänning, refererat till jord. Det får också till följd att den undre elektrolyten garanterat exploderar. Den undre bryggan ska alltså vridas ett halvt varv, eller flippas. Carlos Filipe får härmed en varning.

[ Bild ]

+1 Har tidigare aldrig sett ett nätdelsschema ritat så konstigt och felaktigt.

[Flint]

Frågan lyder: Designas sånna "snubbers" teoretiskt med formler eller är det experimentella lösningar som ska till för att uppnå bra resultat.

Snubbers går att spicesimulera om man vill se hur de fungerar.