Ingvar, du skriver att du har stött på mängder av läckande Carlssonhögtalare, framförallt OA-50 och de läckte ofta illa redan som helt nya. Du skriver att du talar om OA-50 av alla generationer och att du tog upp problemet med Stig bland annat då LTS testade OA-50. du skriver att någon SSC då inte existerade. Ok! Jag tänker nu berätta hur jag ser på saken utifrån min erfarenhet.
IngOehman skrev:Det skall självklart sitta tätlist bakom elementkanten. Jag har stött på mängder av läckande Carlssonhögtalare.
Framförallt OA-50 av någon anledning. De läckte ofta illa. Redan som helt nya. 
Jag rekommenderar alla Carlssonägare att fixa till tätningen.
Vh, iö
IngOehman skrev:Jag talar om OA-50 av alla generationer. Tog upp problemet med Stig bland annat då LTS testade OA-50. Någon SSC existerade inte då.
Vh, iö
IngOehman skrev: "Original coating lim" är en dålig lösning, även i produktion. Hur dåligt det blir beror förstås på hur illa det läcker, men även om läckan inte alltid uppstår eller ibland är så liten att ägaren kanske inte märker den, så är det ju helt onödigt. Att sätt dit tätlist är ju så enkelt.
Även med tätlist på plats kan det dock vara aktuellt att byta den, efter demontering. Det beror på. Men finns det skäl att misstänka att en demontering/montering påverkar tätlistens tätnkngsförmåg så tycker jag man skall byta den. Frågan är dock varför det är aktuellt att skruva ur och i element som är hela?
Är de inte det och därför skall bytas så blir det ju en ny tätlist naturligt. Man sätter ju en på det nya elementet.

Vh, iö
avr7000 skrev:paa skrev:Jag ser det som att den flytande tätning som penslade på var ett val baserat främst på produktionskostnad. En tätningslist tar betydligt längre tid att få på plats och limmet bedömdes säkert som tillräckligt bra. Jag kan inte tänka mig att tätningslist valdes bort för att den skulle vara tekniskt sämre.
Anledningen till att elementen limmades med coatinglim var att i de första sändningarna av OA51 där elementet och ringen var tätade med tätningslist hände det att element-ring flyttade på sig på grund av yttre våld på låda... Med coatinglimmet under ringen och mellan ring och element fick man en bättre fixering och elementet balanserade inte längre på den relativt veka plastringen med 15 mm av skruvarna (i tomma intet, inuti ett plaströr i plastringen).
Detta sätt att fästa / täta elementet överfördes sedan på OA52 och OA50.
Mvh
Stefan
Jag vill förtydliga litet utifall det du skriver inte riktigt förstås. I början då man på Carlsson Acoustic AB i Skillingaryd monterade basarna i OA-51 så provades tätningar av olika slag inklusive tätningslist. I OA51 finns en distansring mellan låda och bas på ung 12-16 mm i höjd.

Det betyder att basen inte ligger an mot lådan utan mot en distansring i plast. Denna distansring ligger i sin tur an mot låda och mot bas. Det betyder att hela bashögtalarelementets massa inklusive dess magnet vilar mot distansringen.
Om förbandet på båda sidor om ringen inte låser så att ringen eller basen kan förflytta sig med kraftpåverkan så funkar inte förbandet bra. Det är en stor massa som är fixerad mot distansringen och den massan är förankrad i lådan på andra sidan distansringen. Det innebär att det kan uppstå en stor skjuvningskraft genom vridmoment som kan ändra basens och distansringens läge. Skruvarna i trät är genomgående och dras inte i distansringen. Ofta då man ser liknande lösningar användes skruv för att fixera en distansring eller fläns och därefter andra skruvar för att fixera massan, antingen i flänsen eller i materialet på andra sidan flänsen.
I det här fallet är distansringen så pass tunn att det inte vore lämpligt med en massa ytterligare skruvar.

Då rådfrågade man Scan-Speak om hjälp angående vad de ansåg man kunde göra för att fixera bashögtalaren mot högtalarlådan då en distansring i plast finns som fläns mellan låda och bas. Efter ett tags rådslående så ansåg Scan-Speak att deras coatinglim troligtvis fixar det hela. Det är ett coatinglim som tätar membranen till basar och mellanregister som Scan-Speak använder. I den bas SS-18W/8542 som användes i OA51 och i OA52 så används just denna coating för att täta membranet bakom dammkåpan. Det är ett härdande lim med någon form av material i. Scan-Speak skickade en burk med denna coating till Carlsson Ortho-Acoustic AB i Skillingaryd kring 1982. Man gjorde prover med detta och då fixerades distansringen ordentligt mot högtalarlådan och basen mot distansringen och allt drogs åt med 6 skruvar. Det blev tätt och kurerade det ursprungliga problemet. Stig Carlsson var nöjd och godkände proceduren för fixering av bas mot distansring mot låda. Vad gäller tidsåtgång så tar det betydligt längre tid att applicera limmet samt för limmet att härda än att applicera tätningslist. Högtalarna är känsliga innan limmet härdat.
Då man sedan började tillverka OA50 och OA52 så valde Stig Carlsson och Carlsson Acoustic AB att fortsätta använda detta tätningsalternativ för fixering av bas.
Ok, hur blev det då? Jo, jag var ju ägare av Ljudbutiken AB som var återförsäljare av Carlsonhögtalarna och vi sålde OA51, OA50 och OA52. Vi sålde över 100 par totalt. Vi hade inte en endaste kund som klagade på otäta högtalare. Inga av våra högtalare var otäta. Jag kan också säga att de andra handlarna på Carlssonhögtalare jag pratat med inte heller hade någon kund som klagade eller behövde garantiservice på sina Carlssonhögtalare.
Ok, jag frågade Bertil Alving om han stött på det här problemet hos sina Carlssonhögtalare eller om han hört från någon att de haft problem. Han har inte haft något problem och aldrig hört från någon som haft problem.
Ok, jag frågade Lars-Göran Hedström som testade och skrev artiklar om Carlssonhögtalarna och skrev för LTS på den tiden det begav sig. Han har heller aldrig hört om någon som haft något sådant problem och han har själv aldrig haft något läckage i de Carlsson högtalare han själv har eller som han testat.
Ok, jag pratade då med John Larsen. Det tillverkades och såldes 3500 par OA50 på 80-talet. Inte ett endaste klagomål från någon kund hade de. Noll i garantiservice. John anser att den coating från Scan-Speak han använde på 80-talet fungerade bättre än de tätningslister som då fanns.
Ok, då ringde jag till Wilhelm Lilliehöök som hade exklusivitet på distribution av Carlsson högtalare World Wide och ensamrätt på försäljning av Carlsson högtalarna i Sverige.
Det tillverkades och såldes 500 par OA51 och 1000 par OA52. Lilliehöök har heller inte haft en endaste garantiservice gällande otäta högtalare. Han har bytt en och endast en bas på garanti. Flera basar har han dock bytt ut eftersom talspolen på dessa brunnit då man kört för hårt. Lilliehöök har inte hört talas om någon kund, vare sig i Sverige eller Internationellt som haft otäta Carlsson högtalare.
Ok, summa summarum. Det har på 80-talet tillverkats 5 000 par Carlsson högtalare och inte en endaste kund har klagat på otäta högtalare.
Med tanke på följande, nämligen att om man i industriellt sammanhang gällande högtalare har 3 % eller mer i service så är det en för hög kvot av service och behöver åtgärdas för lägre andel service. Om det är under 1 % så räknas det som ett bra resultat. Om det är över 1 % och under 3 % så är det medium och bör hyfsas till.
1 % på 5 000 par högtalare är 50 par högtalare. I praktiken var servicen i princip noll och i vart fall under 1 promille.
Om jag jämför detta med den historia som du Ingvar skriver så får jag inte ihop det.
IngOehman skrev:Jag har stött på mängder av läckande Carlssonhögtalare. Framförallt OA-50 av någon anledning. De läckte ofta illa. Redan som helt nya. Jag talar om OA-50 av alla generationer. Tog upp problemet med Stig bland annat då LTS testade OA-50. "Original coating lim" är en dålig lösning, även i produktion. Hur dåligt det blir beror förstås på hur illa det läcker.
Lars-Göran Hedström skrev en artikel om serien Carlsson högtalare OA50, OA51 och OA52 i MoLT 1-1984 och på den tiden var Ingvar ännu inte i Stig Carlssons vänkrets. Det blev först i slutet på 80-talet eller 1990 då Ingvar och jag tillsammans besökte Stig ganska ofta. Jag kan överhuvudtaget inte få ihop det att du Ingvar skulle ha samtalat med Stig angående läckage i OA50 runt 1984. Det finns ingen möjlighet att det skulle stämma som jag ser det. Och om du skulle haft kontakt med någon kund som hade OA50 och måhända funnit att dennes OA50 hade en bas med tätning som läckte så har i alla fall denne kund varken hört av sig till butik eller till distributören eller till fabrikören eller till Stig. I så fall hade jag vetat det. Då hade Stig tagit upp det i samtal.
Så här skrev Lars-Göran Hedström:
Lars- Göran Hedström i MoLT skrev:Carlsson OA 50, en av världens stummaste bafflar
För att erhålla största möjliga styvhet och resonansfrihet i infästningen av högtalarelement och undvika vibrationer som beslöjar och bidrar med oljud har OA 50-högtalaren försetts med en 32 mm tjock träfiberplatta som baffel. Den utgör ett utmärkt stumt förband för basmellanregisterelementet som är det "gamla" 165 mm elementet framtaget till Sonab-högtalarna.
Ett stelt förband fås med limcoating.
Nu är det så att i LTS nummer 1-97 d v s i samma nummer som du skrev minnesartikeln över Stig Carlsson efter hans död så publicerade LTS ett test på OA50.2. Huruvida du samtalat med Stig efter Stigs död vet jag inte men jag håller det för osannolikt. Återstår att testen gjordes eller påbörjades medans Stig levde och du fann att det var läckage i OA52.2 och förmedlade detta till Stig innan Stig dog.
Då ligger det i alla fall i linje med det jag skrev till dig, nämligen:
petersteindl skrev:Jag skulle inte använda de ord du använder om jag vore du. Jag skulle möjligen formulera det så här istället:
"Jag har stött på mängder av läckande Carlssonhögtalare. Framförallt OA-50.2 av någon anledning.
Därför, om man vill vara safe, bör det självklart sittas dit tätlist bakom elementkanten.
OA-50.2 läckte ofta illa, redan som helt nya."
Då vill jag kontra med att säga att det tror jag inte du kunde veta under tiden då Stig levde. Däremot efter Stigs död då OA50.2 såldes...
I samband med att LTS år 1997 testade OA50.2 så kan det i så fall möjligtvis ha hänt att det måhända fanns ett par otäta OA50.2. Stig avled den 8e mars 1997. Det är snart 20 år sedan. Efter det kan du inte ha talat med Stig Carlsson. Då OA50 var nya på 80-talet tror jag inte du talade med Stig Carlsson angående detta. Dessutom är det så att av 6 000 par Carlssonhögtalare finns inte en enda kund som klagat. Låt säga att det varit tätningslist. Hur många färre personer än noll hade klagat? Tänk om kvaliteten istället minskat. Jag menar, sannolikheten är lite högre för det.
Det jag vänder mig emot i ditt resonemang är att du hävdar att OA-50 läckte ofta illa redan som helt nya. Det är ett påstående som jag anser vara falskt!
Paa's påstående att paa inte kan tänka sig att tätningslist valdes bort för att den skulle vara tekniskt sämre är heller inte korrekt. Den valdes bort för att det var ett sämre alternativ än tätning med coating.
Däremot vill jag avsluta med att säga att jag själv använder Hifi Kits tätningslist för jag anser den vara bäst av allt som idag finns att tillgå. Jag kan också säga att om jag skulle avlägsna basar på Carlssonhögtalare så skulle jag avlägsna resterna av limmet mot högtalarlådan och använda tätningslist på den bas jag sedan monterar på OA50 och på OA52. På OA51 däremot skulle jag först kolla om coatinglimmet sluter tätt mot distansringen efter avlägsnande av bas. Om det inte gör det skulle jag försöka limma distansringen mot låda och använda tätningslist mellan bas och distansring och skruva åt basen med alla 6 skruvar.
Paa undviker att fråga avr7000 angående OA51. Det tolkar jag som att paa förstått att den lösning som användes på OA51 troligtvis var den bästa lösningen då det användes.
Nog om detta
Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.