Hifi har länge haft fel image. => minskat intresse

[hifikg]

Så länge det inte är tafflig musik så...

[Max_Headroom]

Misstänker att jag möjligen missförstods, så jag förtydligar:

Musik som socialt klister är vanligt och det är väl bra, men näppeligen det som kräver de bästa musikanläggningarna.

Jag vet i och för sig inte vilken musik som du avser här men vibbar att det rör som så kallad rock och pop.
Och naturligtvis krävs bästa tänkbara musikanläggning för att avnjuta t.ex. "Back in Black" med AC/DC (hur fan skall man annars få loss plomberna i käften om man inte har en högklassig musikanläggning?) eller "Rock me Amadeus" (USA-utgåvan som är +8 minuter) med Falco. Det är liksom ingen slump att det står ett par i28or med 4 15" basar med in alles 4x400W här i huset. Det är inte för skojs skull, utan för att dom behövs för att spela mina rockskivor.

Musik:
https://www.youtube.com/watch?v=r5aQFRc4okE

[IngOehman]

Det jag skrev var en kommentar om sättet att använda musik, inte en kommentar om någon specifik musik.

Den som vill ha en wifi-högtalare i köket vid matbordet för att det skall skvala lite musik där, så alla som är där skall känna sig socialt ihopklistrade (ge rummet en musikstyrd bakgrundsstämning) - är en person och en situation som ställer lägre krav på anläggningen, än de (kan var samma person dock) gör som vill sjunka ned i soffan, släcka och lyssna och sjunka in i musiken.

Det är bara det jag säger.

De sistnämnda är en mera sällsynt sorts människor, även om en person kan vara den sistnämnda sorten men OCKSÅ den förstnämnda. Och då är det användningen som bestämmer vilka krav som ställs.

Det jag skrev var alltså inte på något sätt en kommentar till någon speciell sorts musik, bara till orsakerna till att musiken spelades.

Och det var en kommentar till att den sort person som bara använder musiken som socialt klister men aldrig sitter och lyssnar på musik, inte är en person som HiFi-branschen bör försöka sälja kvalificerade anläggningar till.


Vh, iö

[Bill50x]

Fast nu visar du ju bara att musikintressest är mer eller mindre dött. Det finns bara kvar som socialt klister i de exempel du tar upp.

Dock är det ju så det sett ut i alla tider för kreti och pleti.

(hårt beskuret inlägg)
Fast man ska inte glömma att på typ 60-70 talet var en hyggligt bra anläggning lite av en statussymbol. Det var relativt nytt för gemene man iom transistoriseringen, skivpriserna stod nästan stilla och blev till slut överkomliga osv. Dessutom var teknologin sådan att man var bunden till hemmet om man ville spela musik, i alla fall under 60-talet och början på 70-talet. Men en bärbar Philips kassettbandspelare med ett par Sennheiser HD440 hörlurar använde jag redan 1972 som mobil musikspelare, ca 10 år innan Sony Walkman!

/ B

[Max_Headroom]

Det jag skrev var en kommentar om sättet att använda musik, inte en kommentar om någon specifik musik.

Den som vill ha en wifi-högtalare i köket vid matbordet för att det skall skvala lite musik där, så alla som är där skall känna sig socialt ihopklistrade (ge rummet en musikstyrd bakgrundsstämning) - är en person och en situation som ställer lägre krav på anläggningen, än de (kan var samma person dock) gör som vill sjunka ned i soffan, släcka och lyssna och sjunka in i musiken.

Det är bara det jag säger.

De sistnämnda är en mera sällsynt sorts människor, även om en person kan vara den sistnämnda sorten men OCKSÅ den förstnämnda. Och då är det användningen som bestämmer vilka krav som ställs.

Det jag skrev var alltså inte på något sätt en kommentar till någon speciell sorts musik, bara till orsakerna till att musiken spelades.

Och det var en kommentar till att den sort person som bara använder musiken som socialt klister men aldrig sitter och lyssnar på musik, inte är en person som HiFi-branschen bör försöka sälja kvalificerade anläggningar till.


Vh, iö

Aha, då förstår jag (bättre, hoppas jag).

Fast... Jag är väl inte helt enig ändå, och menar att folk inte förstår sitt eget bästa i det här avseendet (heller).

Annars är ju utvecklingen som beskrivs i tråden ruskig! Vilken hemsk framtid alltför många kommer att få; utan insikten i hur det är att kräma på med Baltimoras "Woodie Boogie" som ligger och snurrar på en Technics 1200 (som för övrigt inte produceras längre. Inte konstigt att man säger att det var bättre förr.).

[Bill50x]

Annars är ju utvecklingen som beskrivs i tråden ruskig! Vilken hemsk framtid alltför många kommer att få; utan insikten i hur det är att kräma på med Baltimoras "Woodie Boogie" som ligger och snurrar på en Technics 1200 (som för övrigt inte produceras längre. Inte konstigt att man säger att det var bättre förr.).

Samma utveckling som gör att folk köper en Skoda istället för Audi R6...

/ B

[Harryup]

Fast nu visar du ju bara att musikintressest är mer eller mindre dött. Det finns bara kvar som socialt klister i de exempel du tar upp.

Dock är det ju så det sett ut i alla tider för kreti och pleti.

(hårt beskuret inlägg)
Fast man ska inte glömma att på typ 60-70 talet var en hyggligt bra anläggning lite av en statussymbol. Det var relativt nytt för gemene man iom transistoriseringen, skivpriserna stod nästan stilla och blev till slut överkomliga osv. Dessutom var teknologin sådan att man var bunden till hemmet om man ville spela musik, i alla fall under 60-talet och början på 70-talet. Men en bärbar Philips kassettbandspelare med ett par Sennheiser HD440 hörlurar använde jag redan 1972 som mobil musikspelare, ca 10 år innan Sony Walkman!

/ B

B&O hade under 60-talet statusanläggningar och både skivspelare, förstärkare och högtalare som samtidigt ansågs vara av yppersta klass. Sen dess har denna firma aldrig lyckats var i fas med sin produkter. Och förstås fanns en uppsjö av erkända produkter i England och USA. Att ha en B&O anläggning eller kanske en L75:a var något extra. Tror min L75 kostade 425:- runt 1970.

/Harryup

[robert293]

Mitt intryck är att Hifi ända sedan 80-talet har haft en image om att vara mest för folk som lyssnar på jazz och symfonisk musik. Inget fel med musiken, men den har liten publik. I alla fall jämfört med rock och pop. Max vibbar att denna vinkling dels frpån branchen själv och i Hifi-pressen (även om t.ex. High Fidelity hade exempel på snäll rock i en del fall på 90-talet då jag slutade läsa tidnignen.
Trenden verkar ha varit intrnationellt. Det är mycket mycket vanligare att en Hifi-annons innehåller en fiol än en marshall-stack eller Fairlight, dvs sånt som vanligt folk lyssnade på på 80-talet. Marshall-stackarna finns ju kvar medan Fairlightarna som fortfarande är i drift numera oftast hittas hemma hos entusiaster....

Vad tror faktiskt.ses experter? Kan Hifi-branchen ha distansierat sig från stora kundgrupper sedan decenier?

Tanken att jag kom på detta nu är att jag suttit och lyssnat på en del feta 80-tals produktioner.

Edit: Har bytt musik nu. Yello - Motion Picture. Kodord: Fairligth serie 3.

Min systerson är en kille som pysslar med up tempo tror jag det hette/idiot musik enl mig men han är en av de stora där o turnerar runt hela europa. När han fick lyssna på min rigg så var det väldigt oj skall det verkligen låta så här bra...I mina öron var det bara massa bas o skränande.
De har inte så höga krav den här generationen för de vet fan inte vad musik är.
Så vi får helt enkelt nöja oss med vårt högupplösta pling plong för marknaden har definitivt inte hängt med....Ja om man skall kunna lyssna o njuta.

[IngOehman]

Fast nu visar du ju bara att musikintressest är mer eller mindre dött. Det finns bara kvar som socialt klister i de exempel du tar upp.

Dock är det ju så det sett ut i alla tider för kreti och pleti.

(hårt beskuret inlägg)
Fast man ska inte glömma att på typ 60-70 talet var en hyggligt bra anläggning lite av en statussymbol. Det var relativt nytt för gemene man iom transistoriseringen, skivpriserna stod nästan stilla och blev till slut överkomliga osv. Dessutom var teknologin sådan att man var bunden till hemmet om man ville spela musik, i alla fall under 60-talet och början på 70-talet. Men en bärbar Philips kassettbandspelare med ett par Sennheiser HD440 hörlurar använde jag redan 1972 som mobil musikspelare, ca 10 år innan Sony Walkman!

/ B

Du har såklart 100% rätt i allt det där.

Frågan är dock om möjligheterna i den förändrande världen, att en anständig anläggning ånyo skall kunna säljas in till folk som är ute efter statussymbol-värdet?

Idag finns för många andra saker som slåss om folks intjänade pengar och som skyltar rikedom bättre. Så jag tror ändå att de kvalificerade HiFi-anläggningarnas framtid ligger i att erbjuda anläggningar till de riktiga audioentusiasterna - de som vill han prylarna för att de älskar musik och därför kan uppskatta ljudkvaliteten.

Och igen då - det hoppet kroppas tyvärr av den sjunkande ljudkvaliteten på dagens fonogram. Talar INTE om avsiktigt skitigt ljud, utan om dålig ljudkvalitet som bieffekt av loudness war. Och kretinism.


Vh, iö

[petersteindl]

Vinylen i come back bland vitkål och morötter.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/vinylen-gor-comeback-i-mataffaren

Med vänlig hälsning
Peter

[Laila]

Tack Peter!

Ena lyckans dag då jag förhoppningsvis kan ersätta en del av mina gravt sönderspelade vax
innehållande Vikingarnas Kramgoa*, mäena superfärska pressar på ICA eller COOP . . . typ.

*Tänk bara på den lätt Jazzinsprerade "Vad gör än ett år" avspelandes så gott som knasterfritt . . .
för å inte tala om "Varför är Solen så Röd".

[BORIS]

Det skrivs om hur ointresserade gemene hen är av hifi, medan de samtidigt är relativt musikintresserade. Det jag kan tycka är trist, tråkigt och sorgligt är att många som spelar loudness-mastrad, snålkodad musik från telefonen strömmat till sina Bluetooth högtalare går miste om en massa bra, berörande och fantastisk musik som hen p.g.a. av all skit inte förmår ta till sig. Det är ju faktiskt så att dessa brister inte bara påverkar hur det låter, ur ett akademiskt fisförnämnt sätt, det påverkar och minskar vår benägenhet och förmåga att förstå och därmed tycka om eller på annat sätt beröras av musiken vi hör. Att man tycker att musiken är bra, berörande, världsomstörtande ändå, trots all skit mellan artisten och lyssnaren är ju bra, men ... betänk den värld som skulle kunnat öppna sig om det varit så bra som det kunde varit.

Det vore seriöst intressant om du kunde styrka detta med något mer substantiellt.

Anser att kvaliteten på den utgivna musiken endast är ett villospår när det gäller frågan varför hifi-intresset eventuellt minskat. Möjligt att intresset minskat men inte i den grad tråden här ger yttryck för. Vad som dock hänt är att musikkonsumtionen ser annorlunda ut pga teknikens utveckling, andra vanor och livsstil mm. det är dessa frågor som behöver diskuteras. Att göra denna tråden till ännu en tråd där ljudkvalitet ältas ur en audiofils perspektiv kommer aldrig att lösa några problem för intresset för hifi, av den enkla anledningen att 99.9% av den potentiella framtida kunden/intressanten styrs av helt andra drivkrafter.

Trots det vore det intressant om det fanns belägg för påståendet ovan, belägg i form av vetenskapliga studier el liknande

[PerStromgren]

Jag är inte heller så säker på att musikens väsen nödvändigtvis går fram bättre med mer hifi.

För egen del - om det är intressant här - handlar musik via hifi mycket om att kunna lyssna utan att hänga upp mig på störningar i form av distortion av alla möjliga slag. CD:n var en befrielse, mina första Quad-högtalare likaså. Många av mina kompisar störs inte lika mycket, eller inte alls. Att tillfoga knaster till musiken är för mig helt obegripligt, för andra en konstnärlig utsmyckning.

Knasterexempel: https://www.youtube.com/watch?v=SwSyjM5XB-A (här är knastret i vägen för den trevliga musiken för mig!)

PS. En intressant historia är att ett känt brittisk hifimärke som tillverkar bland annat elektrostathögtalare - *host* - kom närmare sina kunder när de ställde upp en demoinstrationsanläggning på avdelningen för klassisk musik i en skivaffär. Kunderna ville inte gå in i hifiaffär av rädsla för att mötas av en massa teknisk mumbo-jumbo de inte förstår.

[RogerJoensson]

Kunderna ville inte gå in i hifiaffär av rädsla för att mötas av en massa teknisk mumbo-jumbo de inte förstår.

-Ja, eller bli påprackade något det inte behöver. Det är ju sjukt jobbigt, även som kunning, när nonsensbabblet drar igång. Jag går av den anledningen inte gärna in i hifi-affärer, så jag är nog en del av deras problem.

[Harryup]

Kunderna ville inte gå in i hifiaffär av rädsla för att mötas av en massa teknisk mumbo-jumbo de inte förstår.

-Ja, eller bli påprackade något det inte behöver. Det är ju sjukt jobbigt, även som kunning, när nonsensbabblet drar igång. Jag går av den anledningen inte gärna in i hifi-affärer, så jag är nog en del av deras problem.

Man får väl välja en bättre affär då. De affärer som finns i Stockholm känner jag inte igen detta ifrån men kanske "radiohandlare" kan lägga sig till med lite lägre kvalité på sin verksamhet.

[Harryup]

Vill man av nån anledning att HiFi-intresset skall växa hos befolkningen så kan man ju börja med att fundera på varför det aldrig uppstått hos kvinnor. Hos kvinnor finns musikintresse men knappast något intresse för vad apparaten heter som spelar musiken och möjligen köpa eller byta ut något hemma. Ingen tjej sitter och läser HiFi-tidningar utom möjligen hennes kille/man köper sådana tidningar.
Nu kanske ifs jag inte skall skriva att det inte alls finns för jag träffade ju faktiskt på 2 stycken under mina år i branschen. En tjej runt 1975 och en runt 1984 ungefär.
I övrigt har det enbart vara manliga kunder.

/Harryup

[PerStromgren]

Vill man av nån anledning att HiFi-intresset skall växa hos befolkningen så kan man ju börja med att fundera på varför det aldrig uppstått hos kvinnor. Hos kvinnor finns musikintresse men knappast något intresse för vad apparaten heter som spelar musiken och möjligen köpa eller byta ut något hemma. Ingen tjej sitter och läser HiFi-tidningar utom möjligen hennes kille/man köper sådana tidningar.
Nu kanske ifs jag inte skall skriva att det inte alls finns för jag träffade ju faktiskt på 2 stycken under mina år i branschen. En tjej runt 1975 och en runt 1984 ungefär.
I övrigt har det enbart vara manliga kunder.

/Harryup

En mycket bra kommentar som sätter fingret på en intressant aspekt. Är det någon av er som har någon bra förklaring till att det är så här?

Är hifi för tekniskt, helt enkelt? Även mina kvinnliga ingenjörskompisar undviker apparaterna om de kan.

[JM]

Kunderna ville inte gå in i hifiaffär av rädsla för att mötas av en massa teknisk mumbo-jumbo de inte förstår.

-Ja, eller bli påprackade något det inte behöver. Det är ju sjukt jobbigt, även som kunning, när nonsensbabblet drar igång. Jag går av den anledningen inte gärna in i hifi-affärer, så jag är nog en del av deras problem.

Man får väl välja en bättre affär då. De affärer som finns i Stockholm känner jag inte igen detta ifrån men kanske "radiohandlare" kan lägga sig till med lite lägre kvalité på sin verksamhet.

Håller inte med. I synnerhet de "bättre" butikerna pratar en massa ormolja. Man anar direkt vilka produkter som ger mest vinst.

JM

[Bill50x]

Anser att kvaliteten på den utgivna musiken endast är ett villospår när det gäller frågan varför hifi-intresset eventuellt minskat. Möjligt att intresset minskat men inte i den grad tråden här ger yttryck för. Vad som dock hänt är att musikkonsumtionen ser annorlunda ut pga teknikens utveckling, andra vanor och livsstil mm. det är dessa frågor som behöver diskuteras. Att göra denna tråden till ännu en tråd där ljudkvalitet ältas ur en audiofils perspektiv kommer aldrig att lösa några problem för intresset för hifi, av den enkla anledningen att 99.9% av den potentiella framtida kunden/intressanten styrs av helt andra drivkrafter.

Trots det vore det intressant om det fanns belägg för påståendet ovan, belägg i form av vetenskapliga studier el liknande

Kvaliteten på de utgivna fonogrammen är inte ett villospår för att intresset för hifi-utrustning har minskat. Men i vår värld med vinstmaximering har audiofila önskemål fått stryka på foten för att nå den stora massan. För länge sedan var en hifi-anläggning i stort sett det enda sättet att avnjuta fonogram på och man var så illa tvungen att införskaffa en sådan om man ville spela skivor. Så ser det inte ut idag, musik kan konsumeras (ja tyvärr handlar det ofta mer om detta än att njuta) i nästa varenda telefon och har man ambitioner att spela för flera personer samtidigt så köper man en aktiv högtalare med Bluetooth. Att lägga ut 100 tusen spänn på grejor och möblera om sitt rum så det ser ut som en studio är liksom inte prioriterat hos den normala musikälskaren, inte ens en tanke.

Bättre kvalitet på fonogrammen skulle nog kunna ge tillbaka en del av intresset för hifi, men hur ska man få "folk" att överhuvudtaget tänka i dom banorna? All utveckling inom elektroniken går ju mot mindre, energismartare, mer kompetenta och framför allt billigare lösningar. Inte kubikmeter stora klossar till högtalare och effektsteg som bränner el och agerar element i rummet. Jag tror att det framöver ändå får ses som ett nischat specialintresse, vårt problem är väl hur vi ska få tillgång till spelbara fonogram. Sportis har rätt i att med en riktigt kompetent anläggning kan man tom få en hyggligt njutbar återgivning av Metallicas "Death Magnetic" men ska man verkligen behöva köpa en anläggning för en halv mille (protestera inte nu Sportis, oavsett krävs det mycket insatser...) och installerad av en expert för att få en acceptabel lyssning? Och en lyssning som även med den anläggningen skulle bli avsevärt mer njutbar om fonogrammet var korrekt gjort.

Idealet vore om alla album kunde laddas ner i omastrat/oförstört skick, det vore väl rätt enkelt för skivindustrin att fixa? Då kan ju kunderna själva välja vilken version de vill köpa.

/ B

[hifikg]

Kunderna ville inte gå in i hifiaffär av rädsla för att mötas av en massa teknisk mumbo-jumbo de inte förstår.

-Ja, eller bli påprackade något det inte behöver. Det är ju sjukt jobbigt, även som kunning, när nonsensbabblet drar igång. Jag går av den anledningen inte gärna in i hifi-affärer, så jag är nog en del av deras problem.

Ja, senast jag gick in så prackade de på mig en Dolby!!

[JM]

"Och vad har du för anläggning nu?"
Går inte att svara att hemma har jag en anläggning som kostat några hundra tusen.
Då blir försäljarna skogstokiga - där försvann omdömet och sanningen direkt.
Så vad bör man svara?

JM

[dawelito]

"Och vad har du för anläggning nu?"
Går inte att svara att hemma har jag en anläggning som kostat några hundra tusen.
Då blir försäljarna skogstokiga - där försvann omdömet och sanningen direkt.
Så vad bör man svara?

JM

Du kan ju berätta vad du har för grejor utan att blanda in prislappar , frågar dom så är det ju bara säga att det är dyrt eller att man tappat räkningen..

Har en kompis på jobbet som har ett PA system för 100k i en studio i garaget, som han aldrig använder, där det står digitala trummor m.m. för lika mycket som högtalarna, i vardagsrummet är det fullt 9.1 audio vector system och en 75" Tv som kostade nästan lika mycket som PA systemet när det var nytt..

han är väldigt öppen med vad allt kostar om man frågar.. Han bryr sig inte ett dugg om vad folk tycker

Men sen kör han en V70 från -98 också, folk prioriterar olika :) Även om han nog borde ha råd med en nyare bil.


Folk som gnäller på att ens stereo kostar pengar och sen dagen efter går och tar ett billån på 300k och förlorar 25k såfort dom stoppar in nyckeln.. Men sånt är OK (förstår dock dessa på så vis också, att man vill att ens familj ska åka i en säker bil).

Men ens familj måste ju ha bra ljud hemma också, sambon sa till och med att ljudet blivit mycket bättre på senare tid Dock gråter hon nästan över den fula ljusa träfaneren, därav jag måste foliera dom svart...

Jag tror förresten alla mina vänner och bekanta blir mer och mer intresserade av Hifi när dom är hos mig, hur lite intresserad man än är så hör de flesta trots allt skillnad, och de flesta gillar att lyssna på musik .

Nä jag tror Hifi är påväg i rätt riktning!

Nu bär det av mot Göteborg och Genesis project,där bl.a EASY RIDERS spelar imorgon!



Om det är någon som bor i gbg och som funderar på vad detta är för något så säger jag bara, GÅ DIT. Otrolig show, otroligt ljud.. Detta blir bara större och större idag

[Harryup]

-Ja, eller bli påprackade något det inte behöver. Det är ju sjukt jobbigt, även som kunning, när nonsensbabblet drar igång. Jag går av den anledningen inte gärna in i hifi-affärer, så jag är nog en del av deras problem.

Man får väl välja en bättre affär då. De affärer som finns i Stockholm känner jag inte igen detta ifrån men kanske "radiohandlare" kan lägga sig till med lite lägre kvalité på sin verksamhet.

Håller inte med. I synnerhet de "bättre" butikerna pratar en massa ormolja. Man anar direkt vilka produkter som ger mest vinst.

JM

Min erfarenhet är att säljarna pratar om det som kunderna frågar om. Har aldrig varit inne i en butik där säljarna pratar som du och Roger säger. Dock så frågar jag dom inte om ormoljegrejor heller.

[Nattlorden]

En sak som jag tycker försvinner lite är hemmabio-aspekten... det blir lätt ett lite inskränkt 2-kanalstänk... i alla fall jag tycker det verkar som hemmabio lever och frodas ganska väl... och det går ju alldeles utmärkt att lyssna på musik i sådana system också. Och WAF-aspekten tycker jag verkar vara enklare... och troligen också acceptansen från vänner och bekanta till att man vill se på film bra hemma.

Så framtiden är bärbart och hemmabio ...?

Dottern har i alla fall inte valt netflix på telefon/laptop efter att vi fick en TV med det inbyggt om hon kunnat köra på den...

[Nattlorden]

Man får väl välja en bättre affär då. De affärer som finns i Stockholm känner jag inte igen detta ifrån men kanske "radiohandlare" kan lägga sig till med lite lägre kvalité på sin verksamhet.

Håller inte med. I synnerhet de "bättre" butikerna pratar en massa ormolja. Man anar direkt vilka produkter som ger mest vinst.

JM

Min erfarenhet är att säljarna pratar om det som kunderna frågar om. Har aldrig varit inne i en butik där säljarna pratar som du och Roger säger. Dock så frågar jag dom inte om ormoljegrejor heller.

Finns ju andra sorters säljmetoder också... kunder som kört 20 mil för att kolla på några högtalare får åka hem olyssnat, då handlaren inte har just de inkopplade den veckodagen...

[sportbilsentusiasten]

Kunderna ville inte gå in i hifiaffär av rädsla för att mötas av en massa teknisk mumbo-jumbo de inte förstår.

-Ja, eller bli påprackade något det inte behöver. Det är ju sjukt jobbigt, även som kunning, när nonsensbabblet drar igång. Jag går av den anledningen inte gärna in i hifi-affärer, så jag är nog en del av deras problem.

Ja, senast jag gick in så prackade de på mig en Dolby!!

You'r lucky som Monthy Phyton skulle uttryckt det. Jag gick därifrån med en "loudness".
Men var ska jag ställa den?

[sportbilsentusiasten]

Folk som gnäller på att ens stereo kostar pengar och sen dagen efter går och tar ett billån på 300k och förlorar 25k såfort dom stoppar in nyckeln.. Men sånt är OK (förstår dock dessa på så vis också, att man vill att ens familj ska åka i en säker bil)

Jag brukar ta exakt samma exempel.

Bil behöver kan kanske ändå ha, men det finns massa personer som lägger ned stoooora summor på annat som inte används.
Min paroll är...det du kommer använda mycket - satsa på det du VILL ha. Det du kommer använda lite - köp det billigaste du kan hitta. Eller hyr.

[matssvensson]

Min paroll är...det du kommer använda mycket - satsa på det du VILL ha. Det du kommer använda lite - köp det billigaste du kan hitta. Eller hyr.

Ahh, Sunfleet hyrbil och Festool sänksåg - helt rätt prio .

[hcl]

Det skrivs om hur ointresserade gemene hen är av hifi, medan de samtidigt är relativt musikintresserade. Det jag kan tycka är trist, tråkigt och sorgligt är att många som spelar loudness-mastrad, snålkodad musik från telefonen strömmat till sina Bluetooth högtalare går miste om en massa bra, berörande och fantastisk musik som hen p.g.a. av all skit inte förmår ta till sig. Det är ju faktiskt så att dessa brister inte bara påverkar hur det låter, ur ett akademiskt fisförnämnt sätt, det påverkar och minskar vår benägenhet och förmåga att förstå och därmed tycka om eller på annat sätt beröras av musiken vi hör. Att man tycker att musiken är bra, berörande, världsomstörtande ändå, trots all skit mellan artisten och lyssnaren är ju bra, men ... betänk den värld som skulle kunnat öppna sig om det varit så bra som det kunde varit.

Det vore seriöst intressant om du kunde styrka detta med något mer substantiellt.

..., belägg i form av vetenskapliga studier el liknande

Finns det inga sådana studier? Att återgivningskvaliteten har en inverkan torde vara självklart, även om personliga preferenser och musikalisk skolning och erfarenheter samt mentala tillstånd säkert påverkar på ett fundamentalt sätt. Jag skulle gissa att det finns två ändlägen (för varje person);

(1) begränsat av musikmaterialet och den kvalitet det registerats och bearbetats (mixats) med

(2) begränsat av artefakter i uppspelande anläggning (dynamik, distorsion, bandbredd,...) och aktuell lyssningssituation och störförhållanden

Att uppspelningsanläggningens kvalitet inte skulle inverka på hur musiken uppfattas ser jag som helt uteslutet. Det strider dessutom direkt mot egna erfarenheter.

[Harryup]

Kan säga att ytterligheter finns ibland homo sapiens.
Har träffat musiker ifrån Sthlm Philharmonien som inte kunnat höra skillnad på nån anläggning alls. Oberoende av skiva så förlorade sig personen direkt in i tolkningen och kunde inte höra när man skiftade någonting i anläggningen över huvudtaget.
Har också träffat en person som i blindtest kunde säga i vilket europeiskt konserthus en inspelning kom ifrån och var både musikaliskt mycket känslig men även gravt HiFI-intresserad. Den personen kunde inte njuta av musiken om anläggningen inte var tillfyllest.

Så återgivningskvalitén är inte strikt kopplat till graden av njutning enligt mina erfarenheter. Vilket jag också tycker bevisas av alla som lyssnar på musik och har väldigt enkla anläggningar med faktiskt mått mätt, förmodligen >98% av alla invånare. Finns väl inget som säger att dessa personer njuter mindre av musik än en kvalitétssökande faktisktaudiophil som bara "godkänner" vissa utgående apparater?

/Harryup