Ja, på illa gjorda korgar så kan man oftast se artefekter i tonkurvan på grund av dessa resonanser.

Min erfarenhet är att man oftast får bäst resultat om man kopplar ett element med bra formad korg till en tjock (=tung) baffel som i sin tur är kommpad i kanterna till ett kabinett med tunnare väggar. Allra bäst blir det om de tunnare väggarna dessutom är kraftigt dämpade medan den tjocka baffeln är så homogen som möjligt.
Dock behöver man självklart i det enskilda fallet alltid göra en beräkning av Q-värden som ALLA enskilda moder får. Gör man inte det kan man lika gärna välja en konventionell infästning. Oddsen att en speciallösning vald med en tumregel skall vara bättre än en normallösning är inte jättebra.
Att fästa in elementet mjukt i lådan ger en undertryckning av dåliga korgars resonanser (tillsammans med de massor som ändarna bidrar med, låda resp motor) men i gengäld så tillkommer en ny resonans mellan elementmassan och den elastiska infärstningen... Den hamnar som regel lägre ned i frekvens. Fäster man in elementet i magneten så blir frågan stället hur man undviker resonanser i det som infärstningen kopplar till...
Man kan även göra lite av varje - närmare bestämt fästa in i baffeln men även applicera en massa direkt till magnetsystemet via en fjädrande men högdämpande infästning (likt Citroens Batteur).
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).