Vinyl vs CD?

[Bill50x]

Repiga eller krånglande CD kan man ofta rädda genom att läsa dem i datorns läsare och så gör man en kopia. Antar att mjukvaran vid rippning är bättre på att läsa CD:n än många vanliga spelare, läsningen kan göras mera omfattande verkar det som.

Jag har vid ett par tillfällen haft CD'n som vägrat starta i min CD-spelare. Tom i flera CD-spelare. Men att rippa densamme i datorn och bränna en kopia har resulterat i en spelbar skiva. Jag har tyvärr råkat ut för motsatsen också, dvs att en hembränd skiva helt plötsligt slutat fungera. För länge sedan brände jag en massa album på CD och det har jag ångrat. Körde mycket med Kodak Guld och det var något knas med dessa eftersom det var de sista låtarna som slutade att fungera först. Dvs de som ligger i ytterkanten på CD'n. En del skivor gick att rädda genom att rippa om dem men flertalet gick förlorade. Utgivna album går alltid att hitta igen, det är värre med liveupptagningar från radio tex.

/ B

[Tell]

Jupps, men jag tror inte LPn är bättre. Fast, för mig spelar det föga roll, ointressant musik förutom ev använda som "demolåt".

Så du föredrar den digitala sönderklippningen hos CDn?

Vad får dig att tro det låter bättre på vinyl? Där 99,9% av musiken kommer slåss med vinylens egenbrus.

För o nackdelar med olika medium ja. Dock är ditt påstående en _extrem_ överdrift. Har lyssnat på några vinylrippar av stycket på Youtube och det enda som kan te sig lite småstörande är knastret från vinylen, men det är ingenting i jämförelse med äckligt ful digital klipping.

[Bill50x]

För o nackdelar med olika medium ja. Dock är ditt påstående en _extrem_ överdrift. Har lyssnat på några vinylrippar av stycket på Youtube och det enda som kan te sig lite småstörande är knastret från vinylen, men det är ingenting i jämförelse med äckligt ful digital klipping.

Jag har lyssnat åtskilliga gånger på min Telarc 1812 och har då aldrig störts av något vinylbrus. Men jag har inte gjort några jämförelser direkt mellan den analoga vinylen och den digitala CD'n, kanske dax för det?

/ B

[RogerGustavsson]

Repiga eller krånglande CD kan man ofta rädda genom att läsa dem i datorns läsare och så gör man en kopia. Antar att mjukvaran vid rippning är bättre på att läsa CD:n än många vanliga spelare, läsningen kan göras mera omfattande verkar det som.

Jag har vid ett par tillfällen haft CD'n som vägrat starta i min CD-spelare. Tom i flera CD-spelare. Men att rippa densamme i datorn och bränna en kopia har resulterat i en spelbar skiva. Jag har tyvärr råkat ut för motsatsen också, dvs att en hembränd skiva helt plötsligt slutat fungera. För länge sedan brände jag en massa album på CD och det har jag ångrat. Körde mycket med Kodak Guld och det var något knas med dessa eftersom det var de sista låtarna som slutade att fungera först. Dvs de som ligger i ytterkanten på CD'n. En del skivor gick att rädda genom att rippa om dem men flertalet gick förlorade. Utgivna album går alltid att hitta igen, det är värre med liveupptagningar från radio tex.

/ B

Har använt Verbatim Archival Grade CD-R men bränner heller inte längre. Liveupptagningarna från radio ligger alla på hårddiskar.

Looking for longer archival life for your music, images or data?

Consider UltraLife™ Archival Grade CD-R’s. These discs feature dual reflective layers to maximize both compatibility and longevity. Stored in proper environmental conditions, UltraLife™ CD-R discs are designed to last as long as 100 years.

[PerStromgren]

Så du föredrar den digitala sönderklippningen hos CDn?

Vad får dig att tro det låter bättre på vinyl? Där 99,9% av musiken kommer slåss med vinylens egenbrus.

För o nackdelar med olika medium ja. Dock är ditt påstående en _extrem_ överdrift. Har lyssnat på några vinylrippar av stycket på Youtube och det enda som kan te sig lite småstörande är knastret från vinylen, men det är ingenting i jämförelse med äckligt ful digital klipping.

Det har sagts förr men tål att upprepas: vinylens ursprung är en digital signal i nästan samtliga fall nuförtiden. Det innebär att den "fula digitala klippningen" likaväl kan finnas på vinyl, men där förmodligen blir maskerad av det bottenbrus som alltid finns där. Finns ingen klippning på vinylen behöver den inte finnas på CD:n heller.

[Bill50x]

Det har sagts förr men tål att upprepas: vinylens ursprung är en digital signal i nästan samtliga fall nuförtiden. Det innebär att den "fula digitala klippningen" likaväl kan finnas på vinyl, men där förmodligen blir maskerad av det bottenbrus som alltid finns där. Finns ingen klippning på vinylen behöver den inte finnas på CD:n heller.

Nyckeln är: "...behöver den inte finnas på CD'n heller". Nä, men den gör det, därför att man vill hålla uppe (medel-)nivån.

Just Telarcs 1812 är ju digitalt hanterad (jag minns inte om all inspelning är digitalt gjord men jag tror det) och rimligen borde den kunnat läggas på en CD utan någon klippning överhuvudtaget.Nu kan det ju vara att man valt det ljudande resultatet av klippningen så att det ska påminna om vinylen.

/ B

[PerStromgren]

Det har sagts förr men tål att upprepas: vinylens ursprung är en digital signal i nästan samtliga fall nuförtiden. Det innebär att den "fula digitala klippningen" likaväl kan finnas på vinyl, men där förmodligen blir maskerad av det bottenbrus som alltid finns där. Finns ingen klippning på vinylen behöver den inte finnas på CD:n heller.

Nyckeln är: "...behöver den inte finnas på CD'n heller". Nä, men den gör det, därför att man vill hålla uppe (medel-)nivån.

Vad jag menar med frasen är att det inte är en inbyggd begränsning i CD-mediet vi pratar om. Vilket medium som helst kan naturligtvis klantas till.

[Tell]

Vad får dig att tro det låter bättre på vinyl? Där 99,9% av musiken kommer slåss med vinylens egenbrus.

För o nackdelar med olika medium ja. Dock är ditt påstående en _extrem_ överdrift. Har lyssnat på några vinylrippar av stycket på Youtube och det enda som kan te sig lite småstörande är knastret från vinylen, men det är ingenting i jämförelse med äckligt ful digital klipping.

Det har sagts förr men tål att upprepas: vinylens ursprung är en digital signal i nästan samtliga fall nuförtiden. Det innebär att den "fula digitala klippningen" likaväl kan finnas på vinyl, men där förmodligen blir maskerad av det bottenbrus som alltid finns där. Finns ingen klippning på vinylen behöver den inte finnas på CD:n heller.

Jojo det vet jag, men just i det här fallet så ÄR vinylen mycket bättre. Visst det finns en tillstymmelse av digital klipping på några ställen i vinylens vågform, men inget som hörs direkt. CD-utgåvan däremot ser riktigt illa ut o låter inge vidare när kulorna flyger. Bäst är dock SACD-utgåvan. Inge brus o inget klippt

[PerStromgren]

Jojo det vet jag, men just i det här fallet så ÄR vinylen mycket bättre. Visst det finns en tillstymmelse av digital klipping på några ställen i vinylens vågform, men inget som hörs direkt. CD-utgåvan däremot ser riktigt illa ut o låter inge vidare när kulorna flyger. Bäst är dock SACD-utgåvan. Inge brus o inget klippt

Då är vi eniga. Är en utgåva trasig så är den, oavsett medium.

[petersteindl]

Tell är en sann audiofil.

[Johan_Lindroos]

För o nackdelar med olika medium ja. Dock är ditt påstående en _extrem_ överdrift. Har lyssnat på några vinylrippar av stycket på Youtube och det enda som kan te sig lite småstörande är knastret från vinylen, men det är ingenting i jämförelse med äckligt ful digital klipping.

Det har sagts förr men tål att upprepas: vinylens ursprung är en digital signal i nästan samtliga fall nuförtiden. Det innebär att den "fula digitala klippningen" likaväl kan finnas på vinyl, men där förmodligen blir maskerad av det bottenbrus som alltid finns där. Finns ingen klippning på vinylen behöver den inte finnas på CD:n heller.

Jojo det vet jag, men just i det här fallet så ÄR vinylen mycket bättre. Visst det finns en tillstymmelse av digital klipping på några ställen i vinylens vågform, men inget som hörs direkt. CD-utgåvan däremot ser riktigt illa ut o låter inge vidare när kulorna flyger. Bäst är dock SACD-utgåvan. Inge brus o inget klippt

Men SACD:n är ju kraftigt limiterad i alla fall. Hur ser du på den saken?

[Tell]

Det har sagts förr men tål att upprepas: vinylens ursprung är en digital signal i nästan samtliga fall nuförtiden. Det innebär att den "fula digitala klippningen" likaväl kan finnas på vinyl, men där förmodligen blir maskerad av det bottenbrus som alltid finns där. Finns ingen klippning på vinylen behöver den inte finnas på CD:n heller.

Jojo det vet jag, men just i det här fallet så ÄR vinylen mycket bättre. Visst det finns en tillstymmelse av digital klipping på några ställen i vinylens vågform, men inget som hörs direkt. CD-utgåvan däremot ser riktigt illa ut o låter inge vidare när kulorna flyger. Bäst är dock SACD-utgåvan. Inge brus o inget klippt

Men SACD:n är ju kraftigt limiterad i alla fall. Hur ser du på den saken?

Fast det stämmer ju inte. Första två här är vinylrippar från Youtube, tredje är SACD-flac konverterad till mp3 o sista är en från Youtube som jag ANTAR är en vanlig CD-utgåva, då han inte skriva nåt om varifrån han fått den nånstans samt den uppenbara limiteringen. Har för mig om att jag hittade nån riktig cd-utgåva förut som jag tankade men hittar den inte längre, så det här får väl duga.

[Perfector]

Tanken med 1812 är för mig att lyssna på musiken men åxå att kolla om tonarm/pickup kan spåra utan låta pyton.
En maskinkopia av Stax UA-7 och Grado GF2 med Prestige gold nål och det gör den alldeles utmärkt.

[music4ever]

För o nackdelar med olika medium ja. Dock är ditt påstående en _extrem_ överdrift. Har lyssnat på några vinylrippar av stycket på Youtube och det enda som kan te sig lite småstörande är knastret från vinylen, men det är ingenting i jämförelse med äckligt ful digital klipping.

Nja, såklart finns det vinylpressar som är väldigt tysta. Men menar du att det finns många vinylutgåvor där man i mitt tysta rum inte går att höra vinylen egna brus när man spelar på lite (säg en medelnivå på 85-90 dB)?

[music4ever]

Jag måste säga att hyllandet av vinylen och skällandet på cd i hifi-kretsar är helt obegripligt. Det finns inget förutom det större omslaget som talar till vinylskivans fördel och det har inte med ljudkvaliteten att göra. Om musikentusiaster och hifi-tidningar slutade med sina okritiska betraktelser över vinylen och upphörde med att köpa nyproducerad vinyl skulle det skicka en tydlig signal till skivbolagen att sluta producera det antika och undermåliga formatet. Detsamma gäller för övrigt också hårdmastrade cd-skivor och diverse skräpfiler som kan köpas för dyra pengar på sajter för så kallat högupplösta format - bojkotta skräpet! Ska vi kanske ha som gemensam juluppgift för alla på Faktiskt att vi skriver till valfritt skivbolag och säger att vi inte tänker köpa den senaste vinylboxen utan ser fram emot att få musiken dynamiskt och klangligt oförändrad på cd eller annat högklassigt digitalt format?

Med vänlig hälsning

Pekka

PS. Notera att jag förstås inte motsätter mig produkter och tjänster som medger optimering av avspelningen av befintliga, äldre vinylskivor. De är en omistlig del av audiohistorien och ska förstås höras så väl återgivna som det någonsin är möjligt.

Bara för att du inte köper vinyl betyder inte att alla måste tycka och göra som du.

[CODY]

Medium spelar inte så stor roll tycker jag. De största begränsningarna ligger inte där. Men om man vill göra det enkelt för sig så köper man LP när det gäller modern musik och CD när det gäller klassisk eller levande musik. Cd kan vad jag förstår, ersättas med streaming, men det har jag aldrig privat. Det gäller just nu, men kan förstås ändras över tid med nya tekniker och ideal. Vilket man väljer kan också bero på skivbolag. Att bestämma att det funnits en guldålder någonstans i tiden och ett överlägset format, leder bara till onödiga låsningar.

[Conan]

Jag måste säga att hyllandet av vinylen och skällandet på cd i hifi-kretsar är helt obegripligt. Det finns inget förutom det större omslaget som talar till vinylskivans fördel och det har inte med ljudkvaliteten att göra.

Ja jo... men det har ju liksom inte huvudsakligen med ljudkvaliteten på mediet att göra. Vinylspelare är ju först & främst ofantligt mycket roligare, snyggare och coolare prylar än CD-spelare. Förutom det så krävs det ju en riktig karl (eller dam) att justera in och underhålla en vinylrigg ordentligt. Att plugga in och klicka igång en CD klarar ju vilken idiot som helst.

Själva avspelningen sen är verkligen fascinerande! Jag menar, man förvånas ju av att det bara låter t.o.m. en raspig låt med Snoddas på stenkaka. Att då kunna få ut så mycket HiFi av en LP med bara mekanisk avläsning är ju bara för häftigt! Digitalt lagrad musik ger inte samma fascination helt enkelt.

Sen är den en annan sak att lägga på och avnjuta en LP-skiva. Ingen fjärr som man bara kan klicka på och därmed ett väldans bök bara för att byta spår. Det blir naturligt så att det lyssnas koncentrerat på åtminstone en sida, och det blir ett lite annat sätt att konsumera musiken på. Tar ju nästan emot att lyssna på ett album på Spotify t.ex. när det finns spellistor & favoriter.

[PekkaJohansson]

Med risk för att framstå som farbroderlig: jag var 13 när cd-systemet kom och 18 när jag skaffade min första cd-spelare tillsammans med två skivor, Beatles "Past masters volume 2" och en Denon-skiva med Vivaldis "De fyra årstiderna". Det var en befrielse att höra inspelningarna på riktigt. Jag har helt enkelt sett och framför allt hört alltför mycket av vinyl genom åren för att känna den där fascinationen över mediet. Jag är förvisso också väldigt prylintresserad och uppskattar vinylskivan som kulturbärare och fysiskt föremål att titta och känna på men det hjälper liksom inte när dess viktigaste uppgift, att möjliggöra lagring och avspelning av musik, är så bristfällig. Jag kan till och med tycka att hanteringen är lite mysig men det upphör oftast när nålen landar på skivan. Det hjälper liksom inte att man en gång på tusen hittar den där perfekta kombinationen av platta och avspelningskedja - och därmed börjar närma sig cd-kvalitet. Och nej, jag har inte hävdat att alla måste tycka som jag men jag tycker det är trist att vi inte har kommit längre i strävandet efter välljud år 2017 när 1950-talet (trots vinylen!) och 1980-talet framstår som ljudåtergivningens guldåldrar. Ett av flera skäl är fasthållandet vid mekanisk avspelning.

Avslutningsvis är det en svårslagbar känsla att öppna en tjock, tidig cd-ask med släta kanter, betrakta en helsilverskiva med färgglad etikett från den första cd-fabriken i Hannover, ta ut skivan, lägga den i en högklassig cd-spelare och med en knapptryckning blixtsnabbt påbörja störningsfri avspelning. Hela album och episka, sammansatta verk kan höras utan avbrott. För mig slår det varje vinylupplevelse.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Thomas_A]

Jag ser att det finns flera skäl att jag använder vinyl. Dels tycker jag det är en rätt så cool inredningspryl, den bryter av. Den blandar gammalt med nytt. Det andra är att det är en mekanisk avspelning som jag fortfarande fascineras av, och att det inte finns någon gräns för hur bra det kan bli. Det blir en hobby inte bara att lyssna och njuta av musik utan också att förbättra. Sedan störs det inte av att det finns ganska mycket vinyl. Det tråkiga är att mediet behöver rengöras, ordentligt, för att det ska låta optimalt.

[PekkaJohansson]

Låter som en ganska balanserad hållning men att det inte finns någon gräns för hur bra det kan bli är väl ändå en överdrift i klass med den att Jesus gick på vattnet?

Med vänlig hälsning

Pekka

[Perfector]

Jag ser att det finns flera skäl att jag använder vinyl. Dels tycker jag det är en rätt så cool inredningspryl, den bryter av. Den blandar gammalt med nytt. Det andra är att det är en mekanisk avspelning som jag fortfarande fascineras av, och att det inte finns någon gräns för hur bra det kan bli. Det blir en hobby inte bara att lyssna och njuta av musik utan också att förbättra. Sedan störs det inte av att det finns ganska mycket vinyl. Det tråkiga är att mediet behöver rengöras, ordentligt, för att det ska låta optimalt.

Vinyl kontra cd är som pipa kontra cigarett.
Mer pyssel.
Lite kontemplation.
Meditativt och väldigt nervlugnande.

[Morello]

Låter som en ganska balanserad hållning men att det inte finns någon gräns för hur bra det kan bli är väl ändå en överdrift i klass med den att Jesus gick på vattnet?

Med vänlig hälsning

Pekka

Ungefär så. Gränsen går för övrigt vid något som kan jämföras med ett PCM-system om ungefär 10 bitar om allt är i absolut topptrim, men i praktiken är 8-9 bitar mer realistiskt. Därtill har vi en distorsionsnivå som är flera tiopotenser sämre än tex CD.

Mot bakgrund av allt som enkelt kan verifieras är det pyramidalt förvånande att folk sitter anno 2017 - snart 2018 nota bene - och bubblar om att vinylen är det bättre systemet.

[Thomas_A]

Låter som en ganska balanserad hållning men att det inte finns någon gräns för hur bra det kan bli är väl ändå en överdrift i klass med den att Jesus gick på vattnet?

Med vänlig hälsning

Pekka

Visserligen, men som sagt förvåningen var ganska stor när en microlinenål till Shure-pickupen visade lägre brus och distorsion än OM40. Gräns finns men den är troligen inte nådd.

[Harryup]

Jag ser det som system där även inspelningen ingår. Och då blir tyvärr inte utgången given till CD'ns fördel. Sen tror jag att det också är lite av en inlärningsperiod som många födda under vinyltiden fick med sig automatiskt. Det går att lära sig att lyssna igenom knäppar och knaster och njuta av musik ändå. Går man på konsert på vintern så sitter alltid nån och hostar och hackar någonstans i salen och stolar knarrar. Det är olika störningar men så kliniskt rent ifrån störningar som på en CD är inte ens verkligheten. Men besöker man en innehavare av en bra skivtvätt och samtidigt som innehavaren är ägare av en skivspelare modell "väsentligt bättre" så kan det vara oerhört svårt att höra om det är en CD eller vinylskiva som spelas. Har själv blindtestat så och kunnat lyssna på sidor utan att höra knäppar och knaster som skulle göra lyssningen lättare att avgöra. Så toppen av återgivning ifrån vinyl är märkligt nog av väldigt hög kvalité, även jämfört med CD.

/Harryup

[RogerGustavsson]

Visserligen, men som sagt förvåningen var ganska stor när en microlinenål till Shure-pickupen visade lägre brus och distorsion än OM40. Gräns finns men den är troligen inte nådd.

Beror det inte lite på att nålarna kanske inte ligger på samma ställe i spåret? Att möjligen ett mindre slitet/skitigt ställe spelas av? Var väl ungefär så man sa när van den Hul-nålen gjorde entré på vinylarenan. Tog i bruk en äldre Beogram-spelare med nyrenoverad nål och vinylbruset tyckte jag var markant högre än vad jag kunde minnas från min förra vinylrigg med Audio-Technica OC-7 och Micro Ridge-nål. Hade ytterligare en Beogram-spelare med nyrenoverad pickup men med en extern RIAA, var snarast ett snäpp sämre.Dock har flera tidigare kommenterat hur störningsfritt det låtit hos mig tidigare med den gamla riggen. Knäpp och sprak förekommer dessvärre även på vinylriggar i högre prisklasser vilket jag märkte vid besök hos en audiophil i våras. Visst, har man flera vinylalbum som låter bättre än senare CD-utgåvor. Just det där påträngande ljudet som numera är så vanligt kan man ibland komma ifrån på gamla vinyler men det är verkligen långt ifrån alltid. Fast allt bök runt omkring vinylavspelning är inget jag saknar...

[Morello]

Låter som en ganska balanserad hållning men att det inte finns någon gräns för hur bra det kan bli är väl ändå en överdrift i klass med den att Jesus gick på vattnet?

Med vänlig hälsning

Pekka

Visserligen, men som sagt förvåningen var ganska stor när en microlinenål till Shure-pickupen visade lägre brus och distorsion än OM40. Gräns finns men den är troligen inte nådd.

Köp en OC9 så är du där.

[Morello]

Visserligen, men som sagt förvåningen var ganska stor när en microlinenål till Shure-pickupen visade lägre brus och distorsion än OM40. Gräns finns men den är troligen inte nådd.

Beror det inte lite på att nålarna kanske inte ligger på samma ställe i spåret? ...

Eller kan det vara så att det fanns något bättre med avseende på störnivå och distorsion än OM40?

[Thomas_A]

Visserligen, men som sagt förvåningen var ganska stor när en microlinenål till Shure-pickupen visade lägre brus och distorsion än OM40. Gräns finns men den är troligen inte nådd.

Beror det inte lite på att nålarna kanske inte ligger på samma ställe i spåret? Att möjligen ett mindre slitet/skitigt ställe spelas av? Var väl ungefär så man sa när van den Hul-nålen gjorde entré på vinylarenan. Tog i bruk en äldre Beogram-spelare med nyrenoverad nål och vinylbruset tyckte jag var markant högre än vad jag kunde minnas från min förra vinylrigg med Audio-Technica OC-7 och Micro Ridge-nål. Hade ytterligare en Beogram-spelare med nyrenoverad pickup men med en extern RIAA, var snarast ett snäpp sämre.Dock har flera tidigare kommenterat hur störningsfritt det låtit hos mig tidigare med den gamla riggen. Knäpp och sprak förekommer dessvärre även på vinylriggar i högre prisklasser vilket jag märkte vid besök hos en audiophil i våras. Visst, har man flera vinylalbum som låter bättre än senare CD-utgåvor. Just det där påträngande ljudet som numera är så vanligt kan man ibland komma ifrån på gamla vinyler men det är verkligen långt ifrån alltid. Fast allt bök runt omkring vinylavspelning är inget jag saknar...

Tror det handlar om friktionen mer än något annat. Det är känt att med behandling med vinylglans så har både friktion och brus sänkts betydligt. Därför tror jag att renhet och vinylkvalitet är en parameter. Den andra är hur väl polerad diamanten är, samt att geometrin/byggkvaliteten på själva nål och nålarm är perfekt. Detta tror jag betyder mer än var exakt nålen ligger an i själva spåret.

[RogerGustavsson]

Hur är det egentligen med vinylens renhet idag kontra gångna tider? När man ser hanteringen i presserierna blir man allt lite mörkrädd ibland. Pressningarnas kvalitet från olika håll i världen har ju varit rätt olika genom åren. Dessutom var ofta vinylmastingen olika.

[Thomas_A]

Låter som en ganska balanserad hållning men att det inte finns någon gräns för hur bra det kan bli är väl ändå en överdrift i klass med den att Jesus gick på vattnet?

Med vänlig hälsning

Pekka

Visserligen, men som sagt förvåningen var ganska stor när en microlinenål till Shure-pickupen visade lägre brus och distorsion än OM40. Gräns finns men den är troligen inte nådd.

Köp en OC9 så är du där.

Tja, kanske köper jag en ny PU i framtiden. Vet att JICO är på gång med en egen MC-pickup som kan bli intressant. Känns tryggt att det sitter en japansk konstruktör och montör av dessa. Nu inväntar jag först den nya SAS rubinnålen så får vi se vad den har att ge.