music4ever skrev:På samma sätt som CD inte är någon enkel väg till hifi-nirvana. Om man är ute efter den mest välljudande utgåvan så behöver man använda många olika format. Sen så finns det de som "hatar" CD och de som "hatar" vinyl, och det kommer också färga deras åsikter. Sen finns det de som föredrar CDns smidighet, och de som föredrar vinylens ritual och större omslag.
För att komma in lite sent i tråden;
jag köper gärna vinyl på loppisar och secondhand. En hel del är skräp ( men det är väldigt lite pengar förlorat i
detta), men en del är riktigt bra. Dessa brukar jag rip-a ( som de är jag tar bort knäpp men påverkar inte ljudet
i övrigt). Dessa bränner jag på cd och kan njuta av oförstörda inspelningar av faviorter.
De lp jag köper är några år, tillverkade innan "loudness-war" och innan man började "förbättra ljudet". Så jag
kan både ha kakan och lyssna på den bekvämt och enkelt.
EN observation ; jag tror att en signifikant andel av cd som säljs som "nyutgåvor" faktiskt är rippade vinyler.
Jag hör knäppar, jag hör tom repor ibland. Inte konstigt egentligen, mastertapes är nog borta och vinyl är
faktiskt ett ganska bra arkivformat. Enda skillnaden är att de jag rippar själv låter bättre!
De allra flesta vinyler jag rippar känns tom igen av gracenote, vilket tyder på att mycket "gamla cd" verkligen
är rippade vinyl.
Så jag använder vinyl, men musik jag vill höra ofta ( eller i bilen) bränner jag till waw-cd.
Hur gör ni ?
Och Gott Nytt År på er alla!
Älskar musik, driver numera Tubular-well, välljud med garanti.
