goat76 skrev:Intressant det där men varför bekymra sig för saker man inte kan höra. Jag tycker det är konstigt att prata om 4 olika ljud när det är ett och samma ljud som råkar komma från två olika riktningar.
Om du istället begränsar problematiken till just bara stereo, alltså att samma ljud kommer från två olika håll så finns det garanterat vissa problem.
Om man drar en liknelse med en ensam högtalare rakt framför en som spelar upp ett enskilt monoljud så räknas detta alltså som 2 olika ljud bara för att vi råkar ha två öron? Eller räknas det bara som två ljud om högtalaren befinner sig snett framför så att det skapas en mindre tidsförskjutning mellan öronen?
Våra öron förväntar sig det och vi betraktar det bara som ett och samma ljud, bara att det kommer från en annan riktning.
Kan Peter Steindls ägg med hans centerlösning lösa frekvensdippen i centrumljudet?
Kommer hans lösning skapa 6 olika ljud till öronen?
För att bena upp saker i ämnet så bör vedertagna begrepp och nomenklatur användas. Människan har 2 öron. Respektive öra nås av varje respektive ljudvåg som når lyssnaren. Det betyder att en ljudvåg ger upphov till 2 öronsignaler. Respektive öra ger sin signal av 1 inkommande ljudvåg. Båda dessa signaler ger upphov till ett och endast ett ljud. Det betyder att båda öronsignalerna konvergerar till att bli en och endast en signal som upplevs.
Man delar upp det samelsurium av ljudvågor som når lyssnaren i 3 beståndsdelar enligt följande: 1.) direktljud, 2.) tidiga reflexer, 3.) sena reflexer. Direktljudet, d v s den ljudvåg från en ljudkälla som når lyssnaren först använder hörseln för att lokalisera ljudkällan d v s direktljudets riktning mot ljudkällan används i processen för lokalisering av ljudkällan.
Då kan man till en början koncentrera sig på direktljudet för att söka förstå processerna som ligger till grund för hörselns lokalisationsförmåga. Mycket riktigt hänvisar man till direktljudet i de artiklar som finns i denna tråd och det gäller för övrigt alla seriösa/vetenskapliga artiklar i ämnet.
Då kan man se att direktljudet från en reell ljudkälla ger upphov till 2 öronsignaler. En reell ljudkälla kallas ibland för en naturlig ljudkälla, oavsett om det är ett akustiskt musikinstrument eller en högtalare eller andra akustiska ljudkällor. Det som sätter definitionen för en naturlig/reell ljudkälla går jag inte in på här, men jag vill nämna att fantomprojicerade ljudobjekt inte representerar en reell ljudkälla, däremot en fantomprojicerad ljudkälla.
Stereofoni bygger på att genom processer i hjärnan skapa fantomprojicerade ljudobjekt. Det görs exempelvis genom att alstra ljudvågor från två i rummet åtskilda högtalare/ljudkällor där respektive ljudkällas ljudvåg har lämplig korrelation i förhållande till varandra.
Det man då inser är att den reella ljudkällans direktljud ger upphov till 2 öronsignaler, men i stereo med två högtalare åstadkomms 4 öronsignaler, d v s 2 öronsignaler från respektive ljudkälla/högtalare. (Med hörlurar blir det dock inte så.)
Denna diskrepans av öronsignaler mellan en reell ljudkälla kontra en med två högtalare fantomprojicerad ger upphov till 2 extra öronsignaler som är en artefakt inom stereofoni.
Vad gäller ’centrumdipen’ så elimineras den med mitt system med centerhögtalare.
Vad gäller antalet öronsignaler från mitt system med centerhögtalare så blir det oftast 6 öronsignaler, men inte alltid och då är det 4 öronsignaler där 2 är från centerhögtalaren och 2 från respektive höger eller vänster fronthögtalare beroende på om de fantomprojicerade ljudobjekten ligger till höger eller till vänster i ljudbilden.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
Hjärnan är duktig.
