Hur långt från verkligheten är du med ljudet hemma ?

[gopnik]

Varför då Går det att förklara för en vanlig dödlig?

Om drivimpedansen redan är hög är en liten ökning på grund av uppvärmd talspole, fortfarande bara liten. Om drivimpedansen är väldigt låg är den lilla ökningen på grund av varmare talspole plötsligt relativt sett mycket större - och påverkar tonkurvan och känsligheten mer. Typ.

[Tangband]

Gopnik, visa lite relevanta mätningar , du är ju helt ute och cyklar med dina påståenden som saknar förankring i verkligheten. Jag är beredd att ompröva mitt ställningstagande, men jag behöver se bevis för att de där påstodda fördelarna med passiv drift existerar.

[Tangband]

Varför då Går det att förklara för en vanlig dödlig?

Om drivimpedansen redan är hög är en liten ökning på grund av uppvärmd talspole, fortfarande bara liten. Om drivimpedansen är väldigt låg är den lilla ökningen på grund av varmare talspole plötsligt relativt sett mycket större - och påverkar tonkurvan och känsligheten mer. Typ.

Detdär stämmer ju inte i EMK området

[Almen]

Borde bryta ur detta till egen tråd.

Finns redan en (från 2007): Lilltroll mäter

[Knuttebaloa]

Konsert via PA är inte verkligheten. Det kan snarast jämföras med en riktigt sunkig återgivning av en lika sunkig inspelning som sker i realtid.

Hur många konserter har du varit på utan PA? Jag har inte varit på någon.

Jodå, klart man hört många musikframträdanden där ingen PA använts, inte ens för sången. Nu är det förstås svårt om har en klen röst som t.ex. Lisa Ekdal men det är ändå rätt imponerande hur väl sången kan gå fram i en stor konsertlokal om sångaren har en lämplig röst. Förutom de mera klassikt skolade rösterna har jag hört bl.a. denna grupp i en lokal för 2000 personer helt utan PA. Blåset är som bekant rätt ljudstarkt men de hade inga som helst problem med sången och de sjunger bra.
https://www.youtube.com/watch?v=NJTIJRoEWPE

Lustiga herrar de där.
https://www.youtube.com/watch?v=nexbYZm1gws

Sedan har man ju lyssnat på vanliga rockband utan PA och det blir ett annat ljud än vad många är vana vid. Alldeles för många vet ju inte hur det låter i natura och refererar till hur musik som förpackats för konsumtion via något media låter. Det finns ett glapp där i mellan.

Helfestligt! Hade varit kul att se. Jag anar stor närvarokänsla!

[Tangband]

Borde bryta ur detta till egen tråd.

Finns redan en (från 2007): Lilltroll mäter

Här kan man läsa på lite mer:

http://sound.whsites.net/biamp-vs-passive.htm

"In short, there is simply no comparison between the two systems. A passive XO will always add (usually) undesirable impedance to that seen by the driver(s), the impedance is frequency dependent, and ranges from perhaps an ohm or so to almost infinite. The potential for uncontrolled cone movement, intermodulation distortion and loss of performance is so great that it is impossible to determine in advance, but it is all negated in one fell swoop by using a fully active system."

[gopnik]

One of the great claims (which is completely true) for first order crossovers is that they have excellent transient response. This may well be true of the filter, but what of the loudspeaker? The degree of control offered is not good, although surprisingly (or not), it is better than second or third order filters. All passive filters will cause the amplifier to have a rather tenuous grip on the driver behaviour at best, and in extreme cases may allow a speaker to go 'AWOL' at some frequencies.

Smörja. Läs och förstå vad Lilltroll visar i stället för vad random dude på nätet spekulerar i. Det här är ju från en gök som precis upptäckt begreppet dämpfaktor och går full retard på det.
Låt RE hålla sig till kretskortslayouter.

[Tangband]

One of the great claims (which is completely true) for first order crossovers is that they have excellent transient response. This may well be true of the filter, but what of the loudspeaker? The degree of control offered is not good, although surprisingly (or not), it is better than second or third order filters. All passive filters will cause the amplifier to have a rather tenuous grip on the driver behaviour at best, and in extreme cases may allow a speaker to go 'AWOL' at some frequencies.

Smörja. Läs och förstå vad Lilltroll visar i stället för vad random dude på nätet spekulerar i. Det här är ju från en gök som precis upptäckt begreppet dämpfaktor och går full retard på det.
Låt RE hålla sig till kretskortslayouter.

"patrikf wrote:
Jag har lite undringar ang det du skriver.
Den första gäller högtalare med motorstarka baselement. Här har jag hört att den högre dämpfaktorn som erhålls med aktiv delning ska ge fastare och mer välartikulerad bas. Det är också min erfarenhet, men den är ju inte så stor, och det kan bero på annat också

IÖ wrote:
Nu talar vi om högtalarelement som man vill använda i deras EMK-kontrollerade område.

Då är det precis som du skriver; att lägre drivimpedans ger lägre Q-värden. Förutsättningarna för artikulation är bättre vid låga Q-värden än vid höga (som lagrar energi). När Q (resonansvilligheten*) hos systemets olika resonanser överstiger 0,5 börjar systemet bli förmöget att lagra energi vid specifika frekvenser.

När det gäller högfrekventare resonanser än de fundamentala, kort sagt resonanser i det masskontrollerade området, så finns det inga etydiga samband mellan lågohmighet i drivningen och lågt Q-värde. I många fall är förhållandet svagt, men omvänt! tyv rivning gr ju lite bättre fundament för membranresonanser att ta spjärn emot.

Kort sagt: Du har helt rätt. I lågfrekvensområdet är det i regel bäst att driva högtalarelement lågohmigt. Det är dock alltid en balansgång, eftersom det EMK-styrda området i sig är smalbandigt, och det är bara på toppen av EMK-området som den termiska kompressionen är noll. I system med mycket lågohmig drivning (vilket är gynnsamt ut både artikulationssynpunkt och distorsionssynpunkt) är det därför lätt hänt att de ändrar klanglig karaktär rätt kraftigt med medeleffetnivån.

[Morello]

" the impedance is frequency dependent, and ranges from perhaps an ohm or so to almost infinite.*

Det är just detta man kan dra nytta av för att minska den termiska kompressionen!

[gopnik]

...

Om du slutar citera helt vilt och försöker att med egna ord förklara vad du läser ut av citaten, för egna resonemang och visar att du ägnar dig åt förståelse och inte bara utantillinlärning eller rena uppslag för att stödja en redan fast tes - då kanske vi kan komma någonvart!
Läs sista meningen i det du citerar. Det är det enda som är relevant för det vi diskuterar. Just nu. I det, ger citatet dig inget stöd utan tvärt om. Att systemet sedan måste ha tillräckligt hög dämpning för att klara en mjukare drivning utan att artikulationen far all världens väg, det är liksom självklarheter. Men att en högohmigare drivning minskar den temperaturberoende kompressionen är liksom också självklarheter.

[IngOehman]

Absolut.

Borde bryta ur detta till egen tråd.

Finns redan en (från 2007): Lilltroll mäter

Här kan man läsa på lite mer:

http://sound.whsites.net/biamp-vs-passive.htm

"In short, there is simply no comparison between the two systems. A passive XO will always add (usually) undesirable impedance to that seen by the driver(s), the impedance is frequency dependent, and ranges from perhaps an ohm or so to almost infinite. The potential for uncontrolled cone movement, intermodulation distortion and loss of performance is so great that it is impossible to determine in advance, but it is all negated in one fell swoop by using a fully active system."

"Läsa på" betyder att inhämta kunskap. Det kan man inte göra genom att läsa vad okunniga idioter skriver.


Vh, iö

[IngOehman]

Samma element skall spela exakt samma SPL akustisk output med samma förstärkare. Allt är samma, förutom att ena är aktivt delad och andra är passivt, med ett lågpassfilter vid 80Hz. Går det aktivt delade elementet då varmare i talspolen?

Nej. Men olinjäriteten som orsakas av uppvärmningen blir värre.

Varför då Går det att förklara för en vanlig dödlig?

Modulationen som funktion av effektnivån beror på frekvens.

Ett högtalarelement direktkopplat till en förstärkare (= worst case) drabbas värst av termisk kompression där elementets impedans är som mest resistiv. Ökar impedansen 10 % (måttlig uppvärmning) så förloras 1 dB. Många element förlorar uppåt 4-5 dB då de spelas på gränsen till sin maxeffekt. Vid högre frekvenser där deras impedans domineras av talspoleimpedansen mildras fenomenet något. Detsamma gäller för EMK-området där konrörelsen primärt begärnsas av just EMK, som är hastighetsberoende.

Används samma element med passivt filter så minskar effektkompressionen från lite till mycket, beroende på hur filtret är dimensionerat. Även de filterkonstruktörer som inte vet någonting om fenomenet når en viss ("oavsiktlig") förbättring jämfört med att dela aktivt. Men genom att lära sig hur dessa saker samverkar kan man åstadkomma avsevärda förbättringar.

Påståenden om att konkontrollen förloras av serieförluster är också nonsens. Det handlar om samdimensionering. Ett högtalarelement+kabinett har en idealisk drivimpedans. Både en lägre impedans än den ideala och en högre, skapar en högtalare med sämre återgivning. Så bara konstruktören vet vad han eller hon gör så går det lika utmärkt att dimensionera en högtalare där baselementet matas med 0 ohm som med t ex 1 ohm. I själva verket kommer nästan undantagslöst den högtalare som med ett givet baselement dimensioneras för att drivas med en högre impedans än 0 ohm, att kunna ges större utsträckning nedåt i basen. Det är i synnerhet sant för PA-system som så ofta har "feldimensionerade" motorsystem (feldimensionerade i betydelsen inte dimensionerade för bästa möjliga återgivning utan hellre för största möjliga verkningsgrad) vilket gör att de får en krokig tonkurva.

- - -

Tangband "föreläser" om saker han uppenbart är alltför okunnig om. Det är inte bra alls.

Kunskap om sådana här saker får man inte genom att utantilllära sig vad andra (som kan vara dumskallar) har påstått, utan genom att sätta sig in i fysiken så att man själv förstår hur det fungerar. Fysik handlar om att förstå, inte om att läsa in vad andra påstår. Vad andra påstår är helt irrelevant om man inte själv förstår grunderna till varför de har sin uppfattning. Och med grunderna menar jag då inte schablon-påståenden, utan att se till att ha fysiken rimligt klar för sig (som t ex Gopnik ser ut att ha).


Vh, iö

[DanNorman]

Kan någon/några skarpa hjärnor utforma ett mätförfarande för att mäta kompression hos högtalarelement? Jag tycker att både transient (?) och mer långvarig (rms?) kompression är intressant att mäta. Låt säga att man har tillgång till signalkälla, förstärkare, mikrofon, multimeter, labbnätaggregat, oscilloskop, termometer samt alla möjliga elektriska komponenter och möjlighet att variera lufttemperaturen. Hur gör man då?

[IngOehman]

Det behövs inget speciellt förfarande. Bara att mäta det man vill veta.


Vh, iö

[DanNorman]

Jo, jag behöver ett strukturerat sätt att göra det på, annars blir det för rörigt för mig.

[gopnik]

Kan någon/några skarpa hjärnor utforma ett mätförfarande för att mäta kompression hos högtalarelement? Jag tycker att både transient (?) och mer långvarig (rms?) kompression är intressant att mäta. Låt säga att man har tillgång till signalkälla, förstärkare, mikrofon, multimeter, labbnätaggregat, oscilloskop, termometer samt alla möjliga elektriska komponenter och möjlighet att variera lufttemperaturen. Hur gör man då?

Om man antar att mikrofonen är perfekt *harkel* så borde man kunna dra av ett *sirp*, spara kurvan, mosa på en massa rosa brus på hög effekt en stund, köra ett nytt *sirp* precis direkt efteråt - och sedan jämföra. För någon sorts transientkompression kan man räkna ut hur hög en puls borde vara via småsignalsbeteendet och sedan dra på en sju-jävla-helvetes-puls - och hoppas att elementet håller! - och sen jämföra det förväntade med det faktiska.

Någon som ser några problem med det testförfarandet?
Förutom det där med den perfekta mikrofonkedjan ... men jag killgissar helt vilt att dess eventuella dynamikproblem är mindre än högtalarens. (Eller, Roger ... kanske?)

[hifikg]

Oooops, måste ha hamnat i fel tråd. Hade hoppats på att få läsa om fler som upplevt en närvaro i en klass som skulle platsa i "det okända", får leta vidare.

[IngOehman]

Jo, jag behöver ett strukturerat sätt att göra det på, annars blir det för rörigt för mig.

Ah...

Det tar lite tid men är enkelt.

Välj passande insignal, enklast blir det om man väljer rosa brus.

Spela svagt, mät spektrum/styrka (och samtidigt effektnivån*, 8-ohmseffekt (eller effekt i annan nominell impedans om man föredrar det) är enkelt mätbart, verklig effekt finns det goda skäl att lämna därhän eftersom den standard som finns för ljudåtergivning utgår ifrån nivå och inte verklig effekt).

Öka sedan nivån i t ex 5 dB steg. Notera förändringar i spektrum och ljudstyrka. Testen kan väljas att göras destruktiv eller icke destruktiv. Det senare säkerställs t ex genom att relatera till nominell effekttålighet eller kanske ännu hellre genom att sätta en gräns vid t ex 3 dB kompression.

Vill man studera kompressionen både som funktion av tid och effekt så kan man mäta genom att spela in resultatet (signalen från mikrofonen) och post-analysera resultatet. Man kan ju titta på ljudfilen i efterhand då, och avläsa det man är intresserad av.

Det är svårt att komma med ett "bästa förslag" på hur länge man skall spela på varje nivåtrappsteg. Spelar man länge så når man en mera stabiliserad temperatur för varje nivå, men det kompliceras av att det finns flera på varandra överlagrade tidskonstanter för ett högtalarsystem.

Kör man t ex 3 minuter så kan det ge ett intryck av att kompressionen har stabiliserat sig, men det är för att de kortare tidskonstanterna är kortare än så, medan de längre är så långa att de inte riktigt har börjats märkas än...

- - -

Vill man specifikt se det i tråden beskrivna problemet (eller motsatsen om man lyssnar till vissa inläggare) så kan man spela en sinuston in i ett baselement på säg 200 Hz. Mät nivån vid elementets anslutningar initialt (starta på 1 volt RMS). Och förstås måste den akustiska insignalen också mätas - med en mikrofon.

Öka nivån i 5 dB-steg tills säg 2 dB kompression nåtts.

Gör sedan om exakt samma test, men ha 10 ohm i serie med baselementet. När även nu initialt nivån på terminalerna (starta på 1 volt RMS) och öka sidan insignalen (mätt före motståndet) i 5 dB-steg. Gör det lika många steg som i förre mätningar, notera kompressionen.

Resultatet kan döpas "VSB".


Vh, iö

- - - - -

PS. För genomförandets möjlighets skull är det bäst att välja att väldigt litet baselement, det vill säga ett med liten talspole. Och ett riktigt effekttåligt 10 ohmsmotstånd.

PPS. Ännu bättre är förstås att använda ett slutsteg som har inställbar utimpedans (elektroniskt, utan bruk av seriemotstånd), men få äger ju sådana eller vet hur man skall konstruera dem. Jag har dock för några år sedan gjort ett schema på ett dylikt, som jag skickade till jag tror det var Flint.

*Vad jag menar med detta är att system som autokalibrerar med avseende på nivån förslår inte för mätningen. Det räcker inte med att se formen på spektrum.

[gopnik]

Oooops, måste ha hamnat i fel tråd. Hade hoppats på att få läsa om fler som upplevt en närvaro i en klass som skulle platsa i "det okända", får leta vidare.

Vi diskuterar ju just precis jakten på det där. Jag kan ge dig en *ping* när vi nått fram så kan du läsa om det då. Deal?

[Thomas_A]

Jag undrar hur stora effekter saker har? Har ett 2.7 ohms motstånd i serie med diskanten (förstärkare - 2.7 ohm - filter - CT62), påverkar det något avs det som diskuteras?

[Tangband]

Jag undrar hur stora effekter saker har? Har ett 2.7 ohms motstånd i serie med diskanten (förstärkare - 2.7 ohm - filter - CT62), påverkar det något avs det som diskuteras?

Prova gärna.
Jag har ju provat olika resistanser, bl.a. 2,7 ohm om jag inte minns fel. Det finns en tråd om det. Upplevde det som en hörbar försämring i ljudet efter jag kompenserat för den lägre nivån motståndet gav. Lite som en filt framför högtalaren, lite komprimerat.

[Tangband]

Det vore verkligen kul om IÖ/gopnik kunde visa mätresultat av dynamisk kompression och distreduktion, precis som allram gjort ( som inte fick fram något resultat ).

Jag skulle läsa med intresse

[gopnik]

Jag undrar hur stora effekter saker har? Har ett 2.7 ohms motstånd i serie med diskanten (förstärkare - 2.7 ohm - filter - CT62), påverkar det något avs det som diskuteras?

Om vi antar att motståndet helt saknar liknande problem och talspoleresistansen är typ dubbla resistorvärdet (jag orkar inte googla när jag sitta och fabulera) har du minskat problemet med en tredjedel. Det är väl bra, eller?
Sen är väl frågan hur stort det var från början. CT62 borde ju ha en jättepyttetalspole och dessutom ingen kylande aluminiumkallot som vissa andra, så killgissningsvis är problemet lite större på CT62 än exempelvis H1212. Sen kan man ju tala i absoluta termer också, men då får man ju sånt där perspektiv på saker och ting. Så det kan vi väl undvika.

Det vore verkligen kul om IÖ/gopnik kunde visa mätresultat av dynamisk kompression och distreduktion, precis som allram gjort ( som inte fick fram något resultat ).

Jag skulle läsa med intresse

Allram kunde inte se något för att han mätte inte kompressionen direkt, utan indirekt via distorsion och kompressionen drunknade i andra typer av dist. Lilltrolls mätningar har länkats tidigare i tråden. Från min horisont tänker jag inte lägga timmar (eller ens minuter) på mätuppställning för att övertyga dig om att världen fungerar som den gör. Det skulle vara betydligt nyttigare - inte minst för dig själv - om du gjorde det.

[IngOehman]

Jag undrar hur stora effekter saker har? Har ett 2.7 ohms motstånd i serie med diskanten (förstärkare - 2.7 ohm - filter - CT62), påverkar det något avs det som diskuteras?

Påverkan blir proportionell. Det vill säga om den "kalla" talspoleimpedansen är säg... 2,7 ohm (ett fyraohmselement?) och man lägger 2,7 ohm i serie med den, så kommer effekten att komprimera like mycket mindre som den temperaturorsakade resistansökningen är i förhållande till den samlade kall-resistansen.

Exempel (hypotetiskt):

Spela X dB (initialt) under en minut. Om man konstaterar att resistansen stigit från 2,7 ohm till 3,82 ohm så kommer även strömmen genom talspolen (som via kraftfaktorn skapar den kraft som accelererar membranet) att ha minskat i samma grad - således att en 3 dB stor nivåförlust uppstår.

Sätt sen 2,7 ohm i serie med elementet och spela (igen - initialt) med X dB (läs; lika starkt) och mät sedan resistansen. Du kommer att notera att den (till följd av att kompressionen "saknas") kommer att ha värmts något mera än tidigare, så själva talspolen kanske mäter... 4 ohm? Det betyder att det som från början begränsade talspoleströmmen till Y volt/2,7+2,7 = Y/5,4 ohm, nu begränsar den till Y/6,7. Kompressionen (i det resistiva frekvensområdet) blir då 20Log(6,7/5,4) = 1,87 dB.

Alltså klart mindre än 3 dB.

Men (eller rättare sagt dessutom!) är man alls inte begränsad till att kunna åstadkomma bara några få ohm extra. Man är nämligen alls inte förhindrad att (med kluriga filterkonstruktioner) i förekommande fall - UTAN bruk av just serieresistanser - ändå åstadkomma en serieimpedans om åtskilliga tiotal ohm! Och DÅ talar vi om högst signifikanta reduktioner av effektkompressionen.

Självklart kan man även tillgripa aktiva lösningar för att nå samma verkan, och det är lite lustigt både hur sällsynt det är, och att det om man tar saken till sin spets faktiskt är möjligt att nå längre med att bekämpa problemen med aktiva delningar, med aktiva lösningar.

Men så kan det vara, och är, ofta. Tumregler förslår inte. Det är så komplicerat som det är, alltid.


Vh, iö

[Thomas_A]

Jag undrar hur stora effekter saker har? Har ett 2.7 ohms motstånd i serie med diskanten (förstärkare - 2.7 ohm - filter - CT62), påverkar det något avs det som diskuteras?

Prova gärna.
Jag har ju provat olika resistanser, bl.a. 2,7 ohm om jag inte minns fel. Det finns en tråd om det. Upplevde det som en hörbar försämring i ljudet efter jag kompenserat för den lägre nivån motståndet gav. Lite som en filt framför högtalaren, lite komprimerat.

Tiden begränsar, har lite annat att mäta upp först. Just anledningen till 2.7 ohm är önskad klangbalans och hur ljudbilden presenteras. Började med 1 ohm men det lät för ljust för min inre referens. Justerade även en konding för att sänka regionen vid 3 kHz. Ska mäta upp allt när tid finnes.

[Thomas_A]

Jag undrar hur stora effekter saker har? Har ett 2.7 ohms motstånd i serie med diskanten (förstärkare - 2.7 ohm - filter - CT62), påverkar det något avs det som diskuteras?

Påverkan blir proportionell. Det vill säga om den "kalla" talspoleimpedansen är säg... 2,7 ohm (ett fyraohmselement?) och man lägger 2,7 ohm i serie med den, så kommer effekten att komprimera like mycket mindre som den temperaturorsakade resistansökningen är i förhållande till den samlade kall-resistansen.

Exempel (hypotetiskt):

Spela X dB (initialt) under en minut. Om man konstaterar att resistansen stigit från 2,7 ohm till 3,82 ohm så kommer även strömmen genom talspolen (som via kraftfaktorn skapar den kraft som accelererar membranet) att ha minskat i samma grad - således att en 3 dB stor nivåförlust uppstår.

Sätt sen 2,7 ohm i serie med elementet och spela (igen - initialt) med X dB (läs; lika starkt) och mät sedan resistansen. Du kommer att notera att den (till följd av att kompressionen "saknas") kommer att ha värmts något mera än tidigare, så själva talspolen kanske mäter... 4 ohm? Det betyder att det som från början begränsade talspoleströmmen till Y volt/2,7+2,7 = Y/5,4 ohm, nu begränsar den till Y/6,7. Kompressionen (i det resistiva frekvensområdet) blir då 20Log(6,7/5,4) = 1,87 dB.

Alltså klart mindre än 3 dB.

Men (eller rättare sagt dessutom!) är man alls inte begränsad till att kunna åstadkomma bara några få ohm extra. Man är nämligen alls inte förhindrad att (med kluriga filterkonstruktioner) i förekommande fall - UTAN bruk av just serieresistanser - ändå åstadkomma en serieimpedans om åtskilliga tiotal ohm! Och DÅ talar vi om högst signifikanta reduktioner av effektkompressionen.

Självklart kan man även tillgripa aktiva lösningar för att nå samma verkan, och det är lite lustigt både hur sällsynt det är, och att det om man tar saken till sin spets faktiskt är möjligt att nå längre med att bekämpa problemen med aktiva delningar, med aktiva lösningar.

Men så kan det vara, och är, ofta. Tumregler förslår inte. Det är så komplicerat som det är, alltid.


Vh, iö

Aha, tack för det! Poletten trillade ner.

[Thomas_A]

Jag undrar hur stora effekter saker har? Har ett 2.7 ohms motstånd i serie med diskanten (förstärkare - 2.7 ohm - filter - CT62), påverkar det något avs det som diskuteras?

Om vi antar att motståndet helt saknar liknande problem och talspoleresistansen är typ dubbla resistorvärdet (jag orkar inte googla när jag sitta och fabulera) har du minskat problemet med en tredjedel. Det är väl bra, eller?
Sen är väl frågan hur stort det var från början. CT62 borde ju ha en jättepyttetalspole och dessutom ingen kylande aluminiumkallot som vissa andra, så killgissningsvis är problemet lite större på CT62 än exempelvis H1212. Sen kan man ju tala i absoluta termer också, men då får man ju sånt där perspektiv på saker och ting. Så det kan vi väl undvika.

Det vore verkligen kul om IÖ/gopnik kunde visa mätresultat av dynamisk kompression och distreduktion, precis som allram gjort ( som inte fick fram något resultat ).

Jag skulle läsa med intresse

Allram kunde inte se något för att han mätte inte kompressionen direkt, utan indirekt via distorsion och kompressionen drunknade i andra typer av dist. Lilltrolls mätningar har länkats tidigare i tråden. Från min horisont tänker jag inte lägga timmar (eller ens minuter) på mätuppställning för att övertyga dig om att världen fungerar som den gör. Det skulle vara betydligt nyttigare - inte minst för dig själv - om du gjorde det.

Tack för det!

[Thomas_A]

Går jag efter de initiala mätningarna som gjordes på elementen i lådan så påminner kurvan om den som Soundstage mätte på Guru QM10. Nu är jag lite tveksam till de mätningar som gjordes hemma hos Andrén, inte pga av utrustningen - han har högpkvalitativa mikar, men själva uppställningen väldigt provisorisk. Ska bli intressant när jag får tid att mäta själv, för jag tycker de låter bra mycket bättre än mina tidigare versioner av högtalaren (och även så klart mina gamla Mirsch NG8).

[jansch]

Kan någon/några skarpa hjärnor utforma ett mätförfarande för att mäta kompression hos högtalarelement? Jag tycker att både transient (?) och mer långvarig (rms?) kompression är intressant att mäta. Låt säga att man har tillgång till signalkälla, förstärkare, mikrofon, multimeter, labbnätaggregat, oscilloskop, termometer samt alla möjliga elektriska komponenter och möjlighet att variera lufttemperaturen. Hur gör man då?

Om man antar att mikrofonen är perfekt *harkel* så borde man kunna dra av ett *sirp*, spara kurvan, mosa på en massa rosa brus på hög effekt en stund, köra ett nytt *sirp* precis direkt efteråt - och sedan jämföra. För någon sorts transientkompression kan man räkna ut hur hög en puls borde vara via småsignalsbeteendet och sedan dra på en sju-jävla-helvetes-puls - och hoppas att elementet håller! - och sen jämföra det förväntade med det faktiska.

Någon som ser några problem med det testförfarandet?
Förutom det där med den perfekta mikrofonkedjan ... men jag killgissar helt vilt att dess eventuella dynamikproblem är mindre än högtalarens. (Eller, Roger ... kanske?)

Mämikrofonen har inga problem alls med kompression eller "dynamikproblem". Att mäta de nivåer som högtalare kan prestera är en "baggis" för en helt vanlig standard mätmikrofon. Den vanligaste mätmikrofonen för högtalarmätningar är nog B&K 4191 och den hänger med till över 160dB.
Alltså, t.ex. 120dB(SPL) vilket få HiFi högtalare fixar är ju då som en fis i universum.

Jag har försökt mäta termisk kompression för över 40 år sedan och misslyckades totalt. Använde då B&K 4135 eller ev. en föregångare. Då på en JBL K140, fick inga vederhäftiga resultat.

[paa]

F.ö kan det vara intressant att titta på vågformen från tonskurar som kommer ur diskanten vid olika frekvenser.
Vid höga frekvenser kan det bli ganska märkliga vågformer som resultat.