Digitalteknik - Hur fungerar A/D - D/A omvandling mm.?

[Kristian]

Hej!

Denna tråd har sitt ursprung i en undran om hur bra digital volymkontroll är i (i förhållande till en analog volymkontroll, och v a r f ö r?

De första inläggen är därför kopierade från den tråd där de först postades.
(https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=9&t=67812)

Hoppas att det är ok med alla inblandade. Om inte, skicka PM så ordnar jag det.

Vh / Kristian

[Kristian]

Jag har "lärt mig" att man ska köra på full spetta från källan, datorn t ex, och reglera volymen med försteget. Men gör det någon större skillnad, egentligen? Ibland när jag inte orkar resa mig drar jag ner volymen iTunes istället för att leta upp fjärren, är det ett big no no? dvs bör jag höra någon skillnad? Kan inte påstå att jag gjort det MEN då jag gör så är det ofta för att jag gör något annat samtidigt som musiken ljuder och då lyssnar jag förstås inte till 100%. Om jag lärt mig rätt "måste" jag ha fjärr till försteget, annars kan det kvitta...

[Kristian]

Jag har "lärt mig" att man ska köra på full spetta från källan, datorn t ex, och reglera volymen med försteget. Men gör det någon större skillnad, egentligen? Ibland när jag inte orkar resa mig drar jag ner volymen iTunes istället för att leta upp fjärren, är det ett big no no? dvs bör jag höra någon skillnad? Kan inte påstå att jag gjort det MEN då jag gör så är det ofta för att jag gör något annat samtidigt som musiken ljuder och då lyssnar jag förstås inte till 100%. Om jag lärt mig rätt "måste" jag ha fjärr till försteget, annars kan det kvitta...

Testade hemmavid o jag kan inte påstå att jag hör någon skillnad

Att kombinera analog och digital volymkontroll är inget problem. Det gör jag också ofta. Problemet är om man inte har någon analog volymkontroll alls och måste sänka kraftigt i den digitala domänen. Då ökar du brusgolvet dvs minskar SNR.

[Kristian]

Dessutom blir det ofta för starkt när man byter till en analog källa. One attenuator to rule them all, det är väl själva poängen med ett försteg.

[Kristian]

Testade hemmavid o jag kan inte påstå att jag hör någon skillnad

Att kombinera analog och digital volymkontroll är inget problem. Det gör jag också ofta. Problemet är om man inte har någon analog volymkontroll alls och måste sänka kraftigt i den digitala domänen. Då ökar du brusgolvet dvs minskar SNR.

Fast det är väl snarare musiken som sänks medans bruset ligger kvar på samma nivå hela tiden, o då antagligen fortfarande under brusnivån i rummet osv, alltså inget problem i praktiken. Jag har iaf inte en enda analog volymkontroll i mitt hem o har inga problem med brus

[Kristian]

Fast det är väl snarare musiken som sänks medans bruset ligger kvar på samma nivå hela tiden, o då antagligen fortfarande under brusnivån i rummet osv, alltså inget problem i praktiken. Jag har iaf inte en enda analog volymkontroll i mitt hem o har inga problem med brus

Ja det är musiken/signalen som sänks. Brusgolvet anges ju dock som oftast i relation till nyttosignalen så därför pratar man ofta om att höja brusgolvet när SNR minskar. Du har dock helt rätt i att det är nyttosignalen som sänks och brusgolvet är opåverkat.

Jag hör hemma brusgolvet på en CD, dvs ca -96dB om jag inte har en analog volymkontroll. Det hörs Inte starkt, men jag har ett ganska tyst lyssningsrum så det går allt att höra. Jag hade hoppas att slippa analog voymkontroll, men det stod jag inte ut med utan gick tillbaka efter ett tags testande. Med 24bitars ljudfiler är det inget problem dock.

Om man i praktiken kan höra brusgolvet på en CD beror ju mycket på högtalarnas känslighet, slutstegens gain och lyssningsrummets störnivå.

[Kristian]

Fast det är väl snarare musiken som sänks medans bruset ligger kvar på samma nivå hela tiden, o då antagligen fortfarande under brusnivån i rummet osv, alltså inget problem i praktiken. Jag har iaf inte en enda analog volymkontroll i mitt hem o har inga problem med brus

Fast det beror väl lite på hur volymkontrollen är konstruerad? Om den är någon form av aktiv typ kan väl brusgolvet "åka med ner"? En passiv ändrar ju inte på brusgolvet.

[Kristian]

Fast det är väl snarare musiken som sänks medans bruset ligger kvar på samma nivå hela tiden, o då antagligen fortfarande under brusnivån i rummet osv, alltså inget problem i praktiken. Jag har iaf inte en enda analog volymkontroll i mitt hem o har inga problem med brus

Fast det beror väl lite på hur volymkontrollen är konstruerad? Om den är någon form av aktiv typ kan väl brusgolvet "åka med ner"? En passiv ändrar ju inte på brusgolvet.

Jo faktiskt. En analog volymkontroll, passiv som aktiv, sänker ju hela signalen. Dvs både nytto och brusgolv. Den har också fördelen att den ofta sitter längre bak i lyssningskedjan. Dvs en analog volymkontroll precis innan slutstegen sänker ju brusgolvet ifrån källa, filter och andra ting som kan tänkas sitta tidigare. Om du däremot använder en digital volymkontroll i källan så får du inte denna fördel.

[Kristian]

Fast det är väl snarare musiken som sänks medans bruset ligger kvar på samma nivå hela tiden, o då antagligen fortfarande under brusnivån i rummet osv, alltså inget problem i praktiken. Jag har iaf inte en enda analog volymkontroll i mitt hem o har inga problem med brus

Ja det är musiken/signalen som sänks. Brusgolvet anges ju dock som oftast i relation till nyttosignalen så därför pratar man ofta om att höja brusgolvet när SNR minskar. Du har dock helt rätt i att det är nyttosignalen som sänks och brusgolvet är opåverkat.

Jag hör hemma brusgolvet på en CD, dvs ca -96dB om jag inte har en analog volymkontroll. Det hörs Inte starkt, men jag har ett ganska tyst lyssningsrum så det går allt att höra. Jag hade hoppas att slippa analog voymkontroll, men det stod jag inte ut med utan gick tillbaka efter ett tags testande. Med 24bitars ljudfiler är det inget problem dock.

Om man i praktiken kan höra brusgolvet på en CD beror ju mycket på högtalarnas känslighet, slutstegens gain och lyssningsrummets störnivå.

Har tolkat det som att en "digital" sänkning av volymen, förutom att minska SNR även medför vad som motsvarar en minskning av bit-djupet, dvs. en försämring av upplösningen.
Denna försämring skulle då vara mer märkbar på en 16bit/44,1kHz-fil än på t.ex. en 24bit/96kHz. Vet dock ej hur detta fungerar. Har försökt förstå med hjälp av videos på youtube, men ännu inte kommit hela vägen.
Är det någon här som kan förklara detta för ett blåbär? (Kanske i så fall lyfta detta ämne till en separat tråd?)

Vh / K

[Kristian]

Har tolkat det som att en "digital" sänkning av volymen, förutom att minska SNR även medför vad som motsvarar en minskning av bit-djupet, dvs. en försämring av upplösningen. [...]
Är det någon här som kan förklara detta för ett blåbär? (Kanske i så fall lyfta detta ämne till en separat tråd?)

"Upplösning" i den digitala domänen är nästan per definition det samma som SNR. Fler bit ger lägre brusgolv, och färre bit ger mer brus. Det är det enda bitdjupet gör. Det blir alltså inte sämre SNR plus någon annan kvalitetsförsämring, utan det blir helt enkelt bara lite sämre SNR. Hur mycket sämre har inte med insignalen att göra utan hur många bit den digitala volymkontrollen arbetar med.
Insignalens bitdjup styr bara hur mycket digitalt brus som finns på lagringsmediet. Det överskuggas typ alltid helt fullständigt av annat brus. Är det en mikrofon inblandad ens i någon del av inspelningen behöver man inte oroa sig så mycket för digitalt brus sen.

[Kristian]

Har tolkat det som att en "digital" sänkning av volymen, förutom att minska SNR även medför vad som motsvarar en minskning av bit-djupet, dvs. en försämring av upplösningen. [...]
Är det någon här som kan förklara detta för ett blåbär? (Kanske i så fall lyfta detta ämne till en separat tråd?)

"Upplösning" i den digitala domänen är nästan per definition det samma som SNR. Fler bit ger lägre brusgolv, och färre bit ger mer brus. Det är det enda bitdjupet gör. Det blir alltså inte sämre SNR plus någon annan kvalitetsförsämring, utan det blir helt enkelt bara lite sämre SNR. Hur mycket sämre har inte med insignalen att göra utan hur många bit den digitala volymkontrollen arbetar med.
Insignalens bitdjup styr bara hur mycket digitalt brus som finns på lagringsmediet. Det överskuggas typ alltid helt fullständigt av annat brus. Är det en mikrofon inblandad ens i någon del av inspelningen behöver man inte oroa sig så mycket för digitalt brus sen.

Hmmm, Jag tänker mig bitdjupet som amplitudens upplösning och samplingsfrekvensen som upplösningen för frekvens/tid. Är jag ute och cyklar då?

Hur jobbar en "digital" volymkontroll? Subtraherar den x antal dB från värdet i varje sampling?

Jag behöver nog förstå mer om A/D - D/A omvandling först. Vad representerar t.ex. en ensam sampling, t.ex. en 16bit sampling av 44100 st som tillsammans ska resultera i 1 sekunds monoljud?
Motsvarar värdet på samplingen signalens amplitud i det ögonblicket, eller består samplingen av flera värden, t.ex 4 gånger 4 bitar som representerar 4 separata värden?

Används FFT på något sätt i en A/D - D/A omvandling?

Krävs det mer än en sampling för att kunna återskapa ljudhändelsen i det givna ögonblicket som samplingen representerar, i detta fall 1/44100 sekund? Det känns inte så tycker jag. I så fall skulle ju alla i det ögonblicket förekommande frekvenser representeras av den enda samplingen eller hur fungerar det?
Kanske kan någon tipsa om en bra video på youtube som förklarar detta?

Jag sunrrar förmodligen till det rejält!

Snälla Hjälp!

/ K

[Kristian]

"Upplösning" i den digitala domänen är nästan per definition det samma som SNR. Fler bit ger lägre brusgolv, och färre bit ger mer brus. Det är det enda bitdjupet gör. Det blir alltså inte sämre SNR plus någon annan kvalitetsförsämring, utan det blir helt enkelt bara lite sämre SNR. Hur mycket sämre har inte med insignalen att göra utan hur många bit den digitala volymkontrollen arbetar med.
Insignalens bitdjup styr bara hur mycket digitalt brus som finns på lagringsmediet. Det överskuggas typ alltid helt fullständigt av annat brus. Är det en mikrofon inblandad ens i någon del av inspelningen behöver man inte oroa sig så mycket för digitalt brus sen.

Hmmm, Jag tänker mig bitdjupet som amplitudens upplösning och samplingsfrekvensen som upplösningen för frekvens/tid. Är jag ute och cyklar då?

Mja, lite. Om så bara för att upplösning är ett så illa valt ord i sammanhanget. Därför satte jag kaninöron kring det.
Antalet bitar ger störavstånd (SNR) och samplingsfrekvensen ger bandbredd. Jag tycker inte om att kalla varken störavstånd eller bandbredd för "upplösning". Det ger helt fel associationer.

Hur jobbar en "digital" volymkontroll? Subtraherar den x antal dB från värdet i varje sampling?

Typ, ja.

Jag behöver nog förstå mer om A/D - D/A omvandling först. Vad representerar t.ex. en ensam sampling, t.ex. en 16bit sampling av 44100 st som tillsammans ska resultera i 1 sekunds monoljud?
Motsvarar värdet på samplingen signalens amplitud i det ögonblicket [...]

Ja, precis. Om signalen är kodad så, men vi kan för enkelhets skull säga att den är det. Och 16 bitar innebär en "upplösning" på mer än sextiofemtusendelars nivå (1/65k). Osäkerheten, alltså avrundningsfelet, upplösningsbristen eller vad man vill kalla det, kommer i slutändan gestalta sig som ett mycket svagt brus i signalen. Eftersom det slumpvis blir än lite för mycket och än lite för lite. Och det är ju vad brus är.

Krävs det mer än en sampling för att kunna återskapa ljudhändelsen i det givna ögonblicket som samplingen representerar, i detta fall 1/44100 sekund?

Nej. Ett sampel räcker. Förutsatt att frågan alltså var ungefär densamma som föregående. Sen är det givetvis så att för att få fram en komplex vågform över tid, vilken som helst, måste vi ju ha många samplingar, så att i varje fall tillräckliga delar av våglängderna liksom får plats. Vi måste veta hur stark signalen var innan den blev så stark som den är nu om signalen har förlopp som är längre än samplingstiden. Om vi bara har ett sampel på ... säg -3 dB, så skulle det ju kunna vara en halv svängning med extremt hög frekvens - eller kanske en extremt kort snutt DC. Vilket får vi reda på när vi även har resten av signalen. Och har vi inte det är ju en extremt kort snutt bandbreddsbegränsad DC och en halv svängning med väldigt hög frekvens faktiskt samma sak...

I så fall skulle ju alla i det ögonblicket förekommande frekvenser representeras av den enda samplingen eller hur fungerar det?

Precis. Vid varje givet tillfälle finns det bara en enda kombination aktuella frekvenser som kunnat ge vårt sampelvärde. Alla andra tänkbara signaler som skulle kunnat ge samma värde innebär frekvenser över halva samplingsfrekvensen. Så att så länge vi håller oss till regeln att nyttobandbredden mindre är halva samplingsfrekvensen, så blir signalen perfekt återskapad. Fast med lite brus då, på grund av bitdjupet.

Sen finns det oändliga djupdykningar att göra i alla möjliga latjo varianter på omvandling och kodning och filtrering och rotmos och fläsklägg ... men i väldigt stora drag är det nästan såhär.

[Kristian]

Hmmm, Jag tänker mig bitdjupet som amplitudens upplösning och samplingsfrekvensen som upplösningen för frekvens/tid. Är jag ute och cyklar då?

Mja, lite. Om så bara för att upplösning är ett så illa valt ord i sammanhanget. Därför satte jag kaninöron kring det.
Antalet bitar ger störavstånd (SNR) och samplingsfrekvensen ger bandbredd. Jag tycker inte om att kalla varken störavstånd eller bandbredd för "upplösning". Det ger helt fel associationer.
---
Så att så länge vi håller oss till regeln att nyttobandbredden [är] mindre [än] halva samplingsfrekvensen, så blir signalen perfekt återskapad. Fast med lite brus då, på grund av bitdjupet.

Ja, man brukar säga att givet bandbreddsbegränsningen och brusgolvet så är upplösningen oändlig. (Och det är ingen fånig semantisk vändning.)

[Kristian]

Till att börja med vill jag tacka jättemycket för att du tar dig tid att försöka förklara! TACK!

Jag tror att jag har förstått det mesta, men det som förbryllar mig är följande....

I så fall skulle ju alla i det ögonblicket förekommande frekvenser representeras av den enda samplingen eller hur fungerar det?

Precis. Vid varje givet tillfälle finns det bara en enda kombination aktuella frekvenser som kunnat ge vårt sampelvärde.

Fick dock just en liten AHA-upplevelse som om det stämmer reder ut det hela för mig.......

De videos jag sett på youtube, som förklarar A/D-omvandling med samplingsfrekvens, bitdjup, Nyqvists teorem, mm. visar alltid samplingen med en bild som visar den analoga ljudsignalen som en vågform i tidsdomänen, med amplituden på Y-axeln och tiden på X-axeln. (Se bild nedan.)



Det är kanske detta som gör det svårt för mig att förstå hur alla frekvenser kan representeras i varje sampling.......


Om man istället i varje givet ögonblick (läs: varje sampling) tittar på signalen i frekvensdomänen med amplituden på Y-axeln och frekvensen på X-axeln (Se bild nedan.) och översätter denna "information" till ett 16bit sample så kommer det hela i en helt annan dager.



Kan man tänka så? I så fall är nästa steg att förstå översättningen av informationen i bilden ovan till ett 16 bit sample.

/ K
Edit: Ordnat så att bilder kom med i inlägget istället för bara länkar.

[Kristian]

Nja, jag kanske tolkar dig fel, men ett enda sample har ingen frekvens. Frekvensen ges av hur samplevärdet varierar över tid. Ett sample är helt enket bara amplituden vid en given tidpunkt. Ju snabbare ändringar, dvs högre frekvens, man vill sampla desto fler samples behövs per sekund.

Precis som nämnts ovan så är bara samplingsfrekvensen något som påverkar bandbredden. Högre frekvens på ljudet kräver högre samplingsfrekvens. Allt enligt Nyquistteoremet.

[Kristian]

Nja, jag kanske tolkar dig fel, men ett enda sample har ingen frekvens. Frekvensen ges av hur samplevärdet varierar över tid. Ett sample är helt enket bara amplituden vid en given tidpunkt. Ju snabbare ändringar, dvs ju högre frekvens, man vill sampla desto fler samples behövs per sekund.

Precis som nämnts ovan så är bara samplingsfrekvensen något som påverkar bandbredden. Högre frekvens på ljudet kräver högre samplingsfrekvens. Allt enligt Nyquistteoremet.

Jag förstår att ett enda sample inte har någon frekvens, men varje sampling måste ju innehålla information om amplituden hos samtliga vid den tidpunkten förekommande frekvenser.
I varje given tidpunkt kan ju t. ex. 88Hz ha en amplitud på 0,5V samtidigt som 262Hz har en amplitud på 1,8V och 10564Hz har en amplitud på 0,9V.

Att bara sampla summan av alla förekommande frekvenser vid en given tidpunkt kan väl inte räcka för att ur detta sample extrahera vilka frekvenser som som hade vilken amplitud före A/D omvandlingen?

/K
Edit: Försökt att förtydliga sista meningen.

[Kristian]

Att bara sampla summan av alla förekommande frekvenser vid en given tidpunkt kan väl inte räcka för att ur detta sample extrahera vilka frekvenser som som hade vilken amplitud före A/D omvandlingen?

Jo. Alla frekvenser summerar till en ny, gemensam, krokigare vågform. Det har ingenting med digitalt eller analogt att göra. Även analoga signaler ser ut så. Det finns vid ett givet tillfälle aldrig mer än en gemensam amplitud, oavsett hur många frekvenser som spelas. Alltså räcker en amplitudangivelse.

Jag snor citatsrättslånar en bild lite snabbt:

download.png

De färgade linjerna är varje frekvens för sig, och spelade samtidigt får man den svarta vågformen. Återger man den så återger man alla de ingående frekvenserna.

[Kristian]

@ gopnik: Hej! Jag fick inte med din "citatsrättslånade" bild när jag kopierade ditt inlägg, kan du posta den i ett nytt inlägg så hänvisar jag till den bilden i inlägget ovan?

[Kristian]

Att bara sampla summan av alla förekommande frekvenser vid en given tidpunkt kan väl inte räcka för att ur detta sample extrahera vilka frekvenser som som hade vilken amplitud före A/D omvandlingen?

Jo. Alla frekvenser summerar till en ny, gemensam, krokigare vågform. Det har ingenting med digitalt eller analogt att göra. Även analoga signaler ser ut så. Det finns vid ett givet tillfälle aldrig mer än en gemensam amplitud, oavsett hur många frekvenser som spelas. Alltså räcker en amplitudangivelse.

Jag snor citatsrättslånar en bild lite snabbt:

download.png

De färgade linjerna är varje frekvens för sig, och spelade samtidigt får man den svarta vågformen. Återger man den så återger man alla de ingående frekvenserna.

Ursäkta, men.......


/ K

[Kristian]

Att bara sampla summan av alla förekommande frekvenser vid en given tidpunkt kan väl inte räcka för att ur detta sample extrahera vilka frekvenser som som hade vilken amplitud före A/D omvandlingen?

Jo. Alla frekvenser summerar till en ny, gemensam, krokigare vågform. Det har ingenting med digitalt eller analogt att göra. Även analoga signaler ser ut så. Det finns vid ett givet tillfälle aldrig mer än en gemensam amplitud, oavsett hur många frekvenser som spelas. Alltså räcker en amplitudangivelse.

Jag är stum av häpnad! Jag måste dock följa upp med en "kontrollfråga".

Tolkar jag dig rätt så blir den summerade amplituden i ett sample annorlunda hos en (analog) signal som innehåller t.ex. 45 Hz/1 V, 1250 Hz/0,5 V och 14300 Hz/1,4 V jämfört med en signal som innehåller 45 Hz/1,4 V, 1250 Hz/1 V och 14300 Hz/0,5 V? Även under förutsättning att samplet i båda fallen tas när de tre frekvenserna är i samma fas samtidigt (t.ex. i det positiva peakvärdet)?

[bomellberg]

Här, lek med denna så kommer det klarna lite grand.

https://academo.org/demos/wave-interfer ... frequency/

De tre signalerna i ditt exempel summerar till exakt samma peak. Om ett sampel tas i exakt det tillfället så kommer det att vara samma värde. Lek med generatorn ovan på samma sätt som i ditt exempel.

[Kristian]

Här, lek med denna så kommer det klarna lite grand.

https://academo.org/demos/wave-interfer ... frequency/

De tre signalerna i ditt exempel summerar till exakt samma peak. Om ett sampel tas i exakt det tillfället så kommer det att vara samma värde. Lek med generatorn ovan på samma sätt som i ditt exempel.

Ska kika mer på länken, men om det är som du säger, hur kan man då veta vilken frekvens som ska ha vilken amplitud när man avkodar?

[AndreasArvidsson]

Här, lek med denna så kommer det klarna lite grand.

https://academo.org/demos/wave-interfer ... frequency/

De tre signalerna i ditt exempel summerar till exakt samma peak. Om ett sampel tas i exakt det tillfället så kommer det att vara samma värde. Lek med generatorn ovan på samma sätt som i ditt exempel.

Ska kika mer på länken, men om det är som du säger, hur kan man då veta vilken frekvens som ska ha vilken amplitud när man avkodar?

Det vet man inte och det behöver man inte. Högtalaren spelar inte frekvenserna var för sig. Det som spelas in, lagras och spelas upp är summan av alla frekvenser.

[Kristian]

Här, lek med denna så kommer det klarna lite grand.

https://academo.org/demos/wave-interfer ... frequency/

De tre signalerna i ditt exempel summerar till exakt samma peak. Om ett sampel tas i exakt det tillfället så kommer det att vara samma värde. Lek med generatorn ovan på samma sätt som i ditt exempel.

Ska kika mer på länken, men om det är som du säger, hur kan man då veta vilken frekvens som ska ha vilken amplitud när man avkodar?

Det vet man inte och det behöver man inte. Högtalaren spelar inte frekvenserna var för sig. Det som spelas in, lagras och spelas upp är summan av alla frekvenser.

Det här börjar kännas lite jobbigt för min lilla hjärna.

[darkg]

En liknande bild med två mer olika toner.


Två ljud, ett högre och ett lägre, som fångas av en mikrofon kommer att ge en signal som ser ut såhär.

En högtalare som spelar upp den kommer att låta som de två ljuden.

Ett brant högpassfilter kommer att ge en svagare signal med högre frekvens - krullet i figuren, och lågpassfiltrerat skulle den större signalen - utan krull - komma igenom.

[jansch]

Fundera på detta.....
Ljud är en tryckförändring i luften. Hur många toner med olika frekvenser du än får för dig att mixa ihop (och också oavsett fasskillnad) kommer det bara vara ETT lufttryck vid varje given tidpunkt i en punkt. Det kan ju aldrig vara flera lufttryck samtidigt i en definierad punkt......t.ex invid trumhinnan.

Nu är ju inte trumhinnan en punkt i matematisk mening men ändå så liten iförhållande till vågutbredning och våglängden att det i praktiken är en punkt.

Alltså alla toner adderas.

Annat exempel;
Du vet nog att en fyrkantvåg i form av t.ex. en elektrisk signal är en grundton med oändligt många udda övertoner. Alla dessa övertoner + grundtonen bildar EN vågform = fyrkantvåg.( i tidsdomänen dv s tid på x- axeln)
Givetvis kan man "gå baklänges" också och i frekvensdomänen se ingående toner och dess amblituder. (alltå frekvens på x-axeln)

[Kristian]

En liknande bild med två mer olika toner.
[ Bild ]

Två ljud, ett högre och ett lägre, som fångas av en mikrofon kommer att ge en signal som ser ut såhär.

En högtalare som spelar upp den kommer att låta som de två ljuden.

Ett brant högpassfilter kommer att ge en svagare signal med högre frekvens - krullet i figuren, och lågpassfiltrerat skulle den större signalen - utan krull - komma igenom.

Ja, det där förstår jag.
Den högre frekvensen med lägre amplitud är överlagrad på den lägre frekvensen med högre amplitud.

......Ok, är det alltså så enkelt som att man inte vet vilken frekvens som spelas utifrån ett sample, utan för att utläsa frekvensen krävs flera samplingar (antal samplingar som behövs är enligt Nyqvists teorem)

/ K
Edit: styckeformatering.

[HenrikE]

Videotips! Titta på hela den här: https://xiph.org/video/vid2.shtml

[Kristian]

Fundera på detta.....
Ljud är en tryckförändring i luften. Hur många toner med olika frekvenser du än får för dig att mixa ihop (och också oavsett fasskillnad) kommer det bara vara ETT lufttryck vid varje given tidpunkt i en punkt. Det kan ju aldrig vara flera lufttryck samtidigt i en definierad punkt......t.ex invid trumhinnan.

Nu är ju inte trumhinnan en punkt i matematisk mening men ändå så liten iförhållande till vågutbredning och våglängden att det i praktiken är en punkt.

Alltså alla toner adderas.

Annat exempel;
Du vet nog att en fyrkantvåg i form av t.ex. en elektrisk signal är en grundton med oändligt många udda övertoner. Alla dessa övertoner + grundtonen bildar EN vågform = fyrkantvåg.( i tidsdomänen dv s tid på x- axeln)
Givetvis kan man "gå baklänges" också och i frekvensdomänen se ingående toner och dess amblituder. (alltå frekvens på x-axeln)

Pusselbitarna börjar falla på plats

[Kristian]

Videotips! Titta på hela den här: https://xiph.org/video/vid2.shtml

Tack, den var bra.

Får nog repetera det där med dither några gånger dock.