JM skrev:MBL i ett stort rum hade likt på Audio Concept med 3-4 m till närmaste vägg. Simpel matematik ger att reflexljudet var dämpat relativt direktljudet med mer än 7 dB och försenat mer än 20 ms vid lyssningsplatsen 3-4 m från högtalarna.
Du har dålig koll (använder för simpel matematik? Läs; du räknar inte på mer än en komponent av många). Det är bättre att du frågar den som är insatta än kommer med oinsatta gissningar. Du riskerar att lura dem som behärskar ämnet lika dåligt som du.
Golvreflexen blir i storleksordningen 1-2 dB dämpad och 1,5 ms fördröjd. Takreflexen blir något svagare och mera fördröjd.
Reflerna (per styck) från väggen bakom högtalarna får en från geometrin fördröjnkng om 19,8 ms om uppställningen är enligt +/-23 grader och de två intervallen är sitt mittvärde 3,5 meter. Annars kan det bli klart mindre. Den försvagning (inte dämpning) som ges av avstånden är drygt 9 dB, vilket ger en klar hörbar påverkan.
Men viktigare - SIMMAN av de reflekterade ljuden i lokalen ifråga blir avsevärt mycket starkare än direktljudet. Inte svagare.
JM skrev:Dvs perfekt för skapa bästa mixen direktljud/reflexljud. Ljudupplevelsen var helt i samklang med publicerad neuropsykologi/neurofysiologi. Något att ta in för framtiden.
Du är helt ute och cyklar. Du blandar ihop studier som undersöker preferenser för live-situationen med hörbarhet av rumspåverkan i musikåtergivnkngssituatilnen (där reflexer från inspelningstillfället är inkluderade på inspelningen).
Ord som ”perfekt” och ”bästa mixen” går anspråk på objektivitet och hör inte hemma i en seriös diskussion om musikåtergivning.
Färgningar har inga nivåer som är ”optimala”. Mindre är bättre (sett ur ett återgivningsperspektiv), men situationen med stereosystemet är komplex, och en massa saker behöver vägas mot varandra för att summan skall nå minsta hörbarhet. Vissa fel maskerar andra.
I preferensstudier får man inte den sortens resultat som du gör återkommande påståenden om. Det är bättre att du frågar dem som är kunniga än påstår en massa saker som är rena lögner.
JM skrev:Nu har få 3-4 meter till närmaste vägg. Då är dipoler ett fullgott alternativet. Laterala utsläckningen av ljudet hos dipolen gör att rummet kan var mindre på bredden. Med lyssning på längden i ett långsmalt normalt rum går det att räkna fram och skapa i praktiken en tillräcklig försening/dämpning av reflexljudet likt MBL.
Svenska Oidio Audios dipoler har en potential. Ljudet var närmast MBL på mässan som jag ser det. Ljudet i ett relativt litet rum hade en tendens till ok försenade reflexer. Med diffusorerna längre från högtalarna borde ljudet i samma rum bli ännu bättre. För dominerande högfrekventa reflexer från väggen bakom högtalarna. Basen kan förbättras med några subbasar.
http://www.oidoaudio.com/#soundSteinway Lyngdorf dipolerna imponerade men inte lika mycket som MBL och Oidio Audios. Möjligen var rummet för stort. De högre frekvenserna distorderade markant. Möjligen gjorde en hörselskada att dansken inte hörde hur det lät.
http://steinwaylyngdorf.com/steinway-sons-model-b/Bästa mellanregister/diskant ljudet kom från Qudral Aurum titan 9. Högtalaren saknar det vassa ljudet MBL dras med vid högre frekvenser och höga ljudnivåer.
http://www.quadral.com/en/loudspeaker/aurum/titan/Gammal är ändå äldst. Klipsch hörnhorn imponerade i de lägre frekvenserna över 80 Hz. Övergången mellan subbasen och sidosystemen är svår. Klippsch klarar detta bäst. Kanske Ingvar och Peter har rätt fast på olika sätt att subbasen bör vara delad en bit över 80 Hz invid framhögtalarna.
https://www.klipsch.com/products/klipschorn
Har ingen aning om vad du tror att jag sagt, men jag kan berätta hur hörseln fungerar med avseende på känslighet för grupplöptidsfel, eller rättare sagt vad det leder till - att man under de flesta (men inte alla) omständigheter bör undvika att dela mellan 100 och 250 Hz. Det är ett mycket känsligt register att dela i (av psykoakustiska skäl) och normalt är det bäst att undvika delningar i det.
Bättre att dela vid 80 eller 300 Hz.
Vh, iö
- - - - -
PS. Förtydligande för att undvika missförstånd - jag har alltid tyckt att MBL spelar ”trevligt” på så vis att de skapar en ljudbild av liknande trevlig sort i princip oberoende av programmaterialet. De skapar den, men återger i gengäld inte det som är inspelat nämnvärt. Jag personligen föredrar anläggningar där programmaterialet bestämmer, men förstår även att man kan gilla den ”pålitliga, allestädes närvarande” ljudbild som ett par MBL målar upp.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
Boken är ämnad för mitt barnbarn, men jag skrattade en hel del själv när jag läste igenom den. Borde alla barnsliga hifinördar köpa. Tycker jag. Härliga illustrationer och en genomgång av allehanda hifi-pryttlar.
Priset för boken är OK (129) men att det kostar nästan lika mycket att få hem den irriterar mig. Börjar bli bortskämd med alla billiga frakter (det mesta från tex Webhallen kommer gratis i brevlådan eller närmsta livsmedelsbutik)
