Undviker du vissa skivor på din anläggning?

[Baffel]

Problemet här är att det inte gör går att göra blindtest. Så fort det hörs knaster, så är det kört.

[RogerGustavsson]

Sen måste jag passa på att ifrågasätta den generella kritik som riktas mot ACT. Jag bor nästan granne med Nilento studion i Kållered, där Lars Nilsson spelat in och mastrat massor av ACT-album med artisterna som nämns tidigare i tråden plus en massa andra framstående internationella jazzartister. Jag har en lång hylla med album bara från ACT - som jag actar som de bästa rent ljudmässigt och som alltid ligger framme när jag verifierar mina högtalarbyggen. Landgrens The Moon, the stars and You är t.ex. ett mästerverk i dynamik och upplösning. Så de så...

Då måste du ha en definition av begreppet dynamik... Körde några spår i MasVIs. Lapp-Nils Polska är som jag vill ha den. Fragil går också rätt bra men resten?

the moon the stars and you.gif (30.72 KiB) Visad 6356 gånger

lapp-nils polska.gif (31.76 KiB) Visad 6356 gånger

freak u.gif (29.81 KiB) Visad 6356 gånger

get serious get a job.gif (28.14 KiB) Visad 6356 gånger

get out of my life woman.gif (30.34 KiB) Visad 6356 gånger

fragile.gif (32.83 KiB) Visad 6356 gånger

[nuffe]

Alla ser förstörda ut! När det "slår i taket" sådär så låter det inte bra.
19 dB i crest borde vara för lite för jazz, är det pop så är det ganska normalt.

Henrik

[darkg]

Det gör det heller inte till en myt eller felaktigt påstående eller dylikt som skrivits. Det är en åsikt och upplevelse av återgivningen.

Möjligt, men jag har svårt att förstå hur en massa adderade fel på andra fel skulle göra musiken mer njutbart.
Vad är detta för fel som förbättrar ljudet?

Teoretiskt är det lätt att komma på åtminstone ett exempel, jag vet inte hur verklighetsförankrat det är. Om inspelningen är gräsligt överbetonad i lågbas eller diskant till exempel låter der ju troligen mindre illa i en anläggning som rullar av (och därmed är generellt sämre).

[RogerJoensson]

Landgrens The Moon, the stars and You är t.ex. ett mästerverk i dynamik och upplösning. Så de så...

Jag tycker att det bitvis låter lite väl komprimerat. Te x låter Joes Moonblues instabil pga kompression som får framför allt basen att gröta och slaska omkring istället för att vara distinkt och full dynamisk. The Moon's a Harsh distress och Holofotes är ordentligt tillplattade och ihopklämda bitvis. Nej, något dynamiskt mästerverk är det knappast (om man med det avser full och naturlig dynamik), men det låter långt ifrån så illa att jag avstår från att lyssna.

[Kalejdokom]

Jag ska inte förstöra tråden med att starta en mastringsdebatt. Det finns i andra trådar... Jag tycker bara att Masvis ska tolkas utifrån typ av musik. Några av låtarna ovan är väl med Funk unit och den musiken är ju också väldigt "intensiv" med mycket bas och keyboard som ju kan se väldigt komprimerat ut.

Dynamik för mig handlar mycket om att varje instrument ges plats i ljudbilden. Svårt att beskriva, men jag tycker inte att det bara handlar om nyckeltal i en analys.

Men lite nyfiken är jag ändå hur ABBA Gold ser ut i Masvis...

[PekkaJohansson]

Jag ska inte förstöra tråden med att starta en mastringsdebatt. Det finns i andra trådar... Jag tycker bara att Masvis ska tolkas utifrån typ av musik. Några av låtarna ovan är väl med Funk unit och den musiken är ju också väldigt "intensiv" med mycket bas och keyboard som ju kan se väldigt komprimerat ut.

Dynamik för mig handlar mycket om att varje instrument ges plats i ljudbilden. Svårt att beskriva, men jag tycker inte att det bara handlar om nyckeltal i en analys.

Men lite nyfiken är jag ändå hur ABBA Gold ser ut i Masvis...

Överstyrt är överstyrt och låter illa om det görs i masteringledet oavsett musikstil. De bilder som visas ovan är uttryck just för att instrumenten inte ges tillräckligt dynamiskt utrymme på grund av höjning av medelnivån som gör att topparna helt enkelt inte får plats på mediet - ett undermåligt och onödigt postproduktionsjobb, helt enkelt.

Abba Gold ser illa ut och senare Abba-utgåvor är ännu värre. Som med 99,9 procent av all pop och rock är det bäst att hålla sig till 80-talsutgåvorna på cd.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Morello]

Nisse-albumet ifråga låter ordentligt stympat.

När histogrammet i MASVIS visar "spikar" vid +/-1 (dvs full utstyrning) kan man vara säker på att det är svårt misshandlat i masteringledet; spikarna är ett tecken på att signalen är klippt. Nisse-skivan visar på detta och den låter som redan påpekats taffligt/odynamiskt.

Men allt beros ju på vad man har för referenser. Jag misstänker många gånger att folk här i kanalen har ganska begränsad erfarenhet av att lyssna på dels helt dynamiskt ostympade fonogram, dels riktiga live-konserter utan PA.

Lyssnar man tex i huvudsak på populärmusik producerad/utgiven efter 1990 så förstår jag att jazzskivorna från ACT, Stockfish etc framstår som rena audiofilutgåvorna, men är referensen fonogram av absolut högsta kvalitet så blir man inte lika imponerad.

[RogerGustavsson]

Dynamik har ju inget med att varje instrument ges plats i ljudbilden. Landgrens nya album som släpps i nästa vecka är lika ihoptryckt.

polygon.gif (28.77 KiB) Visad 6281 gånger

[mx]

Det gör det heller inte till en myt eller felaktigt påstående eller dylikt som skrivits. Det är en åsikt och upplevelse av återgivningen.

Möjligt, men jag har svårt att förstå hur en massa adderade fel på andra fel skulle göra musiken mer njutbart.
Vad är detta för fel som förbättrar ljudet?

Teoretiskt är det lätt att komma på åtminstone ett exempel, jag vet inte hur verklighetsförankrat det är. Om inspelningen är gräsligt överbetonad i lågbas eller diskant till exempel låter der ju troligen mindre illa i en anläggning som rullar av (och därmed är generellt sämre).

Tänker mig att det kanske förhåller sig så, ja.

[music4ever]

Möjligt, men jag har svårt att förstå hur en massa adderade fel på andra fel skulle göra musiken mer njutbart.
Vad är detta för fel som förbättrar ljudet?

Teoretiskt är det lätt att komma på åtminstone ett exempel, jag vet inte hur verklighetsförankrat det är. Om inspelningen är gräsligt överbetonad i lågbas eller diskant till exempel låter der ju troligen mindre illa i en anläggning som rullar av (och därmed är generellt sämre).

Tänker mig att det kanske förhåller sig så, ja.

Fast, hur skulle det denna avrullning va? Då alla skivor har olika fel, så kommer den knappast passa överhuvudtaget med en enda. Sen så stör du dig hela tiden på hur basfattig eller avrullad diskanten är.
Så jag fårt fortfarande inte ihop det hur detta skulle gå till.

[mx]

Teoretiskt är det lätt att komma på åtminstone ett exempel, jag vet inte hur verklighetsförankrat det är. Om inspelningen är gräsligt överbetonad i lågbas eller diskant till exempel låter der ju troligen mindre illa i en anläggning som rullar av (och därmed är generellt sämre).

Tänker mig att det kanske förhåller sig så, ja.

Fast, hur skulle det denna avrullning va? Då alla skivor har olika fel, så kommer den knappast passa överhuvudtaget med en enda. Sen så stör du dig hela tiden på hur basfattig eller avrullad diskanten är.
Så jag fårt fortfarande inte ihop det hur detta skulle gå till.

Nej, det är du som kanske stör dig på det i så fall. Andra kanske upplever det som bättre.

Det är ju det här med tycke och smak.

[nuffe]

Här är ett exempel på ett popalbum som går att spela på full volym.
Det är utan några till tillförda brister i senare led, komprimering, utstyrt för mycket mm.
https://www.discogs.com/Dire-Straits-Br ... e/13211144

Anläggning, ditt boende, grannarna och din hörsel sätter gränsen, utan inbördes ordning.

Henrik

[PekkaJohansson]

Nja, helt invändningsfritt är det inte. Jag skulle säga att det begränsas framför allt av tidstypisk eq med höjning i presensområdet som gör det lätt påfrestande vid stora volympådrag. Det har också vissa orenheter. Som har påpekats på forumet finns det en MoFi-utgåva som är snällare mot öronen. Men visst låter det bättre än en hel del annan mainstreampop.

Med vänlig hälsning

Pekka

[darkg]

Teoretiskt är det lätt att komma på åtminstone ett exempel, jag vet inte hur verklighetsförankrat det är. Om inspelningen är gräsligt överbetonad i lågbas eller diskant till exempel låter der ju troligen mindre illa i en anläggning som rullar av (och därmed är generellt sämre).

Tänker mig att det kanske förhåller sig så, ja.

Fast, hur skulle det denna avrullning va? Då alla skivor har olika fel, så kommer den knappast passa överhuvudtaget med en enda. Sen så stör du dig hela tiden på hur basfattig eller avrullad diskanten är.
Så jag fårt fortfarande inte ihop det hur detta skulle gå till.

Frågan jag funderade över har sitt ursprung i mx' "För mig kan en sönderkomprimerad jättedålig skiva räddas av en specifik anläggning", dvs enskild skiva kan (anses) låta bättre i sämre anläggning. Topic alltså. Därifrån är det ett långt steg till att välja en sämre anläggning. Då är den ju inte sämre ens faktiskt, om den är bättre (generellt). Om det är just en avrullning som är "det goda felet" kan man överväga tonkontroll istället, mitt resonemang var principiellt: En sämre anläggning kan absolut tänkas återge en dålig skiva bättre / mindre illa.

[RogerGustavsson]

Alla ser förstörda ut! När det "slår i taket" sådär så låter det inte bra.
19 dB i crest borde vara för lite för jazz, är det pop så är det ganska normalt.

Henrik

Nja, 19 dB i crest är det inte många av mina album orkar upp till. Det är möjligen tidiga släpp på CD. För pop ligger nästan allt på 10-13 numera. Pink Floyd från 2011 är rätt annorlund mot 80-tals släppen. Likaså Beatles.Nysläppta jazz album är i regel på 12-15 dB crest de gånger jag kollat. Crest är ju inte allt men något säger det ändå. Klassisk musik har också börjat mosas rätt rejält och det kan vara lite kul att plocka fram inspelningar med 50-60 år på nacken.

[tomasgbg]

Finns det några utgåvor tillgängliga på Spotify som kan ses som”referenser” på en bra ej komprimerad produktion?

[goat76]

Alla ser förstörda ut! När det "slår i taket" sådär så låter det inte bra.
19 dB i crest borde vara för lite för jazz, är det pop så är det ganska normalt.

Henrik

Nja, 19 dB i crest är det inte många av mina album orkar upp till. Det är möjligen tidiga släpp på CD. För pop ligger nästan allt på 10-13 numera. Pink Floyd från 2011 är rätt annorlund mot 80-tals släppen. Likaså Beatles.Nysläppta jazz album är i regel på 12-15 dB crest de gånger jag kollat. Crest är ju inte allt men något säger det ändå. Klassisk musik har också börjat mosas rätt rejält och det kan vara lite kul att plocka fram inspelningar med 50-60 år på nacken.

Roger, du som gör många analyser i MasVis, brukar du någonsin titta på grafen Allpassed crest factor och vilka slutsatser kan man egentligen dra av den?

Om de heldragna linjerna i den grafen helst bör följa den streckade linjen i mitten, så vill jag påstå att den grafen har stora brister. Jag har testat med några av mina egna inspelningar som jag vet inte har någon nivåmaximering alls, ändå verkar dessa streck ritas upp lite hur dom vill.
Missförstår jag den grafen måntro?


Allpassed crest factor

This graph probably is the most revealing graph in MasVis. It gives an estimate of how much the crest factor has been lowered by processing of the 2-channel master. In the graph, there are four curves, two red for the right channel, and two blue for the left channel. The dashed line shows the crest factor, ie the same information as above the waveform graphs. The solid line shows the crest factor of the signal after it has passed an allpass filter. This second crest factor is a rough, and typically underestimated value of how large the crest factor was prior to level maximation of the 2-channel master.

At first, it may seem impossible to make such an estimate, but experience shows that the method works. Of course it does not give an exact value of the original crest factor, but it is good enough to tell when the track has been subjected to destructive loudness maximation.

The difference between maximum in the solid line and the dashed line correlates quite well with the amount of crest factor loss that is a result of level maximation of the 2-channel mix.

[goat76]

Finns det några utgåvor tillgängliga på Spotify som kan ses som”referenser” på en bra ej komprimerad produktion?

PJ Harvey - Rid of Me.

[Conan]

Finns det några utgåvor tillgängliga på Spotify som kan ses som”referenser” på en bra ej komprimerad produktion?

PJ Harvey - Rid of Me.

Den är fin! Även bägge albumen med Vanessa Fernandez.

[goat76]

Finns det några utgåvor tillgängliga på Spotify som kan ses som”referenser” på en bra ej komprimerad produktion?

PJ Harvey - Rid of Me.

Den är fin! Även bägge albumen med Vanessa Fernandez.

Har precis lyssnat på skivan Use Me med Vanessa och den låter bra, låten Here but I'm Gone gillade jag lite extra mycket.
Annars aningen för lättsmält för mig, men jag vet att jag har en något skruvad musiksmak.

[Tell]

Jag ska inte förstöra tråden med att starta en mastringsdebatt. Det finns i andra trådar... Jag tycker bara att Masvis ska tolkas utifrån typ av musik. Några av låtarna ovan är väl med Funk unit och den musiken är ju också väldigt "intensiv" med mycket bas och keyboard som ju kan se väldigt komprimerat ut.

Dynamik för mig handlar mycket om att varje instrument ges plats i ljudbilden. Svårt att beskriva, men jag tycker inte att det bara handlar om nyckeltal i en analys.

This! Alltid ska det tjatas om det här med dynamik, nästan så det enda som spelar roll är dynamiken o resten är oviktigt. Jag har iaf hört musik med låg dynamik som låter helt fantastiskt fint, det var gott att lyssna på, oavsett betyget i Masvis.

[goat76]

Jag ska inte förstöra tråden med att starta en mastringsdebatt. Det finns i andra trådar... Jag tycker bara att Masvis ska tolkas utifrån typ av musik. Några av låtarna ovan är väl med Funk unit och den musiken är ju också väldigt "intensiv" med mycket bas och keyboard som ju kan se väldigt komprimerat ut.

Dynamik för mig handlar mycket om att varje instrument ges plats i ljudbilden. Svårt att beskriva, men jag tycker inte att det bara handlar om nyckeltal i en analys.

This! Alltid ska det tjatas om det här med dynamik, nästan så det enda som spelar roll är dynamiken o resten är oviktigt. Jag har iaf hört musik med låg dynamik som låter helt fantastiskt fint, det var gott att lyssna på, oavsett betyget i Masvis.

Klart dynamiken får variera med musiken, det är naturligt, men att den har reducerats/klippts under mastring är en helt annan sak.

[music4ever]

Nej, det är du som kanske stör dig på det i så fall. Andra kanske upplever det som bättre.

Det är ju det här med tycke och smak.

Visst, tycke och smak. Men rent logiskt får jag inte ihop det. Om en skiva har en felprocent på ljudet på 25% (påhittad skala) så har jag svårt att förstå hur en anläggning som lägger till ännu en felprocent på 25%, så det tillsammans blir 50%, skulle vara bättre än med den skivan på en anläggning som ger säg 5%, tillsammans 30%.
Och varje gång jag frågar efter dessa färgningar som skulle göra alla möjliga sorters fel på skivor, låta bättre så får jag inga direkta förslag vad det skulle vara. Vilket är synd, då kanske 90% av musiken jag lyssnar på har påtagliga brister vilket jag gärna skulle minska om det gick.
Hittills så har jag valt att försöka minska min egen anläggnings "färgning" av ljudet, då jag har bara upplevt att ju mindre fel min anläggning gör, desto lättare kan jag lyssna på skivor med problematiskt ljud.

[music4ever]

Frågan jag funderade över har sitt ursprung i mx' "För mig kan en sönderkomprimerad jättedålig skiva räddas av en specifik anläggning", dvs enskild skiva kan (anses) låta bättre i sämre anläggning. Topic alltså. Därifrån är det ett långt steg till att välja en sämre anläggning. Då är den ju inte sämre ens faktiskt, om den är bättre (generellt). Om det är just en avrullning som är "det goda felet" kan man överväga tonkontroll istället, mitt resonemang var principiellt: En sämre anläggning kan absolut tänkas återge en dålig skiva bättre / mindre illa.

Kan jag få ett förslag på en skiva (låt) och en sämre anläggning, som återger skivan bättre än om man spelade den i en anläggning med mindre fel?

[petersteindl]

Frågan jag funderade över har sitt ursprung i mx' "För mig kan en sönderkomprimerad jättedålig skiva räddas av en specifik anläggning", dvs enskild skiva kan (anses) låta bättre i sämre anläggning. Topic alltså. Därifrån är det ett långt steg till att välja en sämre anläggning. Då är den ju inte sämre ens faktiskt, om den är bättre (generellt). Om det är just en avrullning som är "det goda felet" kan man överväga tonkontroll istället, mitt resonemang var principiellt: En sämre anläggning kan absolut tänkas återge en dålig skiva bättre / mindre illa.

Kan jag få ett förslag på en skiva (låt) och en sämre anläggning, som återger skivan bättre än om man spelade den i en anläggning med mindre fel?

Jag kan nämna många skivor/låtar där jag tycker låten/skivan låter bättre i en sämre anläggning/tivoliradio exempelvis än i en anläggning med mindre fel. Fast du + övriga jordens befolkning kan måhända tycka motsatsen men det ger jag blanka f-n i. För mig gäller enkom vad jag behagas tycka för stunden. Övriga människor är helt irrelevanta.

[Ted_B]

Jag säger detsamma som Peter.
Det finns många skivor som funkar bra i t.ex lurar eller bilstereo som jag aldrig spelar på anläggningen hemma.

[Ted_B]

Jag säger detsamma som Peter.
Det finns många skivor som funkar bra i t.ex lurar eller bilstereo som jag aldrig spelar på anläggningen hemma.

[Conan]

Nej, det är du som kanske stör dig på det i så fall. Andra kanske upplever det som bättre.

Det är ju det här med tycke och smak.

Visst, tycke och smak. Men rent logiskt får jag inte ihop det. Om en skiva har en felprocent på ljudet på 25% (påhittad skala) så har jag svårt att förstå hur en anläggning som lägger till ännu en felprocent på 25%, så det tillsammans blir 50%, skulle vara bättre än med den skivan på en anläggning som ger säg 5%, tillsammans 30%.
Och varje gång jag frågar efter dessa färgningar som skulle göra alla möjliga sorters fel på skivor, låta bättre så får jag inga direkta förslag vad det skulle vara. Vilket är synd, då kanske 90% av musiken jag lyssnar på har påtagliga brister vilket jag gärna skulle minska om det gick.
Hittills så har jag valt att försöka minska min egen anläggnings "färgning" av ljudet, då jag har bara upplevt att ju mindre fel min anläggning gör, desto lättare kan jag lyssna på skivor med problematiskt ljud.

Rent logiskt skulle det kunna se ut så här: Du har den riktigt välljudande anläggningen som toppar 95 på tryffelskalan. Den illaljudande skivan med en felprocent på 25% låter då verkligen som en reducering på 25% av möjlig ljudkvalitet. På den andra, mycket sämre, anläggningen på säg 50 tryffel kommer samma skiva att inte reducera möjliga ljudkvaliteten med 25%. Det är så långt från det "optimala" redan från början, och lyssnaren har vant sig vid detta att den sämre skivan låter, inte bättre, men "mindre sämre" på den sämre anläggningen.

På en riktigt dålig anläggning med 5 tryffelpoäng (speldosa i trapphuset typ) så är det nog ingen skillnad alls mellan den riktigt bra skivan och ett sönderkomprimerat mög från topplistan.

[eljulio]

Svar Ja. Har aldrig förstått att beskrivning av högtalare som "skoningslöst avslöjar dåliga inspelningar" osv. kan vara något positivt. Jag skulle hellre ha en anläggning som spelar all musik tillräckligt njutbart än en som låter fantastiskt på bara vissa skivor.

Enda möjligheten att INTE avslöja överkomprimerade ("söndermastrade") inspelningar är att inte kunna spela värst högt. Annars avslöjar de sig skoningslöst vid volympådrag i alla högtalare som inte av sig själva faller ihop samtidigt. Går det inte att lyssna på något vid en viss nivå, så kommer då inte skillnaden att vara något att lyssna efter.

+10 på den... Prova på nästan valfritt material på spottan så blir det värre och värre ju högre volym man har. Någon som har hört någon välljudande version av Shallow med Gaga och Cooper förresten? Tycker att det är en kanonlåt, men den låter bedrövligt på Spotify...