PekkaJohansson skrev:Nu spelas Duran Durans självbetitlade debutalbum på tidig engelsk cd-utgåva efter dagens utvärdering.
Edit: Jag hittade senare under kvällen en fantastiskt klingande version av den annars skramliga "Is there something I should know" på en samlingsskiva som slår samtliga EMI-utgåvor med hästlängder. Vi talar om större toppfaktor trots avsevärt lägre diskantnivå (2-5 dB mellan 3 och 10 kHz) och ett histogram som närmar sig det ideala! Det ser åter ut som om det stora bolaget tänkt att "vi lämnar omastrat skräp till samlingen" vilket innebär stor njutning för oss välljudsvänner. Alla timmar som har tillbringats med MasVis och tillhörande kontrollyssning betalar sig emellanåt - med ränta. Det är nästan så att man blir lite rörd.
Med vänlig hälsning
Pekka
Ideala histogram existerar inte, de kan bara spegla de ljud som finns i musiken på skivan. Den version som kommer närmast det studio-ingenjören lämnade ifrån sig kan lika gärna vara den skramligare versionen och orsakerna till skramligheten kan vara många, kanske lät det så i studion när bandet spelade? Kanske ville de ha det soundet och mixade musiken så?
Oavsett orsak till skramlet så är den mest "rätta" versionen den som lämnade studion (och bandets godkännande), den mindre skramliga versionen kan lika gärna vara den med mest efterhands-korrigeringar, kanske för att den ska passa in bättre med övriga låtar på samlingsskivan.
Ett roligt litet exempel:
Om man står i en stor sal med en skärande naturlig efterklang och häller ut innehållet från en bestickslåda på golvet så kommer det skramla ordentligt. Om man lyckas fånga detta skrammel med en korrekt inspelning, hur ska då ett "idealt" histogram se ut?
Poängen med ovanstående exempel är att skramliga ljud existerar i världen och likaså kan musik innehålla skramliga ljud, hur skramliga ljuden är och skall vara avgörs av skaparna/musikerna. Om dessa ljud spelas in korrekt så kommer det synas som höjningar på histogrammet, konstigare än så är det inte.