En teknisk ordlista för oss som inte kan.

[Naqref]

The_Man,
Vad är ljudnivå? Är det i själva verket ljudtryck(snivå)?

Kan ju vara ljudintensitetsnivå oxå. Vilket inte är samma sak varför ljudnivå är rätt ointetsägande ord.

[E]

Precis, eller ljudeffektnivå.

Ljudtryck, ljudintensitet och ljudeffekt har förstås sina
motsvarigheter i den optiska världen, exempelvis.

Rapportera gärna om dina energisnålt belysta odlingar, N! Vilket
ämne det nu var i...

Mvh E*

PS. Är vi överens om att det vore en bra idé att Wikipedia fylldes
på med ljudtekniska termer, av några som fixar att förklara dem
pedagogiskt?

[The_Man]

Varför jag undrade var för att om man dubblar ljudtrycket så ökar ljudnivån ca: 6dB....står så tidigare i tråden.....därför var jag lite nyfiken på i vilken enhet man anger ljudtryck i.....för det som är intressant är ju då hur mycket mer ljudtryck(i vilken enhet det nu är) får man om man ökar ljudnivån med 6dB

[Svante]

PS. Är vi överens om att det vore en bra idé att Wikipedia fylldes
på med ljudtekniska termer, av några som fixar att förklara dem
pedagogiskt?

Hmm, jag skulle hellre se det här på faktiskt, hali har inte sagt om det går att ordna, vad jag ser. Jag känner inte för att skriva på wikipedia, faktiskt. Kanske för att jag inte känner admin. Kanske för att det finns så ini H mycket som jag skulle behöva pilla i och för att det skulle ta för mycket tid.

[Naqref]

Jag tror faktiskt att en liten wiki går att fixa här. Dock behöver man nog någon dedikerad gubbe (eller fler) för att hålla kollen där (så att inga felaktigheter får florera för länge). Jag tror en liten lista genast dyker upp i förkylningsdimmorna i huvudet...

[E]

The_Man,

Jag är lite slut i huvudet, men jag skulle tro att man får dubbla ljudtrycket,
ifall man dubblar ljudtrycket.

Dvs har man 20 mikropascal (hörtröskeln) och dubblar det (+6,02 dB) så
får man gissningsvis 40 mikropascal.

Verkar inte det rimligt?

Red.: Jag tror att formeln för ovanstående är:
dBspl = 20*log(40/20) = 6,02...

Mvh E*

[Nattlorden]

Men tror du inte att en helt okunnig person kan lära sig ganska mycket
genom att läsa redogörelsen?

En generellt tekniskt okunnig person (typ som inte gått Naturvetenskapligt eller tekniskt gymnasium eller har tekniskt intresse) tror jag skulle behöva en uppslagslista för att förstå redogörelsen.

[Svante]

Ljud är ju en liten tryckförändring i luften, en liten krusning på det statiska lufttrycket. Lufttryck mäts i pascal, vilket är samma sak som newton per kvadratmeter. Följaktligen mäts ljudtryck i pascal. Ljudet kan också transportera effekt, och om en yta bestrålas med ljudeffekt träffas den av en intensitet, som mäts i watt per kvadratmeter. Både ljudtryck och ljudintensitet kan räknas om till nivå och då mäts båda i decibel. Nivå mäts alltid i dB. De kallas då ljudtrycksnivå resp. ljudintensitetsnivå.

Med Elakbokens beteckningar blir
p=ljudtryck i Pa
J=intensitet i W/m2
Lp=ljudtrycksnivå i dB
Lj=ljudintensitetsnivå i dB

Under normala förhållanden i luft räknar man om dem med formlerna

Lp=20*log10(p/pref), pref=20 µPa
Lj=10*log10(J/Jref), Jref=1 pW/m2

Referenserna pref och Jref är valda så att Lp och Lj får samma mätetal för en plan våg, dvs under många förhållanden spelar det ingen roll om man menar ljudtrycks- eller ljudintensitetsnivå, siffran blir densamma, och därför pratar man ofta lite slarvigt om ljudnivå.

Som grädde på moset kallas en ljudnivåmätare för ljudnivåmätare, och inte ljudtrycksnivåmätare som det egentligen är, i någon standard någonstans. Sound level meter, alltså, på ursprungsspråket.

De 6 dB-na som det blir vid fördubbling av ljudtrycket kan räknas ut via formeln för Lp som 20*log10(2)=6,0201 dB

PS kan någon räkna ut hur stor en referensnivå alltid är?

[Svante]

Jag tror faktiskt att en liten wiki går att fixa här. Dock behöver man nog någon dedikerad gubbe (eller fler) för att hålla kollen där (så att inga felaktigheter får florera för länge). Jag tror en liten lista genast dyker upp i förkylningsdimmorna i huvudet...

Vad bra! Får jag föreslå att det framgår vem som är författare och att i den mån det finns olika uppfattning om ett begrepps betydelse, att bådas åsikter kan synas med varsin signatur?

Eller är kanske inte det förenligt med wiki-andan?

[screen]

Kan man inte "planka" den här som start?

Länk!

MVH Björn//

[dawen]

Jag röstar för att Svante får den ärofyllda uppgiften!

1) Han är lärare, han borde kunna det här med att lära ut!
2) Han är pedagogisk nog att kunna lära ut de här sakerna på ett enkelt sätt
3) ...samtidigt som han inte förenklar för mycket, eller försvårar för mycket.

Svante, Svante, Svante!

Jag var för övrigt på föredrag som Svante höll förra High End-mässan. Bra föredrag, trots att det var någon gubbe i rutiga byxor som hela tiden avbröt Svante

[E]

Jag instämmer, D, med tillägget att gubben i de rutiga byxorna gärna får
hjälpa till!

Det finns väl inte fonograferat, det där föredraget?

Mvh E*

[Svante]

Åh, tack Baghera...

[MP_inaktiv]

Jag instämmer, D, med tillägget att gubben i de rutiga byxorna gärna får
hjälpa till!


Mvh E*

Menar du profbd ?

[E]

Jag visste inte att fler gick omkring i rutiga byxor.

Mvh E*

[MP_inaktiv]

hmm det kanske var rutig keps när jag tänker efter

[matså]

suveränt. Svante skall hålla i det hela och gubben med di rutiga byxorna får vara expert hjälp. HÅller med

[IngOehman]

Rutiga byxor och rutiga byxor... Jag har faktiskt sådana dära denimtygsbyxor på mig idag. Populärt benämnda "jeans".


I övrigt: Även jag röstar på Svante!

Kan inte med ord beskriva hur glad jag är att slippa ansvaret att formulera ihop en ordlista - som skall kunna fungera som lärobok således att de som saknar tekniska kunskaper ändå skall kunna förstå mycket svåra tekniska resonamang...


Problemet med sådana saker är ju att grundkunskaperna skiljer sig så otroligt mycket mellan olika människor, och det finns bara en sorts verkliga kunskaper - nämligen de välgrundade och kompletta. Allt därunder riskerar bara att bli (potentiellt vilseledande) tumregler.

Att åstadkomma en tumregelfri audiofysik-lärobok som "förklarar allt från grunden" tar många, många år, och hur basal nivå man än startar från, kommer man att finna att ändå inte alla hänger med. Det saknas väldigt mycket grundkunskaper hos många.


Så i grunden menar jag nog, att det är nog bättre att var och en tar ansvar för sin egen utbildning, och skaffar sig de kunskaper som man vill ha. Det finns ju ingen annan som vet bättre vad som brister i kunskapsväg, än en själv.


Men om någon känner sig beredd att ta ansvaret att formulera ihop en teknisk ordlista som skall innehålla sanningar (inte tumregler och förenklingar) som skall kunna förstås av dem som saknar grundkunskaper, så säger jag bara prima!

Jag önskar personen väldigt mycket: Lycka till!

Och kan jag hjälpa till med något så gör jag det förstås gärna, i mån av tid och lust.


Vh, iö

[Ljudkrav]

Informationen hos Component, som länken går till, innehåller sakfel.
Bl a om dB.

[E]

Så här skriver Component om decibullen:

dB (Decibel)
En logaritmisk måttenhet får ljudupptagning och återgivning, uppkallad
efter Alexander Graham Bell (1847-1922). Våra öron blir mindre känsliga
om intensitenten ökar. 1 dB är en liten ökning i volym, 3 dB är en stor
ökning av volymen och omkring 10 dB är en fördubbling av volymen.
Angivelse av förhållandet mellan två torenheter, tex mellan två ljudnivåer.
Enhet: dB

Mvh E*

[The_Man]

Har inte dB nåt med 10 att göra då?....tänkte på namnet Decibell....Deci är väl 10 och Bell är ju gubbens namn.

[Naqref]

Har inte dB nåt med 10 att göra då?....tänkte på namnet Decibell....Deci är väl 10 och Bell är ju gubbens namn.

Jo. Enheten är Bell. Deci är bara ett prefix som visar att det rör sig om en tiondels Bell. 1 Bell är alltså 10ggr mer än 0 B.

[Almen]

"decibel" heter det, med ett l. Och har inget med ljud (volym?) i sig att göra, utan med effektförhållanden.

Det var rätt mycket konstigheter på det där Component, förutom alla rena skrivfel:

Centerhögtalare
blablabla
Jag anser att detta är den viktigaste högtalaren i en hemmabio.
blablabla

Förhoppningsvis kan faktiskt.ses eventuella uppslagsverk bli både mer objektivt och mer språkligt korrekt.

[IngOehman]

Så här skriver Component om decibullen:

dB (Decibel)
En logaritmisk måttenhet får ljudupptagning och återgivning, uppkallad
efter Alexander Graham Bell (1847-1922). Våra öron blir mindre känsliga
om intensitenten ökar. 1 dB är en liten ökning i volym, 3 dB är en stor
ökning av volymen och omkring 10 dB är en fördubbling av volymen.
Angivelse av förhållandet mellan två torenheter, tex mellan två ljudnivåer.
Enhet: dB

Jösses vilken rappakalja!

Undra hur många av 100 som skulle kalla en volymändring om 3 dB för stor.

Och sedan när är dB reserverat till ljud???
Ursprungligen användes nog både bell och (neper) BARA till elektriska signaler. (Primärt i telefonledningar.)


Vh, iö

[Pinnick]

http://users.aol.com/inceusa/glossary.html#8.09

hittade lite om ljudabsorption här och om stående vågor och lite annat.

Vet inte hur bra den är men det visar sig väl om man börjar tillämpa formlerna på bästa möjliga sätt och det inte låter nåt vidare

edit: Den är nog rätt okej!

abstract från sidan:

Abstract
This document defines terms which are commonly used in noise control engineering. Most of the definitions are taken without significant modification from ANSI S1.1-1994, American National Standard ACOUSTICAL TERMINOLOGY, published by the Standards Secretariat, Acoustical Society of America, 120 Wall Street, 32nd Floor, New York, New York 10005-3993, USA. The Acoustical Society of America holds the copyright on ANSI S1.1-1994. Terms in this document which are excerpted from ANSI S1.1-1994 are reproduced with permission.
In those areas of noise control engineering where ANSI S1.1- 1994 is incomplete, additional definitions have been introduced from other sources. These additional definitions are identified by numbers in square brackets. [1] is ISO 2041, [2] and [3] are the NNI staff, [4] is ANSI Y10, and [5] is ISO-DIS 12001. The terms from ANSI S1.1-1994 have been reordered, so that each term makes use of definitions that have appeared earlier in the glossary, whenever possible. Some of the ANSI S1.1-1994 definitions have been simplified by incorporating notes into the main definitions, and with minor editing of the sentence structure.

Because of the difficulties in transmitting special characters over the Internet, curly brackets have been used to indicate special characters. For example, {omega} denotes the Greek letter omega, {sigma} denotes a summation sign, and {sup 2} is a superscript 2 on the character immediately preceeding the brackets. {sub NN} indicates that the character string NN is a subscript on the immediately preceeding character

användbart skulle jag kunna tänka mig. Fast kanske inte det som Mats riktigt var ute efter?

mvh
/Pinnick

[IngOehman]

Har inte dB nåt med 10 att göra då?....tänkte på namnet Decibell....Deci är väl 10 och Bell är ju gubbens namn.

Jo. Enheten är Bell. Deci är bara ett prefix som visar att det rör sig om en tiondels Bell. 1 Bell är alltså 10ggr mer än 0 B.

Bell är gubbens namn, ja, men enheten heter bell, inte Bell.

Den förkortas B dock.

Att texten som citerades inte ens innehåller definitionen är helt otroligt. Vad har man för glädje av att slå upp något och inte få veta vad det är. En bell är ett nivåförhållande om cirka 3,16 ggr (SQR10) eller ett effektförhållande om 10. Vill man räkna ut hur många bell man har (det kan handla om dynamik eller nivå i förhållande till referensnivå) används sambandet (för nivå i alla tre nedanstående exempel):

L (B) = Log(L/Lref)

Föredrar man enheten dB så blir det:

L (dB) = 20 Log(L/Lref)

Eller:

L (dB) = 10 Log(P/Pref)


Är det dynamik eller S/N (också en sorts dynamik) man vill ange blir det förstås:

D (dB) = 20 Log(L-high/L-low)


Vh, iö

[Svante]

Har inte dB nåt med 10 att göra då?....tänkte på namnet Decibell....Deci är väl 10 och Bell är ju gubbens namn.

Jo. Enheten är Bell. Deci är bara ett prefix som visar att det rör sig om en tiondels Bell. 1 Bell är alltså 10ggr mer än 0 B.

Bell är gubbens namn, ja, men enheten heter bell, inte Bell.

Jag tror tom den heter bel... Annars skulle det inte heta decibel utan decibell.

[IngOehman]

Har du rätt i!

Jag tar tillbaka och rättar mig.


Vh, iö

[The_Man]

om det heter bel(eller bell) och inte Bell, varför skriver man förkortningen dB då?(stort B)

[Pinnick]

b var upptaget för något annat ? Gissar jag.

mvh
/Pinnick