Ingen har förnekat att S-ljuden klingar kvar kraftigt i reverbet. Det är ju inställt på det viset, och då blir det så.
Frågorna som varit uppe i tråden är väl:
1. Vad orsakar ljudet?
(Vilket är väl utrett vid det här laget...)
2. Låter det illa/distorderat?
(Vissa tycks uppfatta det så, av okända skäl. I min apparatur låter det klockrent på alla låtar från senaste fonogrammet, men inte från det förra.)
3. Låter S-ljuden som sje-ljud, läspande, eller som fräsanden?
(Någon antydde det, för att sedan ångra sig. Jag hör ingenting som ens påminner om sje, fräs eller läspningar (utam läspningarna då förstås, till exempel i ord som "thousand"))
4. Är det hon som essar, eller är det utrustning som skapar det?
(Att hon har ganska starka (men snygga) S-ljud när hon talar vet jag som hört henne tala utan reveb och andra effektapparater. Men det som alla uppfattar och vissa reagerar starkt på, är knappast hennes naturligt starka S-ljud, utan att det är ovant att höra dem klinga vidare såsom i ett kaklat rum. Den som varit i ett dyligt upplever det inte lika ovant dock, kan jag berätta.

)
5. Förstör det hela upplevelsen?
(Inte för mig. Jag skulle förvisso föredra lite avrullning till reverbtappen såväl som en lite kortare efterklang högt upp i registret. Men jag tycker det är rimligt att överlåta till producent och artist att göra det de vill, så länge de trots allt totalt sätt gör ett så bra jobb. Menar också att det finns ofantligt mycket inspelningar som låter orent i S-ljuden, och att dessa är väldigt mycket intressantare att få bukt med, eftersom de blir obehagliga när man får upp volymen en bit.)
Någon som håller med om sammanfattningen?
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).