Fördelar med bryggkopplad förstärkarkonstr.

av **Callisto** » 2006-02-27 19:31

Vilka är fördelarna (förutom lägre matningsspänning) med att bygga en förstärkare genom att bryggkoppla varje kanal för sig, istället för att enbart bygga på "konventionellt sätt"?

av **Morello** » 2006-02-27 19:36

Man får dubbel slewrate eftersom signalen tas differntiellt och man kan räkna med en viss reduktion av andratonen samt högre ordningens jämna övertoner. (Vi vet från matematiken att en symmetrisk fourierserie inte innehåller jämna termer).

av **Callisto** » 2006-02-27 19:47

Morello skrev:Man får dubbel slewrate eftersom signalen tas differntiellt och man kan räkna med en viss reduktion av andratonen samt högre ordningens jämna övertoner. (Vi vet från matematiken att en symmetrisk fourierserie inte innehåller jämna termer).

Hur mycket påverkar det återgivningen av transienter?

av **Piotr** » 2006-02-28 14:31

En annan ev. fördel är att så länge som man inte överskrider bias så "drar man ingen ström från kondingarna". Ev färgning från kondingarna reduceras alltså.

/Peter

av **Svante** » 2006-02-28 14:33

Ökad SNR med 3 dB. Gissa varför... :wink:

av **Morello** » 2006-02-28 14:40

Svante skrev:Ökad SNR med 3 dB. Gissa varför...

Två okorrelerade källor ger +3dB och signalen ökar med 6 dB.

av **Morello** » 2006-02-28 14:43

Piotr skrev:En annan ev. fördel är att så länge som man inte överskrider bias så "drar man ingen ström från kondingarna". Ev färgning från kondingarna reduceras alltså.

/Peter

Det där lät lite flummigt. Utveckla gärna "färgning från....".

av **Callisto** » 2006-02-28 15:20

Piotr skrev:En annan ev. fördel är att så länge som man inte överskrider bias så "drar man ingen ström från kondingarna". Ev färgning från kondingarna reduceras alltså.

/Peter

Om steget kör i klass A så borde alltså inte kondingarna belastas vidare hårt, eller?
Steget jag har Krell FPB 200 är uppbyggt med "bryggade kanaler" och inte alltför stor kondingbank.

av **Morello** » 2006-02-28 15:29

Callisto,

Skulle inte du kunna lyfta på locket på din Krell, snoka lite och ta några bilder? Har letat efter schema efter FPB-serien, men inte hittat något. Har scheman till en del äldre bara.

Ett steg som arbetar i klass A drar kopiös viloström , varför man i regel behöver stora kondingar för att inte ripplet skall bli besvärande högt.

Ripplet står i proportion till viloströmmen och i omvänd proportion till kondensatorernas kapacitans.

av **Callisto** » 2006-02-28 15:46

Morello skrev:Callisto,

Skulle inte du kunna lyfta på locket på din Krell, snoka lite och ta några bilder? Har letat efter schema efter FPB-serien, men inte hittat något. Har scheman till en del äldre bara.

Ett steg som arbetar i klass A drar kopiös viloström , varför man i regel behöver stora kondingar för att inte ripplet skall bli besvärande högt.

Ripplet står i proportion till viloströmmen och i omvänd proportion till kondensatorernas kapacitans.

Visst kan jag göra det.

En annan fundering som jag har är följande.
I konventionella slutsteg använder man stora elektrolytkondensatorer efter likriktningen för att lagra ström. Alla kondensatorer har väl både induktans och allt annat än försumbart inre motstånd. Borde de då inte också bidra med ett visst "eftersläp". Jag menar, borde då inte strömmen komma lite "senare" till effekttrissorna.
När man har en reglerad nätdel som använder transistorer istället som likströmsförstärkare, borde det väl i praktiken bli extremsnabb ersättning till kondingbanken, eller? Blir den inte även mer stabil i matningen?

av **Piotr** » 2006-03-01 15:35

Precis. I en bryggad klass A lösning fungerar de båda halvorna som shunt regulatorer för varandra. Inga dynamiska strömuttag från kondingarna så länge som man lirar inom bias.

Men helt klart krävs en rejäl kondingbank ändå, iom. det höga ripplet från den höga tomgångsströmmen.

I en icke klass A bryggad lösning kommer ju kondingbanken att stå för energimatning till steget vid musiksignal och därmed ev. degradera signalen.

/Peter