Strmbrg skrev:Jag har för mig att jag har yrat om detta för ett antal år sedan, men jag tar gärna upp det igen.
Detta eftersom jag just nu sitter och spisar "Tjajkans" andra symfoni samtidigt som jag sitter med knädatorn och arbetar med fakturakonteringar och annat spännande.
Det slår mig att den trevliga musiken låter mer detaljerad och verklig när jag lägger undan jobbdatorn och bara lyssnar.
Jag kan tänka mig två förklaringar:
1 Hjärnan behöver "hjälpa anläggningen, inspelningen och mitt rum på traven" för att ernå den maximala upplevelsen. Detta eftersom jag ju inte sitter i en konsertsal och lyssnar på riktigt.
2 Även om jag sutte i konsertsalen och lyssnade på riktigt, så skulle det kanske låta "bättre" om jag inte satt och jobbade samtidigt? (Nej jag tänker inte ta med mig datorn till någon konsert för att testa...) Det vill säga, hjärnan behöver kanske alltid stänga av andra processer för att upplevelsen skall bli optimal.
PS
Jag tror att det krävs "komplex musik" för att undersöka detta. Då syftar jag på musik med massor av instrument i en akustisk inspelning med rumsklang, djup och bredd.
Åter till arbetet...
516Ud7KlccL._SY355_.jpg
https://tidal.com/track/12434678
Har dragit detta ett antal gånger tidugare.
Med stigande ålder, vid vissa neurologiska sjukdomar (parkinson, schizofreni, demens mfl) och/eller förvärvade hörselskador försämras reptilhjärnans och/eller yttre hörselcellernas automatiska aktiva selektiva urval av vad vi hör.
I fyrhögsplattan i hjärnstammen sker hos
friska och
unga ryggradsdjur en aktiv automatisk selektion av viktiga ljud. Här sker en aktiv ljudselektion på flera nivåer. Prominenta ljud vilka som uppfattas som nära lokaliseras och blicken fixeras automatiskt till av örat uppfattad lokalisation. Vissa ljudreflexer hämmas automatiskt. Ljud med många reflexer dränker direktljudet och uppfattas automatiskt befinnas långt borta - inget hot - ignoreras vanligen.
Med stigande ålder, vid vissa neurologiska sjukdomar och/eller förvärvade hörselskador avtar den aktiva ljudselektionen i hjärnstammen. Allt fler reflexer maskerar direktljudet och förmågan att särskilja ljud med kort tidsintervall emellan minskar. Direktljuden blir mer diffusa och flyter alltmer ihop.
Den försämrade ljudperceptionen går till viss del att kompensera med kognitivt hörande.
Av den kognitiva kontexten kan frontalloberna till viss del fylla i det som fattas även om ljudet faktiskt är suboptimalt. Dvs lägg bort datorn och hör mer.
Till råga på eländet minskar yttre hårcellernas selektiva förstärkning av de starkaste frekvenserna. Detta sker efter förvärvade hörselskador och vid normalt ålderande.
I praktiken minskar frekvensselektionen. Men även detta går till viss del att kompensera med kognitivt hörande.
Att kognitivt hörande kan kompensera hjärnstammens nedsatta funktion beror på att vissa nervbanor går förbi fyrhögsplattan mot frontalloberna.
Akustiska åtgärder kan ytterligare förbättra hörandet.
1. Minska reflexernas maskerade effekter, genom minska för tidiga reflexer och minska för starka reflexer, på direktljudet - typ INO rum. Enligt Barron, Lokki, Toole bör alltid alla reflexer vilka inte kommer från sidan i ca 60 grader exkluderas då de alla försämrar ljudperceptionen även hos unga friska - dvs försämrar direktljudet och spatiala upplevelsen.
2. Exkludering av alla reflexer är nästa steg. Dvs bara direktljud.
3. Stereouppfattningen har redan tidigare försämrats. Att lyssna på bara en högtalare i mono kan vara nästa steg för att ge en acceptabel musikupplevelse.
Alla dessa tillkortakommanden ovan ger en allt mer minskad spatial upplevelse.
Med mer fokuserat kognitivt hörande, mindre komplex musik och vissa akustiska åtgärder blir musikupplevelsen bättre.
JM
Annihilerar antimateria. Beauty is in the Brain of the Listener. We are standing on the shoulders of giants.
"Kill your Darlings" => Scientific Progress.
Roligt hur olika man kan uppleva samma musik stycke, 