Hur mycket bas är "rätt"?

[Kraniet]

Lite roligt anekdotiskt test som Diego Estan skriver om på soundstage.

https://www.soundstageaccess.com/index. ... -is-enough

Vad tycker ni?

[Nattlorden]

Ungefär så man själv skruvat till det innan man mätte...

[Tangband]

Lite roligt anekdotiskt test som Diego Estan skriver om på soundstage.

https://www.soundstageaccess.com/index. ... -is-enough

Vad tycker ni?

Intressant test .

För min egen del vet jag svaret på ”hur mycket bas är rätt” , och det sätt man med hörselns hjälp kan sätta rätt balans.
Och jag håller bara delvis med soundstage.

Slutorden i soundstage :

”Per Harman’s and my findings, the “right” level of bass boost will come down to each listener’s preference -- as well as, in my opinion, to musical genre, and how bass-heavy the music has been mixed, regardless of genre.

In an e-mail exchange about this article, fellow SoundStage! writer Brent Butterworth told me about something that happened in 2001, when he worked at Dolby Labs. An audio journalist had asked him for some information about setting subwoofer levels, so Brent talked to a Dolby engineer who could recall all of the significant research that had ever been done on the subject, and who then proceeded to describe it all to him. When he was done, Brent asked, “So what should I tell the journalist?” The wise engineer replied, “Just set it by ear.”

But I’d be remiss if I didn’t add some caveats to that wise engineer’s gold nugget of advice: Use published data, conventional wisdom, and measurements to establish and equalize an initial in-room target curve. And then consult the final judge -- your ears ”.

—————————————————————————————————————————

...detta stämmer väl bra om man vill kunna ställa in balansen hur bra eller hur dåligt som helst ? Men jag undrar om någon entusiast egentligen fick nån vägledning av slutorden ?

En ledtråd hur man bör göra för att ställa in rätt mängd med bas, om det ska bli bra, är att först förstå vilka frekvenser ett riktigt instrument spelar.
Svaret är: nästan alla frekvenser på samma gång. Då man håller med i detta ( vilket alla gör eller borde göra, eftersom det är sant ) , så inser man att upplevelsen av basregistret påverkas av alla frekvenser . En elbas spelar tex frekvenser mellan omkring ( nåja ) 40-8000 Hz förenklat uttryckt.

Ett annat faktum är att musik oftast består av toner. Det finns något som kallas för tonhöjd. Det finns även något som kallas för upplevd tonhöjd. Det kallas även ”perceived pitch” på engelska. Den upplevda tonhöjdens artikulation påverkas av hela frekvensregistret. Speciellt lätt att höra detta är i basområdet om man följer de melodier en basist spelar.
Eftersom stora delar av frekvensregistret påverkas då man placerar en högtalare på olika sätt i ett rum, så påverkas därmed upplevelsen av mängden bas, samt därmed även perceived pitch.

Med hörseln och hjärnans hjälp kan alla människor avgöra tonhöjd, om man inte är tondöv. Hörseln är bättre på att avgöra den upplevda tonhöjden än en mikrofon, som inte har möjlighet att tolka musiken som lyssnarens hjärna kan.
Vissa mätningar kan mikrofonen göra bättre än hörseln, men det sista finliret handlar om att optimera upplevelsen av musiken. Det kan bara örat göra.

[Johan_Lindroos]

Tangband, menar du att den upplevda tonhöjden inte är frekvenslik med (den verkliga) tonhöjden?

[Tangband]

Tangband, menar du att den upplevda tonhöjden inte är frekvenslik med (den verkliga) tonhöjden?

Jag kan nog inte undervisa dig i ljudteknik Johan. Jag kan alldeles för lite.
Men detta har jag hittills kommit fram till.
Hela frekvensområdet påverkar upplevelsen av baskvalitet.
En objektiv försämring av ljudet kan ibland upplevas som en förbättring på vissa inspelningar.
Det finns många variabler i ett lyssningsrum och i apparater samt högtalare som påverkar upplevelsen av musiken jämfört med hur det lät live , tex:

1. Rumsresonanser och reflexer påverkar
2. Dopplereffekten
3. Kamfiltereffekter
4. Direktivitets-problem i de olika registren påverkar
5. Olika sorts distorsion och olika mängd distorsion inom det hörbara området påverkar
6. Stereosystem-felen påverkar ( det viktigaste är 1,4 kHz )
7. Högtalarnas placering och öppningsvinkel - lyssningspositionen påverkar
8. Precedenseeffekten
9. olinjäriteter i hela signalkedjan- inklusive mikrofoner och högtalarna.
10. Fasfel i högtalarna påverkar negativt.
11. 2-kanalssystemet ( borde vara fler )
12. Fördröjda ljud från lyssningsrummet försämrar och inför sameness- men kan förhöja illusionen av rum på vissa inspelningar om man optimerar för ”live-härmning” i anläggningen.
13. Dynamikbegränsningar från inspelningen genom hela kedjan till uppspelningen i lyssningsrummet försämrar.
14. Mastrings-kompression ( mild kompression kan i en del fall förbättra upplevelsen av pitch för tex en elbas ) .
Mycket, det mesta i ljudet blir försämrat med kompression.
15. Tonkurvefel påverkar.
16. Många fler saker !

Genom att dämpa högtalarväggen ( öppet fönster- filosofin ) kan man komma runt en hel del av problemen.
För oss andra som har relativt odämpade rum blir det mycket mer komplicerat.

Det hela blir än mer spännande eftersom det finns vissa knep som kan ge en illusion av tydligare pitch . Tex biwiring , spikfötter och att överlappa/underlappa delningen i ett par högtalare, efter det som uppfattas bäst. Konsekvensen av sådana försämringar ( som kan upplevas som förbättringar på vissa inspelningar ) är att alla inspelningar låter mer lika varandra, och de goda låter lite sämre än de borde göra.

Men det är ett spännande ämne, - speciellt om man vill försöka optimera ett system efter ”live-härmning” filosofin.

[Goldfinger]

Jag tror att i fallet med ett delat system kan nog acceptansen för förstärkning i basområdet också hänga an på hur brant och var man skär basen uppåt.
Med ett odelat system är man ju fast vid en delningspunkt och en branthet.
Med det delade systemet har man större möjligheter att komma undan maskeringseffekter och det tror jag gör att man med rätt tuning kan justera upp lite utan att det stör.

[Tangband]

Jag tror att i fallet med ett delat system kan nog acceptansen för förstärkning i basområdet också hänga an på hur brant man klarar att skära basen uppåt, maskeringseffekter uppåt i registret är något som stör mig väldigt.
Med ett odelat system är man ju fast vid en delningspunkt och en branthet.

Jo, det är sant. Upplever man vissa försämringar med subbasarna påslagna blir det mindre kul. Man vill ju att allt i upplevelsen ska bli bättre.
Min erfarenhet hittills ( begränsad ) är att man är lite mer fri att använda flacka delningar ( utan upplevelsen av störande maskeringseffekter ) om bashögtalaren sitter på samma plats som topparna.

Man går då miste om att cancellera resonanser i rummet vilket man kan med tex 4 subbasar. Men då fungerar enligt min erfarenhet bara brantare udda ordningens filter ( akustiskt ) riktigt bra.

[Tell]

Fast det handlar ju inte bara om hur mycket bas det är, utan vilken bas. Jag gillar ju fast inte vanliga basreglage som finns i en vanlig reciever eller kanske bilstereo då den höjer även den övre basen. Jag tycker inte om när det blir för mycket där runt 100-150hz utan behåller den gärna runt +/-0 eller kanske tillomed lite under för att slippa "bumligheten", medans det är djupbasen som ska upp, o ju djupare desto mer får den gärna höjas. Så där nere vid kanske 30-40hz får den boostas med ganska många dB för att sen ha nån slags sluttning ner till där vid runt 100hz. Tycker jag

[Adhoc]

Man ska nog gå på både örat och mätningar. Mer än 1 mätning då och inte stirra sig blind på någon enstaka. I bilderna nedan är det en och samma mätning men olika presentationer av mätningen. Miken är nära men inte direkt vid rumscentrum. Bara basar vid frontvägg och vid vägg bakom soffan (anslutna i fas) spelar tillsammans med höger och vänster fronts midbasar (ingen diskant ansluten), delade via hembioreceiver, utan någon justering av högtalaravstånden eller tider, känsligheten mellan elementen eller något använt EQ. Kommer inte ihåg vilken effekt som användes vid mätningen, receivern var dock inställd på -20 dB, så det fanns mer att spela på med.

1:a bilden med osmoothad frekvenskurva visar en faslig baspuckel vid 40 Hz / 109 dB från rummets 2:a längsmod, annars kring 92 dB mellan 20-130 Hz, vid 10 Hz ca 102 dB pga pressure mode i ett betongrum om man ska tro på kalibreringsfilen för UMIK:en. 40 Hz-puckeln måste ju få det att låta överjävligt illa, bumla runt och dränka / maskera övriga frekvenser ...

Inte riktigt så illa om man tittar på bild 2 som visar vattenfallskurvan uppifrån (Spectrogram i REW). I REWs default visas -200 ms till 1000 ms. Skalan har ändrats till -100 ms till 400 ms som ser jävligare ut men visar större tydlighet av detaljer. Spectrogrammet visar att 40 Hz:aren inte bumlar runt särskilt länge i tid utan har sjunkit med 40 dB efter ca 340 ms, vilket jag tycker man kan se som snabb avklingning av en utpräglad låg modfrekvens som inte åtgärdats med något DSP / EQ. Många instrument kan nog ha längre ”egen” avklingningstid än så. Då resonerar jag att basen från högtalarna / rummet kan ses som ”snabb och tight”. Hade den legat uppåt sekunden för 40 Hz:aren hade det varit en annan sak. Avklingningstiden för frekvenser däröver faller med 40 dB ganska jämnt, kring ca 210 ms, ca 250 ms för några modfrekvenser och SBIR-förstärkningar. Att avklingningstiden är någorlunda jämn från låga till högre frekvenser tror jag är viktigare än att kika enbart på frekvenskurvan. Miken "hör" inte som vi med 2 öron men om någon enstaka frekvens lever kvar i rummet länge kan den upplevas värre än krokigheter i frekvenskurvan.

Den tredje visar ofiltrerad Impuls Response tillsammans med Schröderintegralen som säger att T60 vid mikplats ligger kring 340 ms, oavsett om den beräknas från EDT, T20, T30 eller REWs Topt. Generellt; ju rakare ”regression line” utan krokigheter för Schröderintegralen desto bättre.

Frekvenskurva basar samt vänster och höger fronts midbasar.jpg (150.55 KiB) Visad 7204 gånger

Spectrogram 10 till 3000 Hz.jpg (139.68 KiB) Visad 7204 gånger

Impulse Response Schröderintegral och T60.jpg (140.91 KiB) Visad 7204 gånger

[JM]

Rätt basåtergivning ur perspektivet hur vi upplever bas i lyssningspositionen kan bestämmas av Fletcher-Munson eller liknande kurvor. Underförstått är att all rumspåverkan är under kontroll i lyssningspositionen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Equal-loudness_contour

Skärmklipp 2020-05-06 08.10.26.png (169.33 KiB) Visad 7142 gånger

Således varierar vad som uppfattas som lika starkt i basen, jämfört med andra frekvenser, med ljudstyrkan.
Nu vet vi att icke tränade lyssnaren vill ha mer bas än den tränade vid given ljudstyrka. Likaså skall du sälja högtalare till icke tränade köpare får du fler högtalare sålda med något mer bas än vad Fletcher-Munsons "iso-phon" kurvorna antyder.
Sannolikt är höjning av vissa områden i basen mer säljande än andra.
Vilka?
Hur förändras basupplevelsen med dessa mer specifika baslyft?
Finns det lyssningsmässigt områden i basen där dalar är att föredra?

JM

[NADifierad]

Jag går på en kombination av mätning och hörsel.
Tex låter ju gamla Elvis och Cash låtar helt fel med för mycket bas.
Kommer det då till exempel en låt med Infected Mushrooms, som verkligen aktiverar basmodulerna, så blir det helt annorlunda .
En svår balans att ratta in, om man har bra kapacitet i basen, och lyssnar högt.

[goat76]

Vore det inte intressant med ett Fletcher-Munson-filter inbyggt någonstans i ljudkedjan, exempelvis i en förstärkare där man med hjälp av en medföljande mätmikrofon mäter det aktuella ljudtrycket på lyssningsplats vid diverse volympådrag i det aktuella rummet med de specifika högtalarna?
På så sätt skulle Fletcher-Munson-filtret i förstärkaren kunna anpassas/ligga helt i linje mellan dens egna volymreglage och lyssningsplatsens verkliga ljudtrycksnivå, vilket man sedan skulle kunna finjustera efter sin egna lyssning, tycke och smak.

Kanske finns det redan någon liknande lösning i någon hifi-apparat?



Själv har jag en så kallad Attenuator till min gitarrförstärkare med ett inbyggd Fletcher-Munson-filter. Det är en pryl som kopplas mellan förstärkardelen och själva högtalaren i en rör-bestyckad kombo-förstärkare (som saknar mastervolym-reglage) så att man kan bränna på och nyttja rören så som man behagar men samtidigt hålla nere på volymen till en mer lägenhetsvänlig nivå. Beroende på den valda inställningen i Attenuatorn så anpassas alltså nivån på bas och diskant olika efter Fletcher-Musons kurva.

Ironman II Mini Attenuator.

[RogerJoensson]

Det blir inte sällan justeringar per skiva, eftersom det varierar mycket där. Rummet är hyggligt utjämnat, men det hjälper ju inte hela vägen när man gjort olika avvägnaden på olika inspelningar. Det gäller inte bara basregistret, förresten.

[Perfector]

I mitten på 90-talet, när jag byggde bilstereo så fanns ett slutsteg med inbyggd EQ som hade en mik inbyggd och då kunde brusa hela kupe'n och ställa in en rak kurva 20-20000 Hz.
En så'n kanske kunde ställa in ljudet och sedan kunde man själv lägga på mer bas om man ville även hemma.
Eller skulle det inte funka här?

[goat76]

Det blir inte sällan justeringar per skiva, eftersom det varierar mycket där. Rummet är hyggligt utjämnat, men det hjälper ju inte hela vägen när man gjort olika avvägnaden på olika inspelningar. Det gäller inte bara basregistret, förresten.

Tycker du de ofta misslyckas i avvägandet på olika inspelningar, eller tror du det kan vara så att den valda basnivån bara inte passar din egna smak?

Själv skulle jag nog tycka det vore ganska jobbigt att sitta och anpassa nivåerna för varje enskild inspelning, så jag vill nog bara hitta en egen "medelnivå" som jag tycker passar till det mesta och därefter helt enkelt ta det som det kommer. Man kan ju i de flesta fall omöjligen veta vad som var mest "rätt" basnivå utifrån hur skaparna av musiken ville ha det, så att bara hitta en egen passande medelnivå för ens egna tycke och smak kommer nog hålla det mesta inom en rimlig gräns för att inte bli störande svagt eller starkt. Olika musik-alster ska ju låta olika basstarkt och är iallafall något jag förväntar mig i bytet mellan dessa.

[RogerJoensson]

Det blir inte sällan justeringar per skiva, eftersom det varierar mycket där. Rummet är hyggligt utjämnat, men det hjälper ju inte hela vägen när man gjort olika avvägnaden på olika inspelningar. Det gäller inte bara basregistret, förresten.

Tycker du de ofta misslyckas i avvägandet på olika inspelningar, eller tror du det kan vara så att den valda basnivån bara inte passar din egna smak?

Både och gissar jag, men övervägande tror jag att det beror på varierande studiolyssning och andra avvägnaden där annat än det som låter bäst i studion tillåts påverka. I bland kan man höra att ljudet blivit väldigt annorlunda när ett band bytt studio, vilket leder mig att tro att det handlar om den lyssning de haft tillgänglig. Jag är övertygad om att hade alla inspelningar mixats och mastrats med samma lyssning hade skillnaderna varit mindre. Skillnaderna är också mindre i dag än på 70-talet (fler högtalare är uppmätta hyggligt raka och de värsta avarterna mera sällsynta), fast nu sabbar man inspelningarn allt som oftast på sätt som inte går att återställa. Till del kan man säkert "skylla" de mindre skillnaderna på att man mastrar allt platt... I perioder har det varit populärt att radio-anpassa inspelningar, vilket också gett avtryck. Man drar liksom inte på med bas om det ska funka i varje liten mögradio eller sketstereo. Eftersom jag lyssnar på väldigt varierande inspelningar från olika tidsepoker och olika stilar så går det inte att hitta en enda kurva som är optimalt till allt, dessvärre. Men det hjälper så klart att hålla ner skillnaderna om basen är befriad från kraftiga rumsresonanser, pucklar och dalar.
Att det handlar om justeringar för varje enskild skiva är att ta i "en smula", men det kan ju vara så vid något tillfälle om man råkar spela en serie skivor där det behövs. Jag lyssnar ibland på inspelningar som inte låter särkilt bra ljudmässigt, men där musiken är bra och som kan fås att låta mer njutbart.

[Tell]

I mitten på 90-talet, när jag byggde bilstereo så fanns ett slutsteg med inbyggd EQ som hade en mik inbyggd och då kunde brusa hela kupe'n och ställa in en rak kurva 20-20000 Hz.
En så'n kanske kunde ställa in ljudet och sedan kunde man själv lägga på mer bas om man ville även hemma.
Eller skulle det inte funka här?

Så en helt vanlig DSP med mätmic som är hur vanliga som helst nuförtiden?

[Bill50x]

Det blir inte sällan justeringar per skiva, eftersom det varierar mycket där. Rummet är hyggligt utjämnat, men det hjälper ju inte hela vägen när man gjort olika avvägnaden på olika inspelningar. Det gäller inte bara basregistret, förresten.

Fast mängden bas kan ju tillhöra den artistiska avvägningen. Att EQ:a tills alla fonogram har liknande mängd bas skapar bara en sameness.

En gång i tiden hade jag en förstärkare med ganska rikliga möjligheter att korrigera tonkurvan. Jag tog mig för att för varje skiva jag spelade anteckna vilka inställningar som lät bäst. Problemet var bara att nästa gång samma skiva spelades föredrog jag andra inställningar. Så jag gav upp och kopplade ur alla tonkontroller och njöt av musiken istället
Det hindrar inte att det finns vissa misshandlade exemplar av fonogram som faktiskt behöver en korrigering men för min del är det ytterst få.

/ B

[Perfector]

Det blir inte sällan justeringar per skiva, eftersom det varierar mycket där. Rummet är hyggligt utjämnat, men det hjälper ju inte hela vägen när man gjort olika avvägnaden på olika inspelningar. Det gäller inte bara basregistret, förresten.

Fast mängden bas kan ju tillhöra den artistiska avvägningen. Att EQ:a tills alla fonogram har liknande mängd bas skapar bara en sameness.

En gång i tiden hade jag en förstärkare med ganska rikliga möjligheter att korrigera tonkurvan. Jag tog mig för att för varje skiva jag spelade anteckna vilka inställningar som lät bäst. Problemet var bara att nästa gång samma skiva spelades föredrog jag andra inställningar. Så jag gav upp och kopplade ur alla tonkontroller och njöt av musiken istället
Det hindrar inte att det finns vissa misshandlade exemplar av fonogram som faktiskt behöver en korrigering men för min del är det ytterst få.

/ B

Jag har en sådan platta med Black Sabbath.
Deras första som pressades flera ex på en matris än som var acceptabelt så all bas och mycket av diskanten var borta.
Den spelas inte så ofta men är ändå kul att ha i skivhyllan.

[Tell]

Fast mängden bas kan ju tillhöra den artistiska avvägningen. Att EQ:a tills alla fonogram har liknande mängd bas skapar bara en sameness.

Så är det ju, men tyvärr finns det musik (t ex viss rock) som nästan helt saknar bas under ~100hz o det är aldrig lyssningsbart imo, oavsett om det beror på artistiskt val eller bara dåliga högtalare vid produktion. Samma rock kan också vara rätt diskantig så basboost o diskantsänkning kan behövas. Men inget jag gör iaf, utan jag har min eq inställd som jag vill ha det generellt sett med djupbasen boostad o nöjjer mig med det till så gott som allt jag lyssnar på

[RogerJoensson]

Det blir inte sällan justeringar per skiva, eftersom det varierar mycket där. Rummet är hyggligt utjämnat, men det hjälper ju inte hela vägen när man gjort olika avvägnaden på olika inspelningar. Det gäller inte bara basregistret, förresten.
Fast mängden bas kan ju tillhöra den artistiska avvägningen. Att EQ:a tills alla fonogram har liknande mängd bas skapar bara en sameness.

Nej, jag pratar inte nödvändigtvis om samma mängd bas! -Mer om det låter vettigt eller inte.
Hur avvägningen lät i studion och om det skruvade soundet har med den artistiska avvägningen att göra eller blev som det blev pga skruvad lyssning som man skruvat efter, kan man inte veta om man inte var där.

Massor av 70-tals pop/rock är t ex svårt basstympad, för att det skulle gå att dra på i den tidens i skitstereos och små transitorradioapparater (gissar jag). Ett annat exempel (gäller dock inte främst basjustering) är överföringar från 78-varvare som rätt ofta har diskantbeskurits mycket kraftigt (för att få ner brus och knaster). Där föredrar jag att motverka denna diskantstympning, eftersom ljudet från instrument och röster annars stympas motsvarande. Där är Eq:n min vän.
Att kalla sådana ingrepp (som mer återställer än förvränger) för sameness måste vara humor med något slags sarkastisk underton?
Eller klassiska inspelningar (ljudmässigt undermåliga) där man missat trafiken utanför lokalen (delvis pga kass lyssning?) så att baselementen står och darrar och man hör fordon accelerera... -Inte sällan är oljuden smalbandiga och kan filtreras ner effektivt utan att den nämnvärt stör ljudet från musiken. Att dämpa det ovidkommande bullret kan ge en stor lättnad. Hellre en minimal skada på musiken än att lyssna på trafikens extrastämmor...
Accelererande lastbilar till stråkkvartett är i och för sig inte så väldigt vanligt och om man föredrar det tillskottet som mindre sameness, tja då är det bara att låta det vara kvar eller varför inte rent av förstärka det!

Inspelningar som gjorts med ett bra mikrofonpar på lite avstånd, utan klåfingrigt skruvande, brukar inte behöva eq-behandling alls för att justera klangen. Det säger något, tycker jag.

En gång i tiden hade jag en förstärkare med ganska rikliga möjligheter att korrigera tonkurvan. Jag tog mig för att för varje skiva jag spelade anteckna vilka inställningar som lät bäst. Problemet var bara att nästa gång samma skiva spelades föredrog jag andra inställningar. Så jag gav upp och kopplade ur alla tonkontroller och njöt av musiken istället

Så är det inte för min del. De stora ingreppen passar väl från gång till gång. Med sparade förinställningar laddade innan lyssning, så blir det mer av att bara sätta sig och njuta av musiken.

Det hindrar inte att det finns vissa misshandlade exemplar av fonogram som faktiskt behöver en korrigering men för min del är det ytterst få.

Det kan ju vara så att du är mer flexibel än jag eller att du valt bort sådant som låter illa och då behövs ju inte lika mycket korrigering. Inte vet jag. Vi är ju alla olika.

[goat76]

Roger, hur menar du att man ska kunna vinna tillbaka något med EQ-justeringar som har skurits bort i diskanten, det som är bort-skuret är väl bort-skuret?

Har du något bra exempel på någon klassisk inspelning där man kan höra accelerande lastbilar i bakrunden?

[RogerJoensson]

Diskanten är naturligtvis inte helt bortskuren om det går att återställa den, bara kraftigt dämpad.

Det finns massor med klassiska inspelningar där man hör trafik. Det var t ex en tråd nyligen här på Faktiskt om något skivbolag (Nimbus, jag kommer ihåg rätt) där jag på vissa inspelningar hörde trafiken ganska tydligt i svagare partier. Jag fann det störande t e x på deras samling med Beethovens symfonier, men gjorde inget åt det (om det nu hade gått, det var inte så väldigt lågfrekvent vill jag minnas) eftersom jag inte tyckte att inspelningarna var så där superbra i övrigt heller. Många konserthus ligger mitt i städerna med trafik nära inpå. Det är ett välkänt problem. Ibland ligger bullret så lågt i frekvens att man kan skära utan större skada på musiken (jämfört den skada bullret orsakar lyssningen). Det kan också röra sig om bullrade fläktsystem och annat. Det har hänt att jag högpassfiltrerat P2-utsändningar där baskonerna har stått och fladdrat konstant.

[Perfector]

Diskanten är naturligtvis inte helt bortskuren om det går att återställa den, bara kraftigt dämpad.

Det finns massor med klassiska inspelningar där man hör trafik. Det var t ex en tråd nyligen här på Faktiskt om något skivbolag (Nimbus, jag kommer ihåg rätt) där jag på vissa inspelningar hörde trafiken ganska tydligt i svagare partier. Jag fann det störande t e x på deras samling med Behovens symfonier, men gjorde inget åt det (om det nu hade gått, det var inte så väldigt lågfrekvent vill jag minnas) eftersom jag tyckte inte inspelningarna var så där superbra i övrigt heller. Många konserthus ligger mitt i städerna med trafik nära inpå. Det är ett välkänt problem. Ibland ligger bullret så lågt i frekvens att man kan skära utan större skada på musiken. Det kan också röra sig om bullrade fläktsystem och annat.

Trollflöjten, svensk version med håkan Hagegård har på skivsida 3 av 6 halvvägs in en plötslig kanonad av dova ljud som mest verkar vara att man flyttar rekvisitan på Cirkus där den spelades in.
Telarc carmen, där man var tvungen att lämna AC'n på för att det var så varmt i lokalen.
Jag har nog fler men kan inte på rak arm minnas vilka.

[RogerJoensson]

en plötslig kanonad av dova ljud som mest verkar vara att man flyttar rekvisitan på Cirkus där den spelades in.

Vilken lysnade idé! Ingen sameness där inte! -Konstmusikperforamce?

[goat76]

Diskanten är naturligtvis inte helt bortskuren om det går att återställa den, bara kraftigt dämpad.

Det finns massor med klassiska inspelningar där man hör trafik. Det var t ex en tråd nyligen här på Faktiskt om något skivbolag (Nimbus, jag kommer ihåg rätt) där jag på vissa inspelningar hörde trafiken ganska tydligt i svagare partier. Jag fann det störande t e x på deras samling med Behovens symfonier, men gjorde inget åt det (om det nu hade gått, det var inte så väldigt lågfrekvent vill jag minnas) eftersom jag tyckte inte inspelningarna var så där superbra i övrigt heller. Många konserthus ligger mitt i städerna med trafik nära inpå. Det är ett välkänt problem. Ibland ligger bullret så lågt i frekvens att man kan skära utan större skada på musiken. Det kan också röra sig om bullrade fläktsystem och annat.

Det är rätt många här som är mån om att deras ljudsystem ska kunna återge information under 30 Hz. Frågan är dock om musiken de lyssnar på verkligen innehåller något instrument som sträcker så djupt eller om de bara får med en massa skräp som egentligen skulle ha skurits bort ifall studion hade haft en lyssning som avslöjat problemet och i så fall åtgärdats.

Personligen lyssnar jag nog väldigt sällan på någon musik som sträcker sig under 30-40 Hz, till 99,9% består min lyssning på musik spelad med "vanliga" insrrument och inte så ofta datoralstrade ljud som återfinns i elekronisk musik eller hip hop.

[Tangband]

Dags att citera Joda : ” If you will learn, you have to unlearn”

Det känns som alla glömt bort att ” bas, mellanregister och diskant ” är påhittade begrepp som verkliga instrument struntar i fullständigt .
Ett normalt instrument spelar alla frekvenser samtidigt .

Jag sticker ut hakan och påstår : vill du ha bättre upplevd basåtergivning vid musik, där kontrabasen låter bättre - köp bättre toppar .

Läs mera här :
https://www.musikipedia.se/overtoner

”De flesta toner består av övertoner, det gäller till exempel alla toner man kan spela på ett piano och en gitarr. En ton helt utan övertoner kallas för en sinuston (hör ett ljudexempel). Övertonerna uppstår i ett bestämt mönster, det vill säga med ett bestämt avstånd mellan varje överton. Mönstret är detsamma för alla grundtoner, det är bara utgångspunkten som ändras. Här är tonen (stora) C och dess övertoner uppradade:
( bilden )
Övertonsserien fortsätter upp i oändligheten, och notexemplet ovan visar alltså bara en del av övertonerna. I praktiken är det dock bara en mycket liten del av övertonerna som går att höra, vilket beror på att de blir svagare och svagare ju längre bort från grundtonen de är. Även om övertonerna är noterade var för sig i notexemplet, klingar de i verkligheten samtidigt.”

[RogerJoensson]

Det är rätt många här som är mån om att deras ljudsystem ska kunna återge information under 30 Hz. Frågan är dock om musiken de lyssnar på verkligen innehåller något instrument som sträcker så djupt eller om de bara får med en massa skräp som egentligen skulle ha skurits bort ifall studion hade haft en lyssning som avslöjat problemet och i så fall åtgärdats.

"Tryckvågen" från slagverk, kontrabasar och baskagge kan vara rätt långt nere och rota akustiskt (ofiltrerat). Det betyder inte att de låter jättestarkt vid de låga frekvenserna, men att det kan vara fint att få med det. Allt som ofta har man dock filtrerat ordentligt och i baskaggesammanhang så om man inte filtrerat så använder man ofta mikar som rullar av lite lagom. I pop/rocksammanhang är man oftast mest intresserad av själva "sparken" som man brukar vilja har markerad vid kanske 60-80Hz + övertoner. Ja, i pop/rocksammahang är under 40Hz (eller högre) ofta nerprioriterat och behovet inte så stort för återgivning där nere. Och eftersom så många högtalare är rent usla på att att hantera typ 30-40Hz och därunder (okontrollerat fladder + dist), så väljer man att filtrera för säkerhets skull också.

[hcl]

...
Jag sticker ut hakan och påstår : vill du ha bättre upplevd basåtergivning vid musik, där kontrabasen låter bättre - köp bättre toppar

Intressant nog tycks även det omvändningen gälla, d.v.s. att även ljud högre upp i registren vinner ökad uppfattbarhet (tydlighet) med bättre basåtergivning. Även i en till synes (höres) välupplöst ljudande anläggning kan en bra sub utöver att fylla ut med kapacitet vid låga frekvenser även öka tydligheten hos t.ex. kvinnliga röster, gitarr, t.o.m. flöjt. Jag kan inte påstå att jag förstår varför, men jag uppfattar det som att anläggningens impulssvar påverkas till det bättre?

[Tell]

Det känns som alla glömt bort att ” bas, mellanregister och diskant ” är påhittade begrepp som verkliga instrument struntar i fullständigt .
Ett normalt instrument spelar alla frekvenser samtidigt .

Jag sticker ut hakan och påstår : vill du ha bättre upplevd basåtergivning vid musik, där kontrabasen låter bättre - köp bättre toppar .

Läs mera här :
https://www.musikipedia.se/overtoner

Det här med att övertoner är det som ger varje instrument sitt unika sound är väl ingen nyhet för nån? Men i den här tråden pratas det om just den "påhittade" basen, så varför skulle bättre basåtergivning inte innebära att man ska köpa bättre bas?
Personligen lyssnar jag på en del musik där basgången har tämligen lite övertoner, går i vissa fall inte ens över 100hz-strecket. Där hjälper inte bättre toppar mycket