Symfonierna "peakar" vid pass 5 Watt

[Perfector]

Du missförstår mig.
Om jag spelar högt till väldigt högt hamnar jag i knät på musikerna.
Om jag spelar så jag kan konversera min fru så sitter jag längre ifrån dom.
Det är om du så vill en metafor, inte ett fysiskt faktum.

[Wolfie]

Jag köpte en gång VU-mätare från HiFi-Kit och noterade att jag sällan spelade över 2 W hemma.
Och då var det ganska bra volym ändå.
Så frågan är hur mycket man egentligen behöver för att spela nöjaktigt högt hemma.

Hehe, när jag hade McIntosh MC-402 så noterade jag på VU-mätarna att de peakade nära 400 W då och då när jag spelade riktigt starkt, alltså precis under klippning på slutsteget.
Så man har olika behov antar jag

[Perfector]

Se'n får man ju skilja på toppvärde och medelvärde.
Jag tror att min var medelvärdesvisande.

[jansch]

Du missförstår mig.
Om jag spelar högt till väldigt högt hamnar jag i knät på musikerna.
Om jag spelar så jag kan konversera min fru så sitter jag längre ifrån dom.
Det är om du så vill en metafor, inte ett fysiskt faktum.

Perfector - gör en test med din åskinspelning. Tycker du att du kommer närmare blixten vid högre volym?

[RogerGustavsson]

Med VU-mätare enligt standard visas väl varken den eller andra? Mätarna ska visa en "volume unit". https://en.wikipedia.org/wiki/VU_meter
Toppvärdesvisande utstyrningsinstrument av mätartyp visar sällan det absoluta toppvärdet, åtminstone inte för de högsta frekvenserna.
Slutsteget Yamaha B1 hade väldigt snabba viasarinstrument som jag tror hade en stigtid på 100µs. Nagra bandspelare hade väl en stigtid på 10ms? En VU-mätare 0.3s? Utstyrningsinstrument utan rörliga delar kan ha vad som helst.

[MacBruce]

Fördelen med att sitta hemma är att jag kan bestämma hur nära orkestern jag vill sitta.

Fan så svårt för mig som jobbar i en symfoniorkester
När jag ska lyssna hemma vill jag absolut aldrig att det ska låta likt där vi sitter och producerar ljudet på scen för att det ska blandas bra till publik.
Enkelt uttryckt, hemma = så svagt det går utan att man måste anstränga sig FÖR mycket för att höra precis allt

Då är du kanske inte en sådan där som främst lyssnar efter om högtalarna korrekt kan återge skillnaden mellan uppstråk och nedstråk?

Killen, som övertog min verksamhet då jag hade drabbats av en hörselskada, berättade att han hade haft besök av en sådan person (konsertmästare).

[RogerGustavsson]

Du missförstår mig.
Om jag spelar högt till väldigt högt hamnar jag i knät på musikerna.
Om jag spelar så jag kan konversera min fru så sitter jag längre ifrån dom.
Det är om du så vill en metafor, inte ett fysiskt faktum.

Gör gärna en inspelning av något på olika avstånd och kolla om du kan kompensera det med volympådraget.

[Perfector]

Du missförstår mig.
Om jag spelar högt till väldigt högt hamnar jag i knät på musikerna.
Om jag spelar så jag kan konversera min fru så sitter jag längre ifrån dom.
Det är om du så vill en metafor, inte ett fysiskt faktum.

Gör gärna en inspelning av något på olika avstånd och kolla om du kan kompensera det med volympådraget.

Nu missförstår du per batteridrift.
Precis som att jag flyttar mellan första och sista bänk så kan jag "simulera" det med volymkontrollen och därmed bestämma hur när jag vill sitta orkestern.

[goat76]

Du missförstår mig.
Om jag spelar högt till väldigt högt hamnar jag i knät på musikerna.
Om jag spelar så jag kan konversera min fru så sitter jag längre ifrån dom.
Det är om du så vill en metafor, inte ett fysiskt faktum.

Gör gärna en inspelning av något på olika avstånd och kolla om du kan kompensera det med volympådraget.

Nu missförstår du per batteridrift.
Precis som att jag flyttar mellan första och sista bänk så kan jag "simulera" det med volymkontrollen och därmed bestämma hur när jag vill sitta orkestern.

Fast det är väl precis det Roger och jansch påpekar att det inte fungerar på det viset. Det inspelade verket ändrar inte mirakulöst avståndet av de upptagande mikrofonerna efter hur du vrider på volymreglaget.

Sen att olika högtalare ”släpper” vid olika ljudtryck är en annan sak...

[petersteindl]

Gör gärna en inspelning av något på olika avstånd och kolla om du kan kompensera det med volympådraget.

Nu missförstår du per batteridrift.
Precis som att jag flyttar mellan första och sista bänk så kan jag "simulera" det med volymkontrollen och därmed bestämma hur när jag vill sitta orkestern.

Fast det är väl precis det Roger och jansch påpekar att det inte fungerar på det viset. Det inspelade verket ändrar inte mirakulöst avståndet av de upptagande mikrofonerna efter hur du vrider på volymreglaget.

Sen att olika högtalare ”släpper” vid olika ljudtryck är en annan sak...

I frifält sker avståndsbedömning till ljudkällan med den nivå som ljudkällan hörs i förhållande till den nivå som man logiskt sett förknippar med ljudkällan på visst avstånd. I frifält finns inga reflexer och då är det den uppfattade ljudnivån som kommer in och sätter avståndsbedömning.

Jag citerar från Wiki även fast det inte är tillräckligt uttryckt att det faktiskt är den uppfattade ljudnivån som är den helt dominanta faktorn vid avståndsbedömning i frifält. I extremt närfält är ljudvågen snarast att ses som sfärisk då den når öronen och då finns det ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Det beskrivs i punkt 6. Efter större avstånd kan man betrakta ljudvågorna som plana ljudvågor och det försvårar avståndsbedömningen avsevärt. Det blir en paradox mellan avståndslagen som säger att ljudnivån sjunker 6 dB per avståndsdubblering kontra att vågen upplevs som en plan ljudvåg. Spelar man känd ljudkälla via en högtalare som ger 84 dB på lyssnarplats och höjer nivån med 6 dB så upplevs det som att ljudkällan kommit halvvägs närmare. Avståndsbedömning sker i stor utsträckning kognitivt d v s igenkännande via erfarenhet och minne av ljudkällan.

Distance of the sound source

The human auditory system has only limited possibilities to determine the distance of a sound source. In the close-up-range there are some indications for distance determination, such as extreme level differences (e.g. when whispering into one ear) or specific pinna (the visible part of the ear) resonances in the close-up range.

The auditory system uses these clues to estimate the distance to a sound source:

1. Direct/ Reflection ratio: In enclosed rooms, two types of sound are arriving at a listener: The direct sound arrives at the listener's ears without being reflected at a wall. Reflected sound has been reflected at least one time at a wall before arriving at the listener. The ratio between direct sound and reflected sound can give an indication about the distance of the sound source.

2.Loudness: Distant sound sources have a lower loudness than close ones. This aspect can be evaluated especially for well-known sound sources.

3.Sound spectrum: High frequencies are more quickly damped by the air than low frequencies. Therefore, a distant sound source sounds more muffled than a close one, because the high frequencies are attenuated. For sound with a known spectrum (e.g. speech) the distance can be estimated roughly with the help of the perceived sound.

4. ITDG: The Initial Time Delay Gap describes the time difference between arrival of the direct wave and first strong reflection at the listener. Nearby sources create a relatively large ITDG, with the first reflections having a longer path to take, possibly many times longer. When the source is far away, the direct and the reflected sound waves have similar path lengths.

5. Movement: Similar to the visual system there is also the phenomenon of motion parallax in acoustical perception. For a moving listener nearby sound sources are passing faster than distant sound sources.

6. Level Difference: Very close sound sources cause a different level between the ears.

Att höja nivå eller att ändra presence d v s området från 1 kHz till 2 kHz förändrar avståndsbedömning till ljudkällan avsevärt.

I rum där även reflexer finns med så blir kvoten mellan direktljud och reflekterat ljud dominant faktor för avståndsbedömning men inte helt avgörande.

Det är den informationen som ges efter undersökningar med försökspersoner i frågan och står beskrivet i läroböcker i ämnet. Min egen erfarenhet finner samma sak.

Mvh
Peter

[Morello]

Närvaroregistret är väl snarast vid pass 3-5 kHz.

[petersteindl]

Närvaroregistret är väl snarast vid pass 3-5 kHz.

Närvaroregistret skriver du. Menar du det engelska ordet presence? 3-5 kHz upplevs av de flesta som tillhörandes diskanten. Jag har sett att det idag kallas presenceområdet i det att det ger ökad klarhet om man höjer. Jag kanske borde använt ett annat ord.

Min erfarenhet då jag på 70-talet labbat med att höja och sänka olika frekvensregister var att området kring 1,5 kHz påverkade avståndsbedömning till ljudkälla, speciellt på sång och tal, och på den tiden kallades det tonområdet för presens eller närvaro på svenska. Fick man in rätt nivåändring där så kunde man labba med akustisk förankring i djupled utan att ändra timbre i samma paritet. Det var lite speciellt. Under detta område blev det lätt burkigt, över detta område blev det lätt skrikigt, medans avståndsbedömningen inte ändrades i paritet med timbreförändring.

Engelska ordet presence tycks idag snarast beskriva klarhet, men jag tippar att det kan variera.

[Morello]

När du skriver närvaro, menar du det finska ordet läsnäolo?

Kanske är enklare om man talar/skriver i termer av frekvens istället - det ä ju entydigt.

[petersteindl]

När du skriver närvaro, menar du det finska ordet läsnäolo?

Kanske är enklare om man talar/skriver i termer av frekvens istället - det ä ju entydigt.

Nej, då jag skriver närvaro så menar jag närvaro vilket är ett kort avstånd till ljudkälla och det är motsatsen till frånvaro vilket är långt avstånd och däremellan finns en linje som ljudkällan kan uppfattas befinna sig på. Detta kan faktiskt varieras genom att höja och sänka området kring 1,5 kHz utan att för den skull ändra klangen i samma omfattning, åtminstone då man spelar stereo.

[goat76]

Nu missförstår du per batteridrift.
Precis som att jag flyttar mellan första och sista bänk så kan jag "simulera" det med volymkontrollen och därmed bestämma hur när jag vill sitta orkestern.

Fast det är väl precis det Roger och jansch påpekar att det inte fungerar på det viset. Det inspelade verket ändrar inte mirakulöst avståndet av de upptagande mikrofonerna efter hur du vrider på volymreglaget.

Sen att olika högtalare ”släpper” vid olika ljudtryck är en annan sak...

I frifält sker avståndsbedömning till ljudkällan med den nivå som ljudkällan hörs i förhållande till den nivå som man logiskt sett förknippar med ljudkällan på visst avstånd. I frifält finns inga reflexer och då är det den uppfattade ljudnivån som kommer in och sätter avståndsbedömning.

Jag citerar från Wiki även fast det inte är tillräckligt uttryckt att det faktiskt är den uppfattade ljudnivån som är den helt dominanta faktorn vid avståndsbedömning i frifält. I extremt närfält är ljudvågen snarast att ses som sfärisk då den når öronen och då finns det ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Det beskrivs i punkt 6. Efter större avstånd kan man betrakta ljudvågorna som plana ljudvågor och det försvårar avståndsbedömningen avsevärt. Det blir en paradox mellan avståndslagen som säger att ljudnivån sjunker 6 dB per avståndsdubblering kontra att vågen upplevs som en plan ljudvåg. Spelar man känd ljudkälla via en högtalare som ger 84 dB på lyssnarplats och höjer nivån med 6 dB så upplevs det som att ljudkällan kommit halvvägs närmare. Avståndsbedömning sker i stor utsträckning kognitivt d v s igenkännande via erfarenhet och minne av ljudkällan.

Distance of the sound source

The human auditory system has only limited possibilities to determine the distance of a sound source. In the close-up-range there are some indications for distance determination, such as extreme level differences (e.g. when whispering into one ear) or specific pinna (the visible part of the ear) resonances in the close-up range.

The auditory system uses these clues to estimate the distance to a sound source:

1. Direct/ Reflection ratio: In enclosed rooms, two types of sound are arriving at a listener: The direct sound arrives at the listener's ears without being reflected at a wall. Reflected sound has been reflected at least one time at a wall before arriving at the listener. The ratio between direct sound and reflected sound can give an indication about the distance of the sound source.

2.Loudness: Distant sound sources have a lower loudness than close ones. This aspect can be evaluated especially for well-known sound sources.

3.Sound spectrum: High frequencies are more quickly damped by the air than low frequencies. Therefore, a distant sound source sounds more muffled than a close one, because the high frequencies are attenuated. For sound with a known spectrum (e.g. speech) the distance can be estimated roughly with the help of the perceived sound.

4. ITDG: The Initial Time Delay Gap describes the time difference between arrival of the direct wave and first strong reflection at the listener. Nearby sources create a relatively large ITDG, with the first reflections having a longer path to take, possibly many times longer. When the source is far away, the direct and the reflected sound waves have similar path lengths.

5. Movement: Similar to the visual system there is also the phenomenon of motion parallax in acoustical perception. For a moving listener nearby sound sources are passing faster than distant sound sources.

6. Level Difference: Very close sound sources cause a different level between the ears.

Att höja nivå eller att ändra presence d v s området från 1 kHz till 2 kHz förändrar avståndsbedömning till ljudkällan avsevärt.

I rum där även reflexer finns med så blir kvoten mellan direktljud och reflekterat ljud dominant faktor för avståndsbedömning men inte helt avgörande.

Det är den informationen som ges efter undersökningar med försökspersoner i frågan och står beskrivet i läroböcker i ämnet. Min egen erfarenhet finner samma sak.

Mvh
Peter

Jag tvivlar inte på att det stämmer att ett ensamt ljud i frifält kan uppfattas vara både närmare eller längre bort än det verkligen är ifall att ljudet är starkare eller svagare, men det gäller väl som sagt en uppspelad ljudkälla som ska simulera ett ljud från verkligheten i just frifält.

Om vi istället talar om lyssning av en symfoni-inspelning i ett normalstort rum från ett par högtalare i traditionell stereo-uppställning, så kan vi väl i kontrast till ditt ovanstående inlägg konstatera att det i de allra flesta fall handlar om lyssning i närfält, och det med en inspelning som redan innehåller ett inspelat avstånd till orkestern. Detta inspelade avstånd är mest troligtvis ett klart större avstånd än det avstånd som finns i lyssningsrummet mellan högtalarna och lyssnaren.
"Gångvägen" i en vanlig stereo-uppställning är därför helt enkelt för kort för att påverka det uppfattade avståndet till den inspelade informationen speciellt mycket vid sänkning eller höjning av ljudnivån, helst med tanke på att höjningen/sänkningen påverkas all den inspelade informationen likvärdigt mycket, både det inspelade direktljudet och det inspelade rumsljudet.

Kanske kan det uppfattade avståndet till symfoniorkestern påverkas en liten aning, men mest kommer man bara uppfatta musikverket i sin helhet som antingen starkare eller svagare, inte längre bort eller närmare.

1. Testa att lyssna på en inspelning med en symfoniorkester på normal lyssningsnivå och sänk sedan ljudet sakta, uppfattar du orkestern som om den skulle befinna sig längre och längre bort vid varje sänkning?

2. Ifall du uppfattar orkestern befinna sig längre och längre bort vid varje nivåsänkning, hur påverkas då din uppfattning av de starkare partierna i verket, upplever du att orkestern förflyttar sig närmare dig som lyssnare?

[RogerJoensson]

2. Ifall du uppfattar orkestern befinna sig längre och längre bort vid varje nivåsänkning, hur påverkas då din uppfattning av de starkare partierna i verket, upplever du att orkestern förflyttar sig närmare dig som lyssnare?

[trams]Om jag drar på en dynamisk inspelning av t ex Våroffer och sluter ögonen, ja då blir det åka av! [/trams]

[Perfector]

Törs man försöka förklara sig.
Jag gör ett försök.
Varje sommar så förskönas Trosa av ett stort antal musiker som spelar live på byns utekrogar.
Om man sitter uppe på kullen hos mig blir det precis så högt som man vill ha för att kunna konversera sina gäster.
Går jag ner i byn så blir det högre ju närmare jag kommer tills det blir så hög volym att man knappt kan höra sig själv tänka.
Alltså kan jag genom att välja vilken volym jag tycker känns trevlig åxå bestämma hur nära orkestern jag vill komma.
Om jag sedan hemma spelar musik så det låter behagligt i örat och man kan prata med andra utan att skrika, då har jag skenbart förflyttat mig bort från musikerna på samma sätt med den skillnaden att avståndets volym ställs in med volymkontrollen istället för med fötterna.
Därmed anser jag mig ha rätt när jag säger att man kan bestämma hur nära musiken man vill sitta genom att höja eller sänka volymen.
Men det är jag det, och min fru som förstår exakt vad jag menar och avser.

[jonaz81a]

Törs man försöka förklara sig.
Jag gör ett försök.
Varje sommar så förskönas Trosa av ett stort antal musiker som spelar live på byns utekrogar.
Om man sitter uppe på kullen hos mig blir det precis så högt som man vill ha för att kunna konversera sina gäster.
Går jag ner i byn så blir det högre ju närmare jag kommer tills det blir så hög volym att man knappt kan höra sig själv tänka.
Alltså kan jag genom att välja vilken volym jag tycker känns trevlig åxå bestämma hur nära orkestern jag vill komma.
Om jag sedan hemma spelar musik så det låter behagligt i örat och man kan prata med andra utan att skrika, då har jag skenbart förflyttat mig bort från musikerna på samma sätt med den skillnaden att avståndets volym ställs in med volymkontrollen istället för med fötterna.
Därmed anser jag mig ha rätt när jag säger att man kan bestämma hur nära musiken man vill sitta genom att höja eller sänka volymen.
Men det är jag det, och min fru som förstår exakt vad jag menar och avser.

Du får fråga live-musikerna som spelar på byns ute-krogar om de kan höja nivån (eller kanske sänka beroende på hur nära du vill sitta) lite i övre mellanregistret och lägre diskanten så att det låter rätt på kullen hemma hos dig!

[kneten]

Hur hög är kullen då, den du tycker är perfekt att lyssna ifrån?

[Perfector]

Hur hög är kullen då, den du tycker är perfekt att lyssna ifrån?

14 meter över havet.

[Nattlorden]

Då är du kanske inte en sådan där som främst lyssnar efter om högtalarna korrekt kan återge skillnaden mellan uppstråk och nedstråk?

Killen, som övertog min verksamhet då jag hade drabbats av en hörselskada, berättade att han hade haft besök av en sådan person (konsertmästare).

Typ som gamla svenska Wood Speakers ena slogan "inte visste jag att John Lennon bet på naglarna" då?

[petersteindl]

Fast det är väl precis det Roger och jansch påpekar att det inte fungerar på det viset. Det inspelade verket ändrar inte mirakulöst avståndet av de upptagande mikrofonerna efter hur du vrider på volymreglaget.

Sen att olika högtalare ”släpper” vid olika ljudtryck är en annan sak...

I frifält sker avståndsbedömning till ljudkällan med den nivå som ljudkällan hörs i förhållande till den nivå som man logiskt sett förknippar med ljudkällan på visst avstånd. I frifält finns inga reflexer och då är det den uppfattade ljudnivån som kommer in och sätter avståndsbedömning.

Jag citerar från Wiki även fast det inte är tillräckligt uttryckt att det faktiskt är den uppfattade ljudnivån som är den helt dominanta faktorn vid avståndsbedömning i frifält. I extremt närfält är ljudvågen snarast att ses som sfärisk då den når öronen och då finns det ytterligare en faktor att ta hänsyn till. Det beskrivs i punkt 6. Efter större avstånd kan man betrakta ljudvågorna som plana ljudvågor och det försvårar avståndsbedömningen avsevärt. Det blir en paradox mellan avståndslagen som säger att ljudnivån sjunker 6 dB per avståndsdubblering kontra att vågen upplevs som en plan ljudvåg. Spelar man känd ljudkälla via en högtalare som ger 84 dB på lyssnarplats och höjer nivån med 6 dB så upplevs det som att ljudkällan kommit halvvägs närmare. Avståndsbedömning sker i stor utsträckning kognitivt d v s igenkännande via erfarenhet och minne av ljudkällan.

Distance of the sound source

The human auditory system has only limited possibilities to determine the distance of a sound source. In the close-up-range there are some indications for distance determination, such as extreme level differences (e.g. when whispering into one ear) or specific pinna (the visible part of the ear) resonances in the close-up range.

The auditory system uses these clues to estimate the distance to a sound source:

1. Direct/ Reflection ratio: In enclosed rooms, two types of sound are arriving at a listener: The direct sound arrives at the listener's ears without being reflected at a wall. Reflected sound has been reflected at least one time at a wall before arriving at the listener. The ratio between direct sound and reflected sound can give an indication about the distance of the sound source.

2.Loudness: Distant sound sources have a lower loudness than close ones. This aspect can be evaluated especially for well-known sound sources.

3.Sound spectrum: High frequencies are more quickly damped by the air than low frequencies. Therefore, a distant sound source sounds more muffled than a close one, because the high frequencies are attenuated. For sound with a known spectrum (e.g. speech) the distance can be estimated roughly with the help of the perceived sound.

4. ITDG: The Initial Time Delay Gap describes the time difference between arrival of the direct wave and first strong reflection at the listener. Nearby sources create a relatively large ITDG, with the first reflections having a longer path to take, possibly many times longer. When the source is far away, the direct and the reflected sound waves have similar path lengths.

5. Movement: Similar to the visual system there is also the phenomenon of motion parallax in acoustical perception. For a moving listener nearby sound sources are passing faster than distant sound sources.

6. Level Difference: Very close sound sources cause a different level between the ears.

Att höja nivå eller att ändra presence d v s området från 1 kHz till 2 kHz förändrar avståndsbedömning till ljudkällan avsevärt.

I rum där även reflexer finns med så blir kvoten mellan direktljud och reflekterat ljud dominant faktor för avståndsbedömning men inte helt avgörande.

Det är den informationen som ges efter undersökningar med försökspersoner i frågan och står beskrivet i läroböcker i ämnet. Min egen erfarenhet finner samma sak.

Mvh
Peter

Jag tvivlar inte på att det stämmer att ett ensamt ljud i frifält kan uppfattas vara både närmare eller längre bort än det verkligen är ifall att ljudet är starkare eller svagare, men det gäller väl som sagt en uppspelad ljudkälla som ska simulera ett ljud från verkligheten i just frifält.

Om vi istället talar om lyssning av en symfoni-inspelning i ett normalstort rum från ett par högtalare i traditionell stereo-uppställning, så kan vi väl i kontrast till ditt ovanstående inlägg konstatera att det i de allra flesta fall handlar om lyssning i närfält, och det med en inspelning som redan innehåller ett inspelat avstånd till orkestern. Detta inspelade avstånd är mest troligtvis ett klart större avstånd än det avstånd som finns i lyssningsrummet mellan högtalarna och lyssnaren.
"Gångvägen" i en vanlig stereo-uppställning är därför helt enkelt för kort för att påverka det uppfattade avståndet till den inspelade informationen speciellt mycket vid sänkning eller höjning av ljudnivån, helst med tanke på att höjningen/sänkningen påverkas all den inspelade informationen likvärdigt mycket, både det inspelade direktljudet och det inspelade rumsljudet.

Kanske kan det uppfattade avståndet till symfoniorkestern påverkas en liten aning, men mest kommer man bara uppfatta musikverket i sin helhet som antingen starkare eller svagare, inte längre bort eller närmare.

1. Testa att lyssna på en inspelning med en symfoniorkester på normal lyssningsnivå och sänk sedan ljudet sakta, uppfattar du orkestern som om den skulle befinna sig längre och längre bort vid varje sänkning?

2. Ifall du uppfattar orkestern befinna sig längre och längre bort vid varje nivåsänkning, hur påverkas då din uppfattning av de starkare partierna i verket, upplever du att orkestern förflyttar sig närmare dig som lyssnare?

Närfält är inte någon antonym/motsats till frifält/ekofritt. Däremot är diffusljudfält motsatsen till ekofritt. Närfält är då ljudkällan har mindre avstånd än 1 cm - 0,5 meter beroende på applikation. Så, nej, det är inte lyssning i närfält då man lyssnar på stereon hemma. Däremot lyssnar man i diffusljudfält på en inspelning som också är gjord i diffusljudfält. Multimikrofon-tagningar är ofta i närfält, åtminstone av röster. Annars är det ofta lite längre än närfält men ofta ekofritt eller näst intill ekofritt.

Du måste tro att jag antingen är tonåring eller inte har sysslat med ljud. Ungefär sådana tester har jag gjort långt innan du ens var född. Men man gör inte exakt sådana tester om man vill uppnå resultat. Det beror på hörselns adaptionsförmåga eller snarast vår perceptions adaptionsförmåga. Man ändrar i större steg och stegvis, exempelvis 10 dB och då får man tänka till hur sådant test skall genomföras för att få ett tolkningsbart resultat.

Man kan t.ex. ha 20 försökspersoner varav 10 lyssnar 10 dB starkare än de andra 10 personerna och var och en får fylla i en svarsblankett angående avståndsbedömning till vissa musikinstrument eller röster. Om resultatet blir att genomsnittet av de 10 som lyssnade på högre ljudnivå fyller i ett kortare avstånd än de andra så finns det i sådan test en korrelation mellan ljudnivå och upplevt avstånd till ljudkälla.

Det finns en hel del gamla undersökningar angående avståndsbedömning och angående lokalisering av ljudobjekt. Dessutom finns det långt mer intelligenta tester på området än du kan föreställa dig. Det visar sig nämligen att om du sitter på en stol som kan dras i sidled och du lyssnar på en inspelad röst via högtalare där högtalaren exempelvis är placerad 4 meter framför dig, men där avståndet från dig till högtalare ökar då stolen drar dig exempelvis rakt i sidled till vänster om högtalaren som är rundstrålande d v s frekvensgången ändras inte. Du skall dock hela tiden titta rakt fram, inte mot högtalaren då du har en vinkel till högtalaren. Då kommer högtalaren få en lyssningsvinkel till dina öron som ändras ju längre till vänster du hamnar (Det är som att flytta sig sidledes i soffan då man lyssnar på stereo, men nu är det mono och enkom 1 högtalare).

Men det intressanta är att olika efterklangstid i inspelningen får den inspelade ljudkällan/musikinstrument/röst att lokaliseras på olika avstånd bakom högtalaren och detta avstånd ändras beroende på hur långt stolen dragit dig i sidled och ändras beroende på efterklangstid i inspelningen och olika efterklangstid i uppspelningen och ändras med uppspelad ljudnivå och med den inspelade ljudkällans riktningskarakteristik i ett inspelat diffusljudfält.
Det betyder att då försökspersonen uppskattar avståndet till den inspelade rösten så kommer rösten förflytta sig längs en båge, bakom och runt högtalaren och denna båge har inte högtalaren som centrum beroende på lyssningsrummets akustik och beroende på inspelad akustik och förhållandet däremellan. Det betyder också att den inspelade rösten faktiskt förflyttar sig bakom högtalaren i sidled trots att det bara är mono samt ändrar avstånd.

I sådana experiment har man faktiskt kunna avgöra vilka ljudfält som ger mest korrekt avståndsbedömning till inspelade ljudkällor. Man kan tro att om inspelningen sker ekofritt så kommer rösten låta som den har avståndet noll till högtalaren men så är ej fallet. Rösten kan vara framför högtalaren beroende på uppspelningslokalens akustik eller snarast brist på akustik d v s med för kort efterklang. Det är absolut inte ekofritt som gäller om avståndsbedömning skall få faktisk relevans av inspelade akustiska ljudkällor, vare sig vid inspelning eller uppspelning skall ekofritt gälla. Kan kanske vara bra att veta.

Vill man ha korrekt avståndsbedömning i sin stereo så gäller diffusljudfält och korrekta diffusljudfält, inte för mycket och inte för lite efterklang. Så, det är mycket som påverkar lyssningsresultat om man nu är intresserad av det och inte enbart är intresserad av att få "rätt" eller få sista ordet på ett forum. Übung macht den Meister gäller fortfarande och kunskap behövs för att få viss insikt i ämnet perception och akustik.

Mvh
Peter

[goat76]

Peter, tycker du likt Perfector att bara genom att sänka volymen på stereon så får det den relativt närinspelade orkestern att verka befinna sig mycket längre bort, typ att du och dina tonårskompisar sitter och dricker folköl på en kulle och att musikerna då låter ungefär som om de spelar i byn nadanför?

[Perfector]

Peter, tycker du likt Perfector att bara genom att sänka volymen på stereon så får det den relativt närinspelade orkestern att verka befinna sig mycket längre bort, typ att du och dina tonårskompisar sitter och dricker folköl på en kulle och att musikerna då låter ungefär som om de spelar i byn nadanför?

Det är jag som befinner mig längre bort, inte orkestern.
Big difference

[petersteindl]

Peter, tycker du likt Perfector att bara genom att sänka volymen på stereon så får det den relativt närinspelade orkestern att verka befinna sig mycket längre bort, typ att du och dina tonårskompisar sitter och dricker folköl på en kulle och att musikerna då låter ungefär som om de spelar i byn nadanför?

Jag har inte provat. Vilken folköl gäller det? Var ligger byn Nadanför?

Mvh
Peter

[Kraniet]

Hittade lite ang ljudtrycken som musiker i en symfoniorkester utsätts för. Verkar ligga mellan 80-100 dBA för de flesta, förutom slagverkarena som kan utsättas för mer än 115 dB.
Vad det säger om ljudtrycket ute i salongen vet jag dock inte.

http://www.speech.kth.se/prod/publicati ... 31-048.pdf
https://academic.oup.com/annweh/article/55/8/893/264708

[Harryup]

Sitter man framför blåset så händer det en del grejor också. Har man bara mätt med sitt "eget" instrument så är ju värdet begränsat.

[Kraniet]

På en High fidelity skiva jag har har finns en inspelning av champagnegaloppen. Den börjar ju väldigt väldigt försiktigt. Rattar man in ljudet på de första tonerna ungefär så som det låter i konsertsalen så blir det satikens högt i de högsta partierna. Tror låten/inspelningen tangerar 26 dB i dynamiskt omfång.

Det är en väldigt spännande låt i en bra anläggning och på rätt ljudnivå.

Skulle kunna tänka mig att man bör kunna återge ljudnivåer på 90 dB kortvarigt för att komma nära konsertsalen.

Jag känner mig lomhörd efter en kväll på Norrlandoperan. Det är absolut högre ljudnivåer inne i konsertsalen än jag normalt spelar hemma. Då brukar jag sitta i "mitten mitten" i konsertsalen. 10m kanske från främsta musikern?

[goat76]

Peter, tycker du likt Perfector att bara genom att sänka volymen på stereon så får det den relativt närinspelade orkestern att verka befinna sig mycket längre bort, typ att du och dina tonårskompisar sitter och dricker folköl på en kulle och att musikerna då låter ungefär som om de spelar i byn nadanför?

Det är jag som befinner mig längre bort, inte orkestern.
Big difference

Men då är det ju jättekonstigt att du drar paralleller mellan den upplevelse du får när du rent fysiskt sitter långt ifrån en live-spelande orkester och den upplevelsen du får av att sänka volymen på stereon. Du säger att du genom att sänka volymen kan välja det upplevda avståndet till orkestern, men den enda jämförbara parametern är att ju att ljudnivån blir likartad, alla andra parametrar i ljudet så som exempelvis det inspelade rumsljudet vittnar ju om att hela ljudnivån bara är sänkt. Det finns helt enkelt för mycket annan information på inspelningen för att man ska kunna sitta och låtsas att orkestern befinner sig längre bort bara för att man sänker volymen.

Din liknelse är i nivå med när barn håller för sina ögon och därmed tror att ingen kan se dem.

[Perfector]

Å va du e träig.
du vill inte alls förstå, eller hur?
Men du är välkommen ändå.
Allt går att missförstå om bara viljan finns