Audiofili = Begränsning?

[juanth]

Graden av audiofil (menar behov av välljud) hos många på faktiskt förstås är väldigt högt jämfört med någon slags medelsvensson.
Jag känner ett flertal musikintresserade som samtidigt är yrkesmusiker och ingen av dessa är särskilt nogräknade med hur de får ljudet presenterat vid lyssning i hemmiljö. Jag har pratat med dem om detta och svaren brukar bli i stil med: Äsch det är inte så noga, lite fantasi måste man ha..

Kan det vara så att sk. audiofiler har betydligt sämre föreställningsförmåga och/eller lättare blir störda av omgivningen och yttre omständigheter, rummet osv.
Samtidigt är vår hörsel konstruerad för att kunna tolka ljud i en variation av miljöer.
Är det i förhållande till hörseln/evolutionen väldigt onaturligt med moderna rum?
Alltså så pass annorlunda att vår hörsel inte tycker att det är i närheten av en godtagbar hörselmiljö?

För egen del så har jag precis nu vid 51 års ålder, efter flera års utbrändhet, muskelsmärtor, magproblem mm,fått diagnosen ADD, kortfattat handlar det till stor del om sämre uppmärksamhet och svårigheter att fokusera i samma utsträckning som ”normalmänniskan” allmänt lägre energinivå beroende på brist på dopamin bla.
Det har fått mig att fundera på mitt ”ljudintresse” (Som jag naturligtvis vill kalla musikintresse)

Jag säger inte på något sätt att alla här har någon form av brist eller tillkortakommande liknande det jag beskrev ovan men kan det vara så att det ändå finns något som flertalet har gemensamt som gör oss extra känsliga/kräsna?
Är det bara en form av finsmakeri som många kan utveckla vid rätt förutsättningar eller skiljer merparten av alla audiofiler ut sig och på vilket vis?

[Nattlorden]

Till viss del tror jag att det är ett inlärt beteende på grund av att besöka hifi-butiker, läsa hifi-tiddningar, träffa andra ljudnördar - att sättet att lyssna på lärs ut/förs vidare inom kretsen. Svårt att tro att samtliga av oss var så här ursprungligen.

Personligen går jag gärna på djupet i samtliga saker jag "orsakar" mig ett intresse för, så att det gäller hifin är inget udda eller specifikt på det personliga planet.

[peterh]

Musiker som jag stött på genom åren är inte särskilt benägna att köpa överdådiga hifi grejor,
"det låter ändå långt ifrån verkligt" är en kommentar.
Om man är violinist och i arbetet är omgiven av "the real thing" så förstår jag att det stämmer.

Ändå kan vissa genom träning upparbeta en skrämmande hörsel som detekterar mycket små avvikelser,
om det är distortion eller annat vet jag inte. Detta är nog skillnaden mellan att en apparat
mäter bra och att den låter bra.

[juanth]

Till viss del tror jag att det är ett inlärt beteende på grund av att besöka hifi-butiker, läsa hifi-tiddningar, träffa andra ljudnördar - att sättet att lyssna på lärs ut/förs vidare inom kretsen. Svårt att tro att samtliga av oss var så här ursprungligen.

Personligen går jag gärna på djupet i samtliga saker jag "orsakar" mig ett intresse för, så att det gäller hifin är inget udda eller specifikt på det personliga planet.

Där känner jag igen mig, går ofta på djupet och nördar ner mig i sånt som jag finner intressant. Inte alltid det håller i sig, tömmer ibland ur ett ämne. Hifi/ljud känns dock långt ifrån uttömt.

[juanth]

Musiker som jag stött på genom åren är inte särskilt benägna att köpa överdådiga hifi grejor,
"det låter ändå långt ifrån verkligt" är en kommentar.
Om man är violinist och i arbetet är omgiven av "the real thing" så förstår jag att det stämmer.

Ändå kan vissa genom träning upparbeta en skrämmande hörsel som detekterar mycket små avvikelser,
om det är distortion eller annat vet jag inte. Detta är nog skillnaden mellan att en apparat
mäter bra och att den låter bra.

Audiofiler har kanske bättre föreställningsförmåga än musiker då?!
Kapitulerar inte..

[goat76]

Musiker som jag stött på genom åren är inte särskilt benägna att köpa överdådiga hifi grejor,
"det låter ändå långt ifrån verkligt" är en kommentar.
Om man är violinist och i arbetet är omgiven av "the real thing" så förstår jag att det stämmer.

Ändå kan vissa genom träning upparbeta en skrämmande hörsel som detekterar mycket små avvikelser,
om det är distortion eller annat vet jag inte. Detta är nog skillnaden mellan att en apparat
mäter bra och att den låter bra.

Audiofiler har kanske bättre föreställningsförmåga än musiker då?!
Kapitulerar inte..

Nja, som peterh säger så är de nog bortskämda med hur det låter i verkligheten.

Ett maxat perfekt ljudsystem kanske kommer 20% nära det verkliga ljudet och ett betydligt sämre ljudsystem kommer kanske 10% på vägen. Båda ljudsystemen är så pass långt ifrån verkligheten att vi ändå måste lägga till en stor dos fantasi, men det hindrar ju inte oss från att vilja optimera så att den inspelade musiken låter så bra den bara kan, för den lilla gnutta live-musik jag har möjlighet att lyssna på räcker inte till ens i närheten för att uppfylla mitt behov av musiklyssning.

Inspelad musik är inspelad musik, live-musik är live-musik med alla de intrycken och upplevelser det för med sig.

[darkg]

Finsmakare kanske är en generellare beteckning som kan innebära att man uppskattar det delikata men även kanske tyvärr är nogräknad på ett sätt som är ogynnsamt.

Jag tror att det hela är mer komplicerat än det verkar. Fast det kan också vara jag som har svårt att renodla tankarna.

Säkert är att upplevelser påverkas av inlärning, rimligtvis på gott och ont.

Fixering vid apparater eller nörderi mer generellt är möjligen inte följden av finsmakeriet utan ett symptom på en typ av läggning som hör till bilden. Somliga är nog intresserade av tekniken bara som ett medel, jag misstänker att detta oftare är en rationalisering, en efterhandskonstruktion. Själva hålla på-andet har ett värde eller fyller en funktion.

Att bli nöjd är förstås döden för en hobby och måste undvikas med alla medel.

Men själva begreppet nöjd är sjukt suspekt.

[Nattlorden]

Att bli nöjd är förstås döden för en hobby och måste undvikas med alla medel.

Men så är det det ju. Och i princip är jag på den nivån med mina anläggningar också, det är musiken som återstår - hifinörderiet i sig är till 95% dött. Allmänna teknikintresset gör ju att man vill hålla sig ajour, och så får man ger sig lite konstgjord andning med något sidoprojekt ibland (som att jag fixade billjudet... och kanske har några Carlsson att uppgradera framledes).

[hifikg]

Jag träffade en musiker som inte behövde någon superanläggning för han hävdade att han hörde musiken inom sig. Borde bara gälla kända stycken, men ändå. Min våta dröm är att kunna läsa ett partitur och få ståpäls som av den häftigaste OA52:a. Får träna på notläsning när jag blir gammal.

[Nattlorden]

Jag träffade en musiker som inte behövde någon superanläggning för han hävdade att han hörde musiken inom sig. Borde bara gälla kända stycken, men ändå. Min våta dröm är att kunna läsa ett partitur och få ståpäls som av den häftigaste OA52:a. Får träna på notläsning när jag blir gammal.

Han lär dock inte höra tunnelbanemullret som blev inspelat av misstag eller vem som hostade i publiken...

[Tangband]

Min erfarenhet är att ljudintresserade finns från alla håll. Dock nästan 100% män.
Det är den mest manliga hobbyn att hålla på med. Mer manligt än whiskeyprovning.
Kanske en dragning mot perfektion och att gå till djupet med frågor är en bra egenskap att ha för att bli benämnd som extremt intresserad av ljudåtergivning ? Jag tycker mig se den tendensen bland många på forumet .

Själv började mitt intresse i 8 års åldern när jag hörde riktigt hifiljud för första gången och jag blev fullständigt trollbunden av musiken.
Jag tror förstärkaren då var en Nad 3020 och högtalarna ett par Snell.

[sportbilsentusiasten]

Musiker som jag stött på genom åren är inte särskilt benägna att köpa överdådiga hifi grejor,
"det låter ändå långt ifrån verkligt" är en kommentar.
Om man är violinist och i arbetet är omgiven av "the real thing" så förstår jag att det stämmer.

Jag har samma erfarenhet.

[Conan]

Är det bara en form av finsmakeri som många kan utveckla vid rätt förutsättningar eller skiljer merparten av alla audiofiler ut sig och på vilket vis?

Har lite svårt att uttala mig om andra audiofiler, men för egen del är det nog bara att det har "klickat till" för musikåtergivande prylar på ett sätt som det aldrig har varit i närheten av för andra intressen. Redan från tidiga skolåldern var det nåt speciellt med apparater som kunde återge musik.

Intressen = foto, cykling (tidigare), modellbygge (länge sen samt helt nyligen), film, mm

Besatthet = HiFi

Dock är den en "tyglad" besatthet som alltid ligger under ytan men aldrig går över i galenskap. Musikintresset ligger parallellt med ljudprylarna men dessa olika kan fungera oberoende av varandra. Inte heller har besattheten gått över till att själv vilja utveckla apparater, och jag behöver heller inte sukta efter nya grejer till den grad att jag faktiskt tar upp plånboken i tid & otid. Kan känna mig nöjd med det jag har.

Att även professionella musiker kan helt sakna intresse för fina HiFi-apparater och god återgivning vet jag. Fd svärfar är konsert- och studiomusiker och har en rent eländig anläggning hemma. Men lite glad vart man när han efter en middag här hemma fick sitta och lyssna varpå han faktiskt blev riktigt imponerad. Sa nåt i stil med: "Fan det här låter ju precis som i studion!"...

[juanth]

Musiker som jag stött på genom åren är inte särskilt benägna att köpa överdådiga hifi grejor,
"det låter ändå långt ifrån verkligt" är en kommentar.
Om man är violinist och i arbetet är omgiven av "the real thing" så förstår jag att det stämmer.

Ändå kan vissa genom träning upparbeta en skrämmande hörsel som detekterar mycket små avvikelser,
om det är distortion eller annat vet jag inte. Detta är nog skillnaden mellan att en apparat
mäter bra och att den låter bra.

Audiofiler har kanske bättre föreställningsförmåga än musiker då?!
Kapitulerar inte..

Nja, som peterh säger så är de nog bortskämda med hur det låter i verkligheten.

Ett maxat perfekt ljudsystem kanske kommer 20% nära det verkliga ljudet och ett betydligt sämre ljudsystem kommer kanske 10% på vägen. Båda ljudsystemen är så pass långt ifrån verkligheten att vi ändå måste lägga till en stor dos fantasi, men det hindrar ju inte oss från att vilja optimera så att den inspelade musiken låter så bra den bara kan, för den lilla gnutta live-musik jag har möjlighet att lyssna på räcker inte till ens i närheten för att uppfylla mitt behov av musiklyssning.

Inspelad musik är inspelad musik, live-musik är live-musik med alla de intrycken och upplevelser det för med sig.

Såklart livemusik är något helt annat än hemlyssning men det får mig att tänka på allt man slipper när man sitter hemma i sitt trygga bo, inga berusade människor, inga lampor som lyser upp publiken, ingen trängsel. Ibland är det förstås kul att gå ut och ta del av det och röja loss men de gånger man vill slappna av i kallingar med en kopp te är det inte så dumt att lyssna hemma. Kanske är det synd att jämföra?
Jag föredrar tex att se en fotbollsmatch hemma 99/100
Det jag vill säga med det är väl att det är så mycket mer omkring som påverkar både positivt och negativt att de 20% av återgivning nog växer och att liveframträdanden kan sjunka rätt många procent pga stök, miljö, döv mixerkille osv.
Kanske audiofiler har större behov av kontroll?

[juanth]

Finsmakare kanske är en generellare beteckning som kan innebära att man uppskattar det delikata men även kanske tyvärr är nogräknad på ett sätt som är ogynnsamt.

Jag tror att det hela är mer komplicerat än det verkar. Fast det kan också vara jag som har svårt att renodla tankarna.

Säkert är att upplevelser påverkas av inlärning, rimligtvis på gott och ont.

Fixering vid apparater eller nörderi mer generellt är möjligen inte följden av finsmakeriet utan ett symptom på en typ av läggning som hör till bilden. Somliga är nog intresserade av tekniken bara som ett medel, jag misstänker att detta oftare är en rationalisering, en efterhandskonstruktion. Själva hålla på-andet har ett värde eller fyller en funktion.

Att bli nöjd är förstås döden för en hobby och måste undvikas med alla medel.

Men själva begreppet nöjd är sjukt suspekt.

Jo klyschan; vägen är målet är ingen dålig klyscha..
Jag ser det hela som något kreativt, föränderligt, levande. Musiklyssnandet håller ihop allt.

[juanth]

Min erfarenhet är att ljudintresserade finns från alla håll. Dock nästan 100% män.
Det är den mest manliga hobbyn att hålla på med. Mer manligt än whiskeyprovning.
Kanske en dragning mot perfektion och att gå till djupet med frågor är en bra egenskap att ha för att bli benämnd som extremt intresserad av ljudåtergivning ? Jag tycker mig se den tendensen bland många på forumet .

Själv började mitt intresse i 8 års åldern när jag hörde riktigt hifiljud för första gången och jag blev fullständigt trollbunden av musiken.
Jag tror förstärkaren då var en Nad 3020 och högtalarna ett par Snell.

Alltså jag blev biten när jag hörde riktigt bra återgivning i en bil, en Opel Commodore Coupe 1975, den var för tiden dessutom välisolerad och tyst även vid körning och hade en rätt stor kupé och enormt bagageutrymme till basar. Den bilen lämpade sig riktigt bra som konsertsal.
Jag försökte återskapa det jag hört i en Honda Civic 1989, vilket föll platt..

[hifikg]

...Att bli nöjd är förstås döden för en hobby och måste undvikas med alla medel.

Men själva begreppet nöjd är sjukt suspekt.

Icke så
Då övergår man till att verkligen lyssna och ibland får man något tips från någon, utan att leta aktivt, som leder till att man blir ännu mer nöjd.
Bara för att jag är nöjd slutar jag inte vara nyfiken.
Kanske kan jag dö ännu nöjdare!

[juanth]

Du är ett undantag KG

[rajapruk]

Musiken är ju musikernas jobb. Då kanske man hellre satsar pengar på något helt annat för avkoppling privat.

[Strmbrg]

Intressant ämne!
Väldigt många audiofiler är - gissar jag - intresserade av teknik och/eller apparater.
Det krävs såklart teknik och apparater för att ”få till det”.
Men jag gissar (igen) att musiken ofta utgör någotslags verktyg snarare än ett isolerat intresse.
Det krävs musik för att njuta av anläggningens prestationer!
Jag har erkänt det många gånger förr: I begynnelsen var jag en apparatsuktande tonåring med närmast noll koll på musik.
Ibland funderar jag över varför det är lättare att ta till mig musik när jag lyssnar på en hyfsat illaljudande apparatur, såsom en standardbilstereo, smådassiga lurar eller radion i garaget.
När jag lyssnar på finstereon så slås prestations-kritiken igång och de jämförelsevis små felen upplevs ibland mer störande än de stora felen i skräpanläggningen.

[juanth]

Intressant ämne!
Väldigt många audiofiler är - gissar jag - intresserade av teknik och/eller apparater.
Det krävs såklart teknik och apparater för att ”få till det”.
Men jag gissar (igen) att musiken ofta utgör någotslags verktyg snarare än ett isolerat intresse.
Det krävs musik för att njuta av anläggningens prestationer!
Jag har erkänt det många gånger förr: I begynnelsen var jag en apparatsuktande tonåring med närmast noll koll på musik.
Ibland funderar jag över varför det är lättare att ta till mig musik när jag lyssnar på en hyfsat illaljudande apparatur, såsom en standardbilstereo, smådassiga lurar eller radion i garaget.
När jag lyssnar på finstereon så slås prestations-kritiken igång och de jämförelsevis små felen upplevs ibland mer störande än de stora felen i skräpanläggningen.

Det var faktiskt när jag läste i din ” låter det högtalare hos dig” som jag började fundera kring vad som vi har gemensamt, tänkte kommentera men insåg att det nog var off-topic.

För egen del handlar det nog om att utrustning är redskap för att komma framåt, försöka optimera på alla plan gällande totalupplevelsen vid musiklyssning. Optimera, alltså rimligt i förhållande till vad jag har ekonomi till. Vore budgeten obegränsad så blir det förstås än lättare.
Jag är inte typen som vill visa upp dyra prylar på ett altare,( som man så ofta ser i FB-grupper) möjligen dela en upplevelse. Prylarna blir ointressanta när de funnit sin plats och bara fungerar. Men visst är det kul att hålla sig ajour med nyheter och utveckling.

Frågan kvarstår nog... vad har vi gemensamt som håller på så här?
Och varför detta beteende?
Var i evolution har det kommit ifrån?
Varför nästan bara män?
Kompensation för brister eller är det förmågor som andra saknar?

Vi har alla i varierande grad förmågor och oförmågor, smaksinnet har jag märkt kan skilja väldigt mycket mellan individer.
Jag är inte särskilt musikalisk, men har ett mycket bra färgsinne och smaksinne. Jag har noterat att när jag kryddar/lagar mat så tänker jag på liknande vis som när jag målar eller tänker ljud. Bas/mellan/toppnoter, (amplitud ) smakstyrka/ färgintensitet/ harmonier/balans osv. Flummigt?

[RMA]

Intressant ämne!
Väldigt många audiofiler är - gissar jag - intresserade av teknik och/eller apparater.
Det krävs såklart teknik och apparater för att ”få till det”.
Men jag gissar (igen) att musiken ofta utgör någotslags verktyg snarare än ett isolerat intresse.
Det krävs musik för att njuta av anläggningens prestationer!
Jag har erkänt det många gånger förr: I begynnelsen var jag en apparatsuktande tonåring med närmast noll koll på musik.
Ibland funderar jag över varför det är lättare att ta till mig musik när jag lyssnar på en hyfsat illaljudande apparatur, såsom en standardbilstereo, smådassiga lurar eller radion i garaget.
När jag lyssnar på finstereon så slås prestations-kritiken igång och de jämförelsevis små felen upplevs ibland mer störande än de stora felen i skräpanläggningen.

Det där får mig att tänka på när jag gick i högstadiet så brukade en klasskompis och jag ofta sitta på biblioteket och läsa hifi tidningar.
Råkade fråga en gång vad han gillade för musik?
Musik? sa han. Ja alltså vad har du för skivor hemma?
Nä det har jag inga förutom några gamla talskivor.
Det förvånade mig då vi aldrig hade diskuterat musik utan enbart apparaterna .

[Ted_B]

Helknepigt!
Hur kan man vara intresserad av apparaterna om man inte lyssnar på musik?

[Harryup]

Ungefär samma som att vissa är intresserade av lättmetallfälgar och andra inte.

[goat76]

Ungefär samma som att vissa är intresserade av lättmetallfälgar och andra inte.

Men jag tror det är ganska få som är intresserade av lättmetallfälger men som inte gillar att köra bil...

[Ted_B]

Känner du någon som är intresserad av fälgar men inte alls är intresserad av hur de ser ut på bilen de sitter på?

[AlbertHall]

Känner du någon som är intresserad av fälgar men inte alls är intresserad av hur de ser ut på bilen de sitter på?

Jepp, jag är.

[Conan]

Helknepigt!
Hur kan man vara intresserad av apparaterna om man inte lyssnar på musik?

Gammalt djungelordspråk:

En musikintresserad använder ljudanläggningen till att lyssna på musik. En audiofil använder musik till att lyssna på ljudanläggningen.

Det är inte säker att det konstnärliga i musiken är det primära. Den behövs för att det ska låta om ljudprylarna men det är viktigare hur det låter än vad musikerna spelar. Som RMA´s kompis som bara lyssnade på talskivor. En äkta audiofil...

[Nattlorden]

Alternativt finns det fler aspekter hos musik än musiker förstår sig på. När såg du angivningar för stereopanoreringar sist i ett partitur t.ex.?

[goat76]

Alternativt finns det fler aspekter hos musik än musiker förstår sig på. När såg du angivningar för stereopanoreringar sist i ett partitur t.ex.?

Jag tror väl att du skojar här, visst gör du det?