Saker jag störs av är exempelvis bullrigt ljud. Det är när klangen liksom blir grötig. Jag är nog extra känslig för detta eftersom jag har ett inbyggt "skorrande" i ena örat. Detta skorrande i kombination med symfonier och liknande massinstrumentmusik kan bli väldigt irriterande. Skorrandet exciteras av bullrig, resonant och grötig återgivning. Det behöver emellertid inte alls vara speciellt mycket av den varan för att störningen skall triggas igång.
Brist på djup, "luft" och lokalklang stör mig också. Nu talar jag om akustiska inspelningar.
Rejält med bas stör mig också. Här blir det väldigt svårt att beskriva, men jag mår av någon anledning lite illa av mycket bas. Det handlar alltså inte om överdriven bas utan att musiken innehåller väldigt mycket bas. Och nä, det stör mig även om alltsammans låter rent och fint.
Saker jag fokuserar på - när jag skall försöka bedöma en tilltänkt apparat, hörlur eller högtalare - är om violincrescendon blir skrikiga, gärna med diverse bleckbås samtidigt. Min erfarenhet är att de blir det oftare än de inte blir det. Senast igår så skulle jag gå igenom ett antal olika hörlursförstärkar-alternativ i en butik. Bara att spela upp ett välbekant spår, tex sista satsen i Brahms tredje symfoni på småjobbigt hög volym:
Nej, går bort! Lite bättre, men, nej! Hyfsat, till och med acceptabelt. Kanske skall provlyssna en annan lur än den jag har också... Där satt det!
Det var det. En liten paus i arbetet. Nu åter upp på fasadstegen och fixa med fönstren.
