HIFI - lyssnandet kontra prylarna och tekniken

[Strmbrg]

Utan att dribbla med en massa inledande ord:
Finns det någon hobby som kommer i närheten av Hifi när det gäller användandet kontra prylarna och tekniken? Eller de ändlösa diskussionerna...
Betrakta alla dessa forumtrådar på alla dessa HIFI-forum; ändlösa diskussioner; upprörd stämning; urspårningar och tjafs.
Hur mycket lyssnar vi aktivt och fördjupat? Hur mycket av annan aktivitet än just lyssning ägnar vi åt hobbyn?

Vissa kanske inte ens har möjlighet att aktivt lyssna så mycket hemma på grund av andra aktiviteter som går före. (Stereo och TV i samma rum, annat och andra som pockar på uppmärksamhet etc.) Men de kanske lägger massor av "datortid" på hifiintresset likafullt?

För den som måste "mäta" detta för att kunna svara eller kommentera blir det kanske lite svårt. Men för den som nöjer sig med att reflektera lite, kanske det kan väcka några tankar.

Jag börjar gärna med mig själv: Om vi bara betraktar tidsaspekten, så skulle jag nog vilja påstå att jag lägger mer tid på "annat relaterat" (foruminlägg, forumläsning, forumtjafs, tester, fönstershopping på nätet, allmänna artiklar, funderande, tekniska skrifter, "fixande" med prylarna, butiksbesök etc) än vad jag lägger på koncentrerat lyssnande. Detta mycket beroende på att jag sitter med datorn i knät och kollar forum, tester, artiklar etc mest hela tiden samtidigt som jag spelar musik. Och ofta när jag inte spelar musik så fortsätter de där "hifi-relaterade aktiviteterna". Och med datorn i knät vid musikspisandet så är det inte aktivt och fördjupat lyssnande det handlar om.

Lustigt nog så har ett av mina andra stora intressen - foto - kommit att handla nästan uteslutande om att ta bilder, och inte alls särskilt mycket om att ägna mig åt prylarna och tekniken. (Delvis beroende på att jag köpte en jättedyr kamera med icke utbytbart objektiv. Det är liksom kört med mer prylar då)

Varför är HIFI så speciellt när det gäller allt det där runtomkring? Varför lyssnar jag inte betydligt mer rakt av bara - utan att bry mig om prylarna, tekniken och diskussionerna? (Ja men se bara på den här tråden... Ett praktexempel på alltsammans!)
Varför är HIFI så speciellt när det gäller finliret och urvalet? Varför finns det så himskans mycket prylar inom hifi? Enormt många varumärken. Enorma mängder "hokus-pokus-produkter"... Hobbyn är ju pytteliten, butikerna väldigt få, och ändå vimlar det av saker av allehanda slag, både rimliga och galna.
Jämför med foto: Betydligt färre tillverkare. Inte alls lika mycket forumsnack. Inte på långa vägar lika mycket teknikfokus hos användarna. Knappt något "hokus-pokus-utbud alls."

Visst är det lite märkligt?
Eller så är det inte det...

[LeifB]

Hifi är så väldigt speciellt.
Det är fyllt av olika åsikter.
Det en tycker är bra tycker en annan är dåligt.
En del gillar mycket bas och struntar i finlir.
Det är väl därför vi upplever musiken så olika.
En del blir aldrig nöjda... evigt bytande av grejer.
Audiofilens längtan efter en slutgiltig utrustning är svår att finna.

[Strmbrg]

Hifi är så väldigt speciellt.
Det är fyllt av olika åsikter.
Det en tycker är bra tycker en annan är dåligt.
En del gillar mycket bas och struntar i finlir.
Det är väl därför vi upplever musiken så olika.
En del blir aldrig nöjda... evigt bytande av grejer.
Audiofilens längtan efter en slutgiltig utrustning är svår att finna.

Ja, det är nog ganska speciellt. På ett sätt är det ju en i grunden ganska passiv "hobby": Sitt ner och lyssna.
Nu bortser jag från de special-grenar som innefattar konstruerande och byggande av hifi-prylar och tänker enbart på den musiklyssnande användaren.
Foto, exempelvis, är en betydligt mer aktiv hobby. Man skall ju skapa bilder. Inte många bygger, eller ens moddar sin fotoutrustning för övrigt.

Mer jämförelser med foto (eftersom jag håller på även med det):
Visst förekommer det så kallad "pixel-peeping", dvs att zooma in jättemycket i bilderna för att analysera extremt små detaljer. Att grotta ner sig i färgkorrigeringar, olika typer av objektivfel och annat förekommer såklart det med. Men i grunden handlar det om att få idéer och skapa fina - eller åtminstone intressanta - bilder.

Läsning är en annan intressant parallell:
Jag har inte kollat, men jag kan inte föreställa mig att det finns bok-forum där det diskuteras vilket typsnitt som är bäst för att skapa bra läsning, vilken ton bokpappret skall ha, radavstånd, papperskvalitet, bokbindningstekniker etc...

[hifikg]

Testa bågskytte!

[Tell]

Jag lyssnar på betydligt mer i min anläggning än vad jag diskuterar den. Nu har jag iofs dragit ner på mitt faktiskande ganska mycket, har tröttnat på alla loopande o tjafsande diskussioner Men även innan mitt nerdragande så lyssnade jag fortfarande mycket mer än vad jag diskuterade. Högtalarna är igång så gott som hela tiden när jag är hemma. Hur ratio är hos er andra vet jag inte, men antar ni också lyssnar rätt mycket på musik? För musiken i sig är ju rätt subjektiv, medans tekniken är lite mer objektiv vilket gör den lite mera "lätt"-diskuterad.

Fast när det kommer till andra hobbys så tycker jag nog foto är värre drabbat än hifi. Har ju hängt med dig på Nikonforum Strömberg, o så har jag också hängt mycket på fotosidan. Både forumen tycker jag är fulla med gubbar med apdyr utrustning som tycker jättemycket men som knappt aldrig är ute o fotar, o när dom väl gör det så blir bilderna rätt mediokra. Så för dom så känns nästan tekniken o prylarna mycket viktigare än själva fotande.

[hifikg]

...jag kan inte föreställa mig att det finns bok-forum där det diskuteras vilket typsnitt som är bäst för att skapa bra läsning, vilken ton bokpappret skall ha, radavstånd, papperskvalitet, bokbindningstekniker etc...

Sådana möten ägnade jag mycket tid åt när jag bodde och arbetade i Stockholm. Mer än en AD gick i taket när jag bytte ut Old Century mot New Century Schoolbook bara för att det var vad jag hade i min dator och jag hade nog blivit uppkallad till HR (fast på den tiden hette det, så klart, personalavdelningen) om de hört mig tala med min kollega om hur jag ogillade hennes groteska majuskler...

[sprudel]

Jag lyssnar på betydligt mer i min anläggning än vad jag diskuterar den. Nu har jag iofs dragit ner på mitt faktiskande ganska mycket, har tröttnat på alla loopande o tjafsande diskussioner Men även innan mitt nerdragande så lyssnade jag fortfarande mycket mer än vad jag diskuterade. Högtalarna är igång så gott som hela tiden när jag är hemma. Hur ratio är hos er andra vet jag inte, men antar ni också lyssnar rätt mycket på musik? För musiken i sig är ju rätt subjektiv, medans tekniken är lite mer objektiv vilket gör den lite mera "lätt"-diskuterad.

Fast när det kommer till andra hobbys så tycker jag nog foto är värre drabbat än hifi. Har ju hängt med dig på Nikonforum Strömberg, o så har jag också hängt mycket på fotosidan. Både forumen tycker jag är fulla med gubbar med apdyr utrustning som tycker jättemycket men som knappt aldrig är ute o fotar, o när dom väl gör det så blir bilderna rätt mediokra. Så för dom så känns nästan tekniken o prylarna mycket viktigare än själva fotande.

CtrlC och CtrlV

[jonasp]

Som någon var inne på, jag upplever att foto...eh, kameraintresserade kan bråka rätt mycket, även cyklister, bilintresserade, och så vidare. Jag skulle nog tro att diskussionens vågor går höga på de flesta forum, man är bra på att träta om både det ena och det andra. Till och med på träningsforum blir det en massa bråk. Jag tror inte hifi är så unikt i detta avseende.

[petersteindl]

Finns det specialforum för politik och religion? I så fall, bråkas det något där?

[Strmbrg]

Som någon var inne på, jag upplever att foto...eh, kameraintresserade kan bråka rätt mycket, även cyklister, bilintresserade, och så vidare. Jag skulle nog tro att diskussionens vågor går höga på de flesta forum, man är bra på att träta om både det ena och det andra. Till och med på träningsforum blir det en massa bråk. Jag tror inte hifi är så unikt i detta avseende.

Nä, du har nog rätt i det. På de fotoforum jag emellanåt engagerar mig, så lägger jag i princip bara in bilder.
De delar som handlar om pryleriet brukar jag inte besöka.

[STDI]

Finns det specialforum för politik och religion? I så fall, bråkas det något där?

Där är det ofta förbjudet att diskutera Hifi. Så då blir det inget bråk.

[hifikg]

Finns det specialforum för politik och religion? I så fall, bråkas det något där?

Där är det ofta förbjudet att diskutera Hifi. Så då blir det inget bråk.

Ha, ha, den var skön!

[distad]

Finns det specialforum för politik och religion? I så fall, bråkas det något där?

Härlig fråga. Så som det är här så borde det vara ett jäkla liv på ett sådant forum.

[distad]

Finns det specialforum för politik och religion? I så fall, bråkas det något där?

Där är det ofta förbjudet att diskutera Hifi. Så då blir det inget bråk.

Jaså kan man också se det.

[darkg]

Det är en observation att frågan om kaffekassan kan ta mer tid än diskussionen kring företagets miljardaffärer.

Om man har hifi som hobby är det ju inte så underligt att man sysslar med hifi på olika sätt, inte bara använder den. Det är på samma sätt inte så konstigt om en tågintresserad inte nödvändigtvis reser så mycket. Men resefantaster kan och kan inte bry sig om tåg och musikintresserade kan och kan inte ägna mycket tid åt apparater.

Om man nästan bara lyssnar på musik, har man hifi som hobby då? Det tycker inte jag. En hobby måste ägnas åt...

[Strmbrg]

...
Om man nästan bara lyssnar på musik, har man hifi som hobby då? Det tycker inte jag. En hobby måste ägnas åt...

Det där har du nog fan rätt i. Så, för min del, när jag tänker efter kring hur jag skulle vilja att det egentligen vore, så skulle apparatengagemanget fimpas helt och musiklyssnandet få all uppmärksamhet. Den situationen tror jag inte infinner sig förvisso. Men tänk vad bra det vore!
Tänk så bra, om jag kunde strunta i hur det låter och bara lyssna. Tänk så mycket pengar och tid jag skulle kunna ägna åt annat om apparaterna och tekniken bleve mig ointressanta.
Eller annorlunda och mer generellt uttryckt: Tänk om man bleve mer förnöjd.

Nu kan såklart invändas - typ - att "det ligger i människans natur att sträva efter ständig förbättring och utveckling".
Visst, men det är väl en slags utveckling att förbättra sina förhållningssätt också. Det utvecklingen är förvisso inte av teknisk och materiell art, men måste utveckling alltid vara det? Det kanske är ett förgivettagande.
Och förgivettaganden ifrågasätts inte, utan man rusar bara vidare.

Epilog (heter det väl? (jag är inte så bra på fina ord))

En simpel avspelningsapparatur är såpass dålig att man struntar i hur den låter och lyssnar på musiken ändå.

En hyfsad anläggning är såpass bra att man bryr sig om hur den låter och det blir svårt att koncentrera sig på musiken.

En riktigt bra anläggning är såpass bra att dess brister inte distraherar. Musiken kommer åter i fokus.

[hcl]

...
Om man nästan bara lyssnar på musik, har man hifi som hobby då? Det tycker inte jag. En hobby måste ägnas åt...

Det där har du nog fan rätt i. Så, för min del, när jag tänker efter kring hur jag skulle vilja att det egentligen vore, så skulle apparatengagemanget fimpas helt och musiklyssnandet få all uppmärksamhet. Den situationen tror jag inte infinner sig förvisso. Men tänk vad bra det vore!
Tänk så bra, om jag kunde strunta i hur det låter och bara lyssna. Tänk så mycket pengar och tid jag skulle kunna ägna åt annat om apparaterna och tekniken bleve mig ointressanta.
Eller annorlunda och mer generellt uttryckt: Tänk om man bleve mer förnöjd.

Nu kan såklart invändas - typ - att "det ligger i människans natur att sträva efter ständig förbättring och utveckling".
Visst, men det är väl en slags utveckling att förbättra sina förhållningssätt också. Det utvecklingen är förvisso inte av teknisk och materiell art, men måste utveckling alltid vara det? Det kanske är ett förgivettagande.
Och förgivettaganden ifrågasätts inte, utan man rusar bara vidare.

Epilog (heter det väl? (jag är inte så bra på fina ord))

En simpel avspelningsapparatur är såpass dålig att man struntar i hur den låter och lyssnar på musiken ändå.

En hyfsad anläggning är såpass bra att man bryr sig om hur den låter och det blir svårt att koncentrera sig på musiken.

En riktigt bra anläggning är såpass bra att dess brister inte distraherar. Musiken kommer åter i fokus.

Ungefär så har jag också tänkt och även att i vilken kategori anläggningen hamnar i till viss del också påverkas av lyssnaren och den musik hen lyssnar på. Hits är t.ex. typsikt lättare att ta till sig än improviserad jazz. Viss musik kräver mindre för att vi skall kunna avkoda ljudet till en nöjaktigt god musikupplevelse.

Just de medelbra anläggningarnas förmåga att distrahera snarare än lyfta fram musiken i vissa fall kan härröra från en obalans där slutsteg och högtalare är bättre på att återge insignalen än den kavliteten på den tillförda insignalen (för mycket fokus på signalkedjans senare delar). Anläggningen är då ”bättre på att lyfta fram detaljer än att hålla ordning på dom”.

Det finns onekligen även en uppenbar problematisk kategori hifi-apparater, som det är lätt stt falla för som en nybakad musikljudnörd. Jag syftar då på den den skenbart detaljerade anläggningen. Alltså ungefär som att det finns skenbart detaljrikt kontra absolut detaljrikt, där det skenbara ungefär svarar mot en överskärpt bild - detaljerna ges konturer i ljudet genom tillförande av artefakter snarare än att felen minimerats.