JM skrev:Noterar att du kommer att använda blåtand.
1.) Är blåtand tillräckligt bra?
2.) Vad är skillnaden på din tillämpning mjuk/hårdvaremässigt jämfört med nuvarande standard?
JM
Jag skall försöka ge svar. I princip har du 2 frågeställningar. Den första frågan förstår jag, men den är betydligt mer mångfacetterad än man först kan tro. Så mitt svar kanske inte är exakt såsom väntat. Men mitt svar får förtydliga mitt tänk. Då man konstruerar en sådan här sak så måste men gå till botten med problemet och då är det ett systemtänkande som skall till eftersom det är ett helt nytt genomgripande musikåtergivningssystem som skall träda fram som skall fungera både i nutid och framtid och vara användarvänligt och dessutom universellt användbar.
Först måste man ta reda på vilka olika typer av kommunikation mellan olika entiteter som finns att tillgå. I analysen måste man bestämma vilka entiteter som kan tänkas finnas i den tilltänkta operativa mängd som man vill ha som spelplan. Sedan måste man bestämma vilken typ av information som skall kommuniceras. Sedan analyserar man hur denna information lämpligen skall kodas så att olika källkod i form av vilja skall kunna kommuniceras mellan ingående entiteter.
Det handlar således om systembyggnad med flera entiteter varav användaren är en av flera ingående entiteter. Användaren är således en del av systemet. Systembyggnad är alltid en abstrakt konst innan man definierar de ingående abstrakta elementens funktion och därmed kan man sortera entiteterna efter funktionalitet.
Det är som små lådor som på ett eller annat sätt skall kopplas ihop där respektive låda har en viss funktion med en viss teknik enligt någon form av standardiserat gränssnitt som kan kräva andra entiteter i form av någon kringutrustning eller software.
Exempel: En entitet kan komma att kräva vissa drivrutiner för att fungera med en nödvändig annan entitet som i sin tur kan kräva ett operativsystem som i sin tur kan kräva viss kringutrustning som i sin tur kan kräva. . . osv.
Entitet 1, Användaren. Användarens funktion är flerfaldig.
1. Att vilja. Ja, det är i sig en funktion. Denna funktion skapar en källkod som uttrycker vilja. Från tanke och vilja till kod.
2. Att kommunicera. Kod skall kommuniceras med andra entiteter i ett enhetligt system som skall byggas upp.
3. Att styra. Andra ingående entiteter skall på något sätt styras att utföra någon form av uppgift enligt en kodad vilja, exempelvis att höja eller sänka nivån på ljudet, att ändra val av musik eller film, att ändra ingående ljudkälla, att pausa ljudet, att snabbspola, att ändra något annat som man vill ändra, osv. Detta skall kunna ske helt synkroniserat mellan alla olika entiteter utan att skapa något problem oavsett förändring.
4. Att lyssna. Resultatet är att lyssna på musik eller tal eller annan typ av ljud som exempelvis kan finnas i film samt att vid behov se på film.
Varje funktion kräver överföring av kod mellan olika entiteter som i detta fall dels är lyssnaren dels en mängd tekniska apparat dels lyssningsrummet dels programvaran där biblioteket av programvara kan vara var som helst.
Nu gäller det att bestämma User Interface och lämplig grafisk utformning, ett så kallat GUI.
Ett krav är att varje förändring som skall göras skall kunna göras medan man lyssnar på musiken utan att musikkoden påverkas.
Ett sätt att göra detta är att låta styrning och kontroll ske via blåtand och musik/videosignal kan ske via LAN eller via WLAN.
I LAN kan en massa olika lager användas för separat överföring av olika slags kod.
Används LAN så finns det en mängd standardiserade protokoll som kan användas så att inget bitfel uppstår, inget jitter tillförs och synkronisering mellan olika kanaler är inom 0,25 μs.
Till min förvåning finns ingen Hifi-tillverkare som nyttjar dessa protokoll fullt ut i sina system. För mig är det otänkbart att inte nyttja dessa system fullt ut.
Används WLAN så blir situationen en helt annan gällande flera parametrar, inte minst synkronisering och timing.
I mitt tilltänkta system kan användaren som entitet kommunicera med övriga entiteter via Blåtand för att styra systemets parametrar. På så sätt sker överföring av denna kod skilt från överföring av annan kod exempelvis musiksignal.
Om Blåtand är tillräckligt bra för överföring av musiksignal, för det är väl det du avsåg, får användaren avgöra. Blåtand 5, som exempel, kan kanske ge viss fördel gällande vissa saker förutom att ställa in parametrar.
Vill konsumenten streama musik direkt från mobiltelefonen så skall det kunna ske. Det är då som alternativ kommer till pass. Jag tror att en avsevärd stor andel av musikkonsumtion sker via Blåtand. Bättre är att använda WLAN, bäst är LAN.
Jag återkommer till följande text angående processflöde som jag tidigare skrivit i annan tråd.
ProcessflödeI vanlig ordning gäller det att först definiera problemet, sedan att analysera problemet och att lösa problemet och därefter att åtgärda problemet samt att kontrollera lösningen genom att kvalitetskontrollmäta åtgärden. Detta är en vanlig processtruktur som jag gillar att jobba efter.
Definiera - analysera - lösa - åtgärda – verifiera/kontrollera - godkänna/underkänna.
Man inför en elektroakustisk åtgärdsplan som resulterar i en enkel helhetslösning på ett mångfacetterat komplicerat och komplext problem där användaren inte ens märker att det är komplext.
Entiteter 2 - ∞Elektroakustiska enheter, datorer, mobiltelefoner, internetuppkopplingar, internettjänster, bibliotekshantering, mjukvara, drivrutiner, inställningstjänster, lyssningsrum, TV, Video, gaming, m.m.
Allt detta finns anledning att återkomma till. Principiellt fanns allt detta i Bremens affärsplan redan i oktober år 2001. Tiden går. Under tiden har mycket förändrats gällande Bibliotekshantering av musik och film samt människors vanor. Rent principiellt fanns allt redan då, däremot fanns inga lösningar. Idag finns en uppsjö olika dellösningar som inte tycks ge konsumenten en färdig enkel helhetslösning oavsett vem konsumenten än vara må.
Tanken är att kunna lansera ett ”consummated overall solution entertainment system” med överlägset ljud i jämförelse med allt som hittills byggts på denna planet oavsett input och oavsett om det är högtalarlyssning eller hörlurslyssning eller lyssning i bilen och allt detta för en överkomlig peng där systemet kan implementeras av samtliga människor från 5 års ålder till 150 års ålder utan att behöva någon hjälp eller ens behöva tänka. Egentligen borde även 3-åringar kunna fixa det hela men man behöver ju inte gå till överdrift.
På din fråga nummer 2 vet jag inte vad jag skall svara eftersom jag inte vet vad du menar med "nuvarande standard". Vilken standard tänker du på?
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.