Fint rum och jag gillar retrostuket som finns inredningsmässigt

. Kul dessutom att frekvenskurvan förbättrats från post 1 till den senaste med Iors och andras förslag. Små, ”enkla” men tidsödande när bara en enda justering i taget bör göras.
@ Ior, vad anser du ”mest rätt” sätt att resonera med formeln för ekvivalenta absorptionsarean A? Bör man räkna bort volymen av solida objekt innanför reflekterande rumsväggar? Donjansson har nog några kubikmeter skivor, hyllor, brädor och möbler. Eller är det bara strunta i det om det ändå totalt %:uellt sett mot tomrumsvolymen inte är så mycket? T60 för olika frekvenser i ett litet rum varierar dessutom med platsen om tittar på diagrammen i REW.
Området övre bas / lägre mellanregister, säg ca 300 Hz till ca 1500 Hz, tycker jag är svårt och tidsödande att ”påverka rätt” med passiva insatser i rummet, som resistiva absorbenter eller reflekterande ytor. Det finns fler variabler att ta hänsyn till än om man vill påverka lägre bas eller diskant, -då frekvensområdet kan ses som både rundstrålande och riktade ljudvågor från baffeln / drivern. Mycket spelar roll, högtalarens spridningmönster, invinklingar och hur nära det är till sidoväggar för både högtalare och lyssnare, möblemang i rummet.
Hugger man till med riktigt tjocka isolerskikt över stora ytor för att dämpa rumsmoder kan det bli för mycket dämpning högre upp i frekvens. Diskant som är riktad mer rakt framåt från baffeln kan dämpas mindre av absorbenter på sidovägg nära högtalaren, medans frekvensområdet som är ”ganska rundstrålande” dämpas mer. För tunt resitivt skikt gör absorbenten mindre bra för lägre toner ... En vinklad reflekterande yta behöver vara ganska stor och även djup för att påverka, säg 300-500 Hz, ännu bredare om den ska gälla för mer än 1 enda sittplats sidledes o.s.v.
Dalen mellan ca 200-1000 Hz i 1:a posten kan vara en kombination av mycket, drivers och filter, SBIR från omkringliggande ytor, högtalaruppställning och lyssningplats, att dom stora spaltabsorbenterna utefter sidoväggarna är effektiva en bra bit upp i frekvens, plus inredning och möblemang i rummet. Har IÖ nämnt området där spaltabsorbenterna borde vara effektiva? Med dörren som utgångspunkt gissar jag att det är brädor 170x21 som använts med ca 40 mm spalt för spaltpanelen på väggarna, ca 19% öppen area, det är ganska mycket. Med stor öppen area blir absorbenten ökande verksam mot högre frekvenser än i ”bara basen”.
I bilderna är det mätningar från en KTH-uppsats där mätningar gjordes på ca 10 m² stora spaltabsorbenter med sten- respektive glasull i ett efterklangsrum. Bräddimension är 70x16 mm med olika spaltbredder. Spaltbredd 16 mm skulle motsvara 18,6% öppen area och då visar diagrammen att spaltabsorbenterna är effektiva (>0,8) upp till ca 630 / 750 Hz med glas- eller stenullsisolering. Andra dimensioner, som större brädtjocklek och avstånd till vägg skulle påverka kurvorna men då främst bli effektivare nedåt i frekvens. En ide’ att pröva om spaltpanelerna påverkar djupet på dalen i någon egentlig omfattning, kunde vara att täcka över varannan spalt. Kanske duger med gaffatejp?

- KTH Spaltpanel stenull.JPG (120.52 KiB) Visad 2674 gånger

- KTH Spaltpanel glasull.JPG (100.25 KiB) Visad 2674 gånger