I-or skrev:petersteindl skrev:För övrigt har jag inga problem med att man kallar förstärkare cd-spelare eller högtalare för omusikaliska. Därvidlag skiljer jag mig från många ingenjörer. Jag förstår vad som avses. Det räcker.
Dessutom använder jag den nomenklaturen själv. Men berätta inte för någon.
Mvh
Peter
Det är inte speciellt svårt att förstå vad som avses med diverse hifi-floskler, men oftast är de så förbenat långt ifrån vad som verkligen händer att åtminstone undertecknad låtsas att han inte förstår. Någon måtta får det vara och en viss nivå av stringens får man avkräva även hifi-tyckare.
Så småningom hade jag tänkt redogöra för fenomenet "musikaliska stereoapparater".
Men det är mycket som behöver förklaras dessförinnan på vägen fram. Allt har sin tid. Vad gäller hifi-floskler så är det vad som står till buds för alla dem som inte har kunskap att tekniskt beskriva det som hörs. Det handlar egentligen bara om en och endast en sak, nämligen att försöka relatera ljudupplevelse med någon form av mätning.
Exempel: Det låter tunt. Vad betyder det? Det kanske är för lite bas? Möjligt, men musiken är solosonat för violin av J.S. Bach. Den som lyssnar relaterar till en violin som hörts irl. Är det verkligen så att 25 Hz ligger 3 dB får lågt i nivå? Näppeligen säger jag. Ljudingenjören säger att det är fel på lyssnaren. Eller att inspelningen är trasig, eller att det saknas undre mellanregister. Oavsett vilket så är all beskrivning gällande korrelation mellan det subjektiva som hörs med det objektivt tekniska hela essensen av en beskrivning hur det låter.
Problemet är att frågar man en vanlig hederlig normalbegåvad "bonnalurk" som sitter på sin plats på konserthuset på liveframförande av Beethovens femma vad han tycker och han svarar att det är lite diffust i övre mellanregistret och diskanten låter distad och basen faller under 30 Hz och det är inte så distinkt ljudbild, så tror jag även att ingenjörerna skulle svimma. Men om bonnalurken säger att de spelade jättefint och det var bra drag i hornen och att violinerna spelade med stor inlevelse så blir ljudingenjören nöjd. Låt oss nu istället anta att vi spelat in konserten med jättebra mikrofonplacering och Bertil Alving vid ljudrodret och sedan spelar upp det hela och bonnalurken skall nu svara på samma fråga, vad tycker du? Vad kan man förvänta sig att bonnalurken kommer använda för nomenklatur i sin beskrivning av det hen hört? För mig är svaret givet.
Men eftersom jag är en självutnämnd ljudingenjör så behöver jag någon form av lexikon eller översättning från bonnalurksmål till ingenjörsrotvälska.
Då får jag antingen välja att plocka fram burken med tjära och påsen med hönsfjädrar för att modifiera bonnalurken och visa min överdådiga duktighet genom att förlöjliga bonnalurken och smäda hen så mycket som möjligt medans övriga ljudingenjörer ivrigt klappar händerna och skrattar och med högmodiga ingenjörsfloskler kontinuerligt pikar bonnalurken. Det är ena alternativet.
Det andra alternativet är att jag tunar in bonnalurkens redovisade upplevelse och försöker översätta nomenklaturen till de parametrar jag genom min ljudingenjörsvetskap kan påverka på ett för mig kontrollerbart sätt. Jag har lärt mig att respektera och tyda hens tungomål. Det är det sätt jag alltid försökt välja. På 80-talet då jag hade Ljudbutiken i Stockholm kom jag i kontakt med alla möjliga kunder och väldigt många professionella musiker. Vi sålde stereoapparater till körledare och f.d. Professor Eric Ericson som var ett exempel på musiker. Vi hade många yrkesmusiker som handlade hos oss. Nu kommer vi till det intressanta. Hur beskrev de vad de hörde via sin stereo. Använde de den objektiva ingenjörsmässiga nomenklaturen eller någon annan nomenklatur som beskrev det som deras ljudupplevelse var. Det handlar om ett vittnesbörd över ett upplevt musikevent över ens eget sinne. Låt oss antaga att både bonnalurken och musikern var på livekonserten som spelades in. Låt oss också antaga att en traditionell ljudingenjör var där. Nu skall de var och en beskriva det inspelade musikåtergivningseventet. Då säger jag att de tre kommer att beskriva separata event trots att det bara är ett och samma event som det redogörs för.
Traditionelljudingenjören beskriver ett ljudevent. Musikern beskriver ett musikevent från en musikers synvinkel. Bonnalurken beskriver ett
musik(ljud)
event från sin horisont och försöker förklara sina känslor på ett för henom plausibelt sätt där henom hoppas att jag som en slags ljudingenjör och stereonasare skall förstå och erbjuda den optimalt anpassade stereon för bonnalurkslyssnande. Det är då man lär sig skriva det där nomenklaturslexikonet själv så att man kan sätta ihop det där önskvärda ljudet så att alla olika kunder blir nöjda inklusive ljudbögarna. Med ljudbögarna pratar man ljudbögeri, med musiker pratar man musik och musikinstruments ljudalstring via stereo, med ljudingenjörer och ljudförståsigpåare pratar man ljudingenjörsnomenklatur på Latin och med bonnalurkarna pratar man latrin.
Om man därefter sadlar om och väljer att sadla ljudapparatutvecklingshästen så gäller det att ha lexikonet färdigskrivet med distinkt och vass penna.
Då kan man relatera Laplace och fas och andra-derivator och tidsdomän och Linkvitz-Riley och Euler och Navier-Stoke till bonnalurkens snabbare bas och musikaliska basmoduler samt vassa röster.
Frågan är hur man förmedlar sina produkters förträffligheter i skrift på nätet så att man appellerar ett positivt budskap till alla olika kategorier?
Avslutningsvis kan sägas att om inte Lilltroll hade brutit handen i tidig ålder så hade han fortsatt mot yrkeskarriären som professionell musiker. Nu blev han istället Civilingenjör inom ljud och akustik och lärare på KTH.
Lilltrolls utbildning inom kommunala musikskolan omfattar 9 års i tvärflöjt, 4 år piano, ½år fagott, 3 år jazzimprovisation. 4 år musikteori och gehörslära. Under 10 års tid har Lilltroll medverkat i olika orkestrar.
Tidigare ledamot och sekreterare i Riks Unga Musikanter samt föreningen Samstämt.
Resor: Besökt de flesta länder i Europa privat och med orkester. Övriga resmål: Västindien.
Istället blev det: KTH.
Master of Science in Electrical Engineering with specialization in digital signal processing, electronics and acoustics.
Master thesis (2001): DIGITAL CROSSOVER NETWORKS and EQUALISATION.
Research engineer at the Department of Speech, Music and Hearing, Royal Institute of Technology.
Research projects:
Voice loading and speech intelligibility in different workplace environments
IMUTUS (Interactive Music Tuition System)
Teaching with focus on exercises and laboratories in the following courses:
Electroacoustics, Music Acoustics, Media Technology and Audio Technology.
Creating course material in Media Technology.
Tuition of master thesis students.
Attended seminars and workshops in Finite Element Methods.
Laboratory assistant in Measurement Techniques at Royal Institute of Technology.
Research of a free-vale internal combustion engine based on electrodynamic actuators to improve engine efficiency.
Digital current feedback for loudspeakers.
Patent writing, Digital feedback to improve the sound reproduction of an electro-dynamic loudspeaker.
Peer reviewed:Loud speech over noise: some spectral attributes, with gender differences. J Acoust Soc Am. (in press)
(2005). Loud speech in realistic environmental noise: phonetogram data, perceptual voice quality, subjective ratings and gender
differences in healthy speakers. J Voice 19(1), 29-46, March 2005.
(2002). Cancellation of simulated environmental noise as a tool for measuring vocal performance during noise exposure.
J Voice 16(2), 195-206.
Conference papers:The use of channel estimation techniques for investigating vocal stress in noisy work environments. Baltic-Nordic Acoustical Meeting, Copenhagen, Denmark, August 2002.
Published in Ultragarsas 3(48), 2003, 9-13; Kaunas University of Technology, Lithuania.
Loud voice produced during realistic noise exposure - a comparison of acoustic data, subglottal pressure and subjective reports between nodule patients and healthy female subjects.
Pan-European Voice Conference 6, London, 31 Aug-3 Sep 2005.
How is the voice used in noisy workplaces?
STINT Workshop on Voice Research, York, UK, 17 February 2005.
Bringing workplace noise into the speech clinic - some results and perspectives.
30th anniversary festive seminar for Speech Communication and Voice Research at Tampere University, November 2004.
Very loud speech over simulated environmental noise tends to have a spectral peak in the F1 region. 145th ASA
meeting, Nashville TN, April 2003.
Phonatory behavior at high levels of vocal effort. 31st symposium: Care of the Professional Voice, Philadelphia June 2002.
Cancellation of simulated environmental noise as a tool for measuring vocal performance during noise exposure. 30th symposium:
Care of the Professional Voice, Philadelphia June 2001.
Så, nu är frågan, hur attackerar lilltroll nomenklaturen och olika tungomål. Lilltroll talar sitt språk, men har inget problem med lexikonet för att förstå andras språk inklusive det musikaliska språket.
Hans svar kanske inte alltid är det man förväntar sig, men då får man be honom översätta till svenskt tungomål.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
