Den bästa subwoofern .....

[I-or]

Va , vad är det där? En hornhögtalarsubb? Eller Tramsmission Line subb? TM har inte I-or varit nådig emot.

Nej, då, det är en helt normal basreflexlösning med en något annorlunda utformad port. Mina finska vänner på Genelec är inte dumma i huvudet.

[Morello]

Frågan är varför man hittar på ett varumärke för att torgföra en Hemholtzresonator. Hög tramsvarning på det.

[paa]

En slitsport, alltså. Dock har Genelec inte riktigt prickat rätt vad gäller strömningsmekaniken.

Vad är felet, den är lite smalare på mitten än vid ändarna, och dess ändar både inåt och utåt slutar med en liten radie och en fas.
Dvs alla rätt i min bok, och helt enligt Roozens' rön.

Hehe, du har helt rätt, men Roozen har missat en avgörande del han också. Jag tänker dock, för en gångs skull, smyghålla lite på denna viktiga pusselbit.

Jag tänker typ tvärtom, att Harman/JBL har missat viktiga punkter i Roozens arbete, trots att man hänvisar till hans dokument i sina publikationer om strömningsoptimerade portar!
Men, jag håller andan och väntar med spänning på vad du har att komma med i frågan.

[I-or]

Att Harman har missat det mesta inom området råder det inga tvivel om, men så har de inte gått på djupet med strömningsmekaniken heller. Däremot tycker åtminstone jag att det var mycket trevligt med alla mätdata som de presenterade i sin rapport, mycket bra om man inte orkar mäta själv.

[Morello]

Blir inte där slipsporten aningens asymmetrisk i mynningarna - i den yttre änden växer mynningsarean åt två håll samtidigt som den inre mynningen växer åt ett håll.

[DQ-20]

Vad är felet, den är lite smalare på mitten än vid ändarna, och dess ändar både inåt och utåt slutar med en liten radie och en fas.
Dvs alla rätt i min bok, och helt enligt Roozens' rön.

Hehe, du har helt rätt, men Roozen har missat en avgörande del han också. Jag tänker dock, för en gångs skull, smyghålla lite på denna viktiga pusselbit.

Jag tänker typ tvärtom, att Harman/JBL har missat viktiga punkter i Roozens arbete, trots att man hänvisar till hans dokument i sina publikationer om strömningsoptimerade portar!
Men, jag håller andan och väntar med spänning på vad du har att komma med i frågan.

En intressant aspekt är att Roozens artiklar inte innehåller något om Reynoldstal. Artikeln är helt fokuserad på missljud från avlösning och inget om flödet i porten vars missljud man antar vara lägre. Men flödet i port är heller inte artikelns syfte eftersom den främst handlar om missljud. Phon har ju mätt en del på olika basreflexrör och hans phontrattar hade ju högst utnivå vid en given distortionsnivå. Och de är ganska Roozenlika. Om porten varit ett vattenrör skulle nog inte utformningen med en smal midja varit helt optimal. Men jag har ingen aning egentligen utan tänker mest högt. Eller tyst...

/DQ-20

[petersteindl]

Då jag gick på KTH läste vi ett ämne som heter strömningslära. Det var evigheter sedan och jag minns att man kanske skulle applicera något av detta på basreflexrör.

[paa]

Roozen har skrivit flera artiklar och i minst två har jag sett Reynolds tal nämnas, t.ex denna text:

Vortex sound in bass-reflex ports of loudspeakers. Part I. Observation of response to harmonic excitation and remedial measures

In this article it will be shown that vortices are generated at both ends of the port during each cycle, and that these vortices excite acoustic standing waves in the longitudinal direction of the port in an impulsive manner. The spectrum of the blowing sounds appears to be dominated by these port resonances. Turbulent boundary layer noise was found to not be important because the critical Reynolds number for the onset of turbulence in oscillating viscous boundary layers is not achieved.

[I-or]

En intressant aspekt är att Roozens artiklar inte innehåller något om Reynoldstal. Artikeln är helt fokuserad på missljud från avlösning och inget om flödet i porten vars missljud man antar vara lägre. Men flödet i port är heller inte artikelns syfte eftersom den främst handlar om missljud. Phon har ju mätt en del på olika basreflexrör och hans phontrattar hade ju högst utnivå vid en given distortionsnivå. Och de är ganska Roozenlika. Om porten varit ett vattenrör skulle nog inte utformningen med en smal midja varit helt optimal. Men jag har ingen aning egentligen utan tänker mest högt. Eller tyst...

/DQ-20

Jag kommenterade detta i ett tidigare liv. Vid klassisk kanalströmning har man i stort sett alltid turbulenta förhållanden. Vid strömning i basreflexportar får man under inga omständigheter höja hastigheten så mycket att man lämnar det laminära området eftersom turbulens direkt leder till olinjäriteter och därför bör porten utformas på ett helt annat sätt än t.ex. ett ventilationsrör. Som tur är så inträffar övergången till turbulenta förhållanden vid betydligt högre Reynolds tal än vid stationär strömning, men trots allt krävs en fullt optimerad port för att man ska kunna realisera basreflexprincipens fulla potential.

[Baffel]

Handlar det om detta?. Eller kanske inte? För avancerad matte för mig, så jag kan inte avgöra det.. Finns som PDF för den som är intresserad. Googla.

[Harryup]

Att ifrågasätta tex Newtons idéer/lagar i sig då ska det allt till en Einstein. Att bli ifrågasatt hur man använder/applicerar Newtons lagar kan Ulla Svensson, fysiklärare på högstadiet i Grums göra.

Är inte så att naturlagarna inte gäller, dom gäller alltid men det gäller att ha hela bilden. Det kan finnas variabler som inte har full koll på .

[Baffel]

Att man inte vet allt om hur det funkar joda det är ju så. Jag hade inte alla variabler under full kontroll när jag jagade möss för ett tag sedan. Andra funderar väl på om de har full koll på Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen eller något liknande.

[Adhoc]

När ni, Paa och I-or, nämner JBL / Harmans papper, är det den här pdf:en som avses? : http://jahonen.kapsi.fi/Audio/Papers/AES_PortPaper.pdf

Ganska många sidor att tröska sig igenom. På sidan 40 börjar en sammanfattning, efter referenserna följer en hel del diagram som kan vara intressanta att kolla in.

[I-or]

Att ifrågasätta tex Newtons idéer/lagar i sig då ska det allt till en Einstein. Att bli ifrågasatt hur man använder/applicerar Newtons lagar kan Ulla Svensson, fysiklärare på högstadiet i Grums göra.

Är inte så att naturlagarna inte gäller, dom gäller alltid men det gäller att ha hela bilden. Det kan finnas variabler som inte har full koll på .

Problemet är bara att det är oerhört mycket mer sannolikt att den som utmanar stabil konsensus har fel än att han har rätt. Sådär en gång per århundrade kommer just en Einstein och har totalrätt, men hur många Einklein med rena tomterier har inte passerat dessförinnan?

[I-or]

När ni, Paa och I-or, nämner JBL / Harmans papper, är det den här pdf:en som avses? : http://jahonen.kapsi.fi/Audio/Papers/AES_PortPaper.pdf

Ganska många sidor att tröska sig igenom. På sidan 40 börjar en sammanfattning, efter referenserna följer en hel del diagram som kan vara intressanta att kolla in.

Jepp.

[Baffel]

Ähä, det står ju i första meningen i sammandraget , artikeln från Klippel och Werner, jag klistrade in ovan, vad det handlar om. . synd att inte båda författarna hade vetat Werner och Werner

[Harryup]

Att ifrågasätta tex Newtons idéer/lagar i sig då ska det allt till en Einstein. Att bli ifrågasatt hur man använder/applicerar Newtons lagar kan Ulla Svensson, fysiklärare på högstadiet i Grums göra.

Är inte så att naturlagarna inte gäller, dom gäller alltid men det gäller att ha hela bilden. Det kan finnas variabler som inte har full koll på .

Problemet är bara att det är oerhört mycket mer sannolikt att den som utmanar stabil konsensus har fel än att han har rätt. Sådär en gång per århundrade kommer just en Einstein och har totalrätt, men hur många Einklein med rena tomterier har inte passerat dessförinnan?

Problemet är väl att det inte är folk av Einsteins kaliber som skriver på faktiskt så att det skulle kunna förekomma fel på faktiskt är sannolikt. Och eftersom alla leverantörer också gör fel så finns det inte några av Einsteins kaliber där heller verkar det. Då blir det än mera logiskt att apparater kan bete sig på ett sätt som inte motsvarar vad man tror.


mvh/Harry

[Baffel]

Va, finns det någon sektion här på forumet där man försöker mecka ihop en vettig kvantgravitationsteori? Nu börjar vi snacka riktig DIY .

[JM]

I min amatörvärld map på strömningslära är det några variabler som sticker ut i Genelecs subbas. Ytan på på portens begränsningar är relativt stor jämfört med totala luftvolymen i relation till en vanlig cirkulär basreflexport. Om jag minns rätt ökar turbulensen invid portbegränsningsyta och laminära flödet i hela porten är relativt mindre än vid en vanlig cirkulär port med samma längd/luftvolym. Om denna turbulens har någon praktisk betydelse kan jag inte avgöra så här i morgonsoffan.

JM

[Tangband]

I min amatörvärld map på strömningslära är det några variabler som sticker ut i Genelecs subbas. Ytan på på portens begränsningar är relativt stor jämfört med totala luftvolymen i relation till en vanlig cirkulär basreflexport. Om jag minns rätt ökar turbulensen invid portbegränsningsyta och laminära flödet i hela porten är relativt mindre än vid en vanlig cirkulär port med samma längd/luftvolym. Om denna turbulens har någon praktisk betydelse kan jag inte avgöra så här i morgonsoffan.

JM

Här är en länk till alla forskningsartiklar som Genelec publicerat. Mängden är imponerande.

https://www.genelec.com/publications

[Tangband]

Toole gillar Genelec - här i en lång tråd från 2018

https://www.audiosciencereview.com/foru ... 110/page-2

”met Ilpo sometime in the 80s at AES conventions. He had been following my NRCC research and papers and was eager to demonstrate to me how well he had applied the findings. Then, and in following years, when we met at AES conventions, he would proudly take to to his demo room and play classical music through his range of speakers, from small to large, demonstrating how similar, and good, they sounded. He had the courage to publish fundamentally accurate and useful anechoic data on his speakers - something almost nobody did or does. I liked him. He is a loss to the audio industry.”

[Belker]

Problemet är väl att det inte är folk av Einsteins kaliber som skriver på faktiskt så att det skulle kunna förekomma fel på faktiskt är sannolikt. ———



mvh/Harry

Jag känner mig kränkt!

[pLudio]

Är inte så att naturlagarna inte gäller, dom gäller alltid men det gäller att ha hela bilden. Det kan finnas variabler som inte har full koll på .

Jag får intrycket att du blivit smått allergisk mot dogmatiker som inte har full koll.

[paa]

I min amatörvärld map på strömningslära är det några variabler som sticker ut i Genelecs subbas. Ytan på på portens begränsningar är relativt stor jämfört med totala luftvolymen i relation till en vanlig cirkulär basreflexport. Om jag minns rätt ökar turbulensen invid portbegränsningsyta och laminära flödet i hela porten är relativt mindre än vid en vanlig cirkulär port med samma längd/luftvolym. Om denna turbulens har någon praktisk betydelse kan jag inte avgöra så här i morgonsoffan.

JM

Jag skulle kunna ge några kommentarer, men jag tror I-or kommer att göra det så mycket bättre, så jag vilar min väska.

[I-or]

Är inte så att naturlagarna inte gäller, dom gäller alltid men det gäller att ha hela bilden. Det kan finnas variabler som inte har full koll på .

Problemet är bara att det är oerhört mycket mer sannolikt att den som utmanar stabil konsensus har fel än att han har rätt. Sådär en gång per århundrade kommer just en Einstein och har totalrätt, men hur många Einklein med rena tomterier har inte passerat dessförinnan?

Problemet är väl att det inte är folk av Einsteins kaliber som skriver på faktiskt så att det skulle kunna förekomma fel på faktiskt är sannolikt. Och eftersom alla leverantörer också gör fel så finns det inte några av Einsteins kaliber där heller verkar det. Då blir det än mera logiskt att apparater kan bete sig på ett sätt som inte motsvarar vad man tror.


mvh/Harry

Ditt inlägg ligger långt utanför analogin:

Rådande konsensus på området = Newton

Ny och banbrytande korrekt teori = Einstein

Ny och banbrytande tomte = Einklein


Det är alltså den vetenskapliga utmanaren som kan vara just Einstein eller Einklein. Faktiskt-skribenter har ingenting med vare sig analogin eller publicerade vetenskapliga rön inom området att göra.

[rajapruk]

B&W körde iaf förr i tiden innåtknottrig insida i portarna,
som ytan på en golfboll, pga strömningsegenskaper.
Var det en gimmick, eller något fungerande på riktigt?

[I-or]

I min amatörvärld map på strömningslära är det några variabler som sticker ut i Genelecs subbas. Ytan på på portens begränsningar är relativt stor jämfört med totala luftvolymen i relation till en vanlig cirkulär basreflexport. Om jag minns rätt ökar turbulensen invid portbegränsningsyta och laminära flödet i hela porten är relativt mindre än vid en vanlig cirkulär port med samma längd/luftvolym. Om denna turbulens har någon praktisk betydelse kan jag inte avgöra så här i morgonsoffan.

JM

Så skulle det vara om detta gällde kanalströmning under turbulenta förhållanden som i t.ex. ventilationsrör. Vid gränsytorna måste flödeshastigheten vara noll (inget slip), varför ett s.k. gränsskikt bildas. Hastigheten i längdriktningen är alltså noll invid gränsytorna men maximal redan någon millimeter därifrån. Den på detta sätt över tvärsnittet varierande hastighetsprofilen i gränsskiktet leder till rotation, d.v.s. turbulens förutsatt att Reynolds tal (u*L/ny) är tillräckligt högt.

Det fiffiga är nu dels att flödet i en basreflexport växlar riktning så ofta att turbulensen har svårare att hinna bildas (högre tillåtet Reynolds tal) och dels att slitsporten är så låg att den typiska dimensionen (L i uttrycket ovan) är liten. M.a.o. råder laminära förhållanden i slitsporten upp till förhållandevis höga strömningshastigheter, vilket leder till höga odistorderade ljudtrycksnivåer från porten. Populärt uttryckt är slitsporten för låg för att virvlarna ska få plats.

När den strömmande luften i basporten kommer till änden uppstår dock nya problem med separation och turbulens, varför man även måste se till att reducera hastigheten för flödet på ett optimalt sätt. Detta gör man genom expansion av porttvärsnittet och en genomarbetad lösning här är också mycket viktig.

[Morello]

B&W körde iaf förr i tiden innåtknottrig insida i portarna,
som ytan på en golfboll, pga strömningsegenskaper.
Var det en gimmick, eller något fungerande på riktigt?

Markandsföringsbludder.

[I-or]

B&W körde iaf förr i tiden innåtknottrig insida i portarna,
som ytan på en golfboll, pga strömningsegenskaper.
Var det en gimmick, eller något fungerande på riktigt?

En gimmick som inte har någon större effekt eftersom detta bara fungerar under särskilda omständigheter. I värsta fall ökar de t.o.m. turbulensen.

Golfbollar har dessa medvetet turbulensgenererande s.k. dimples för att luftströmmen ska smita åt på baksidan så att vakbildning ska undvikas, annars skulle de inte ens flyga hälften så långt.

Det visar sig också att fogarna i fotbollar har mindre men liknande påverkan på strömningen, varför tillverkarna nuförtiden medvetet inför ojämnheter i termofogade bollar som skulle kunna vara nästan helt släta. Tester med bollkanon visar att den nästan helt släta och därför misslyckade bollen Adidas Jabulani från VM i Sydfrika 2010 slumpmässigt kan röra sig upp till +/- 1 m i höjd- och sidled p.g.a. slumpmässig virvelavlösning (målvakterna hatade den bollen).

Den som har en riktigt ren bollträff (bollrotation stabiliserar banan) kan även med bättre bollar än Jabulani skjuta s.k. knuckleballs som till synes helt magiskt flyger hit och dit när hastigheten är precis rätt för slumpmässig virvelavlösning. Bl.a. Ronaldo och vår egen Forsberg utnyttjar ofta detta. Själv är jag halvkass, men sonen var överdjävligt skicklig efter att ha skottränat sedan dagisåldern.

[Baffel]

Det fiffiga är nu dels att flödet i en basreflexport växlar riktning så ofta att turbulensen har svårare att hinna bildas (högre tillåtet Reynolds tal) och dels att slitsporten är så låg att den typiska dimensionen (L i uttrycket ovan) är liten. M.a.o. råder laminära förhållanden i slitsporten upp till förhållandevis höga strömningshastigheter, vilket leder till höga odistorderade ljudtrycksnivåer från porten. Populärt uttryckt är slitsporten för låg för att virvlarna ska få plats.

När den strömmande luften i basporten kommer till änden uppstår dock nya problem med separation och turbulens, varför man även måste se till att reducera hastigheten för flödet på ett optimalt sätt. Detta gör man genom expansion av porttvärsnittet och en genomarbetad lösning här är också mycket viktig.

Så.,..en slits. Inte rör till basreflex, eller? Kan ha missuppfattat det. Är det en tumregel? . ...expansion av porttvärsnittet menar du så stor area som möjligt på slitsen?

Att kunna variera arean på slitsen , typ någon lösning med skjutbart spjäll, i samband med att man dämpar lådan är det vettigt? För möjlighet till avstämning dvs. Eller ska man räkna på det hela till 100 % och sedan är formen på slitsen fastspikad , så att säga?