Morello skrev:Man kan förstås tycka att dataöverföring över ethernet är svårt och mystiskt och man kan såklart även tycka att eftersom man själv inte förstår någonting av ämnet så kan inte någon annan förstå heller - riktigt ödmjukt och insiktsfullt. Tack och lov finns det gott om ingenjörer som faktiskt förstår hur det fungerar - på såväl mjukvaru- som hårdvarunivå. Det är tack vare dessa ingenjörer som marknaden är full av apparater som kommunicerar över ethernet och - hör och häpna - det fungerar!
Morello, jag ska försöka att vara ödmjukt - fast det är ju inte lätt för mej som tror på fysikens och matematikens lagar....
En av de stora missuppfattningarna inom digital logik är att
tidsbegreppet finns. Finns inte tidsbegreppet finns inte tonhöjd = frekvens. Finns inte frekvens kan inte "musikaliska störningar" uppstå....enkelt uttryckt. Ett fysikaliskt faktum.
Som sagt, tidsbegreppet finns inte. S.k. samples är endast binära numeriska absolutvärden som kan lagras i 20 år eller i 20ms (alltså det man brukar kalla för latency om det är t.ex 20ms).
Endast när omvandling sker till den analoga världen och tidsbegreppet behöver definieras för att "takta ut" samples i t.ex takten 44,1 kHz skapas tid... fast då befinner vi oss i den analoga världen. Då tid är ett av människan skapat begrepp definierat med icke absoluta villkor uppstår felaktigheter men som sagt, då är vi i den analoga världen.
Att vi väljer att presentera digitala "samples" med t.ex 44,1kHz hastighet beror ju på att vi då kan definiera tonhöjd som tänkt. Vi kan ju mycket väl "takta ut" med 22,05kHz och därmed sänka frekvensen med en oktav. Man kan t.ex sänka uttaktingen så alla frekvenser hamnar i millihertz området och där under. Kvaliteten på de binära talen förändras inte, inte ens om taktar ut en "ton" på 1 mHz, med då krävs det ju att Nyquists teorem uppfylls.... i den analoga världen alltså. (Nyquist... jävla fysiklagar som alltid är antingen/eller, inga gråzoner eller tyckanden).
Samma sak med binära numeriska värden, t.ex samles ..... Varför är 1000110 alltid 1000110. Kan det inte vara 1000110,011? Jävla matematiska lagar som inte förstår att en stor kanelbulle borde man kunna betrakta som 2 kanelbullar.... min mage TYCKER ju det!
Slutligen har vi det där med kontrollräkning..... om jag ska skicka över 10 kanelbullar till min bästa kompis kan jag ju fråga honom kan jag ju fråga honom på ett klurigt sätt för att förvissa mig om han verkligen fått 10 kanelbullar. Jag kan t.ex döpa begreppet kanelbulle till ett 8 eller 16 siffrigt binärt tal och be honom göra en beräkning enligt CRC metod och så länge han inte svarar rätt måste han kassera kanelbullarna och jag skicka en ny omgång och begär bekräftelse.
Det blir alltså JAG som bestämmer när jag är nöjd med svaret, antingen tröttnar jag eller så räknar han rätt.
I digitala världen är det standarden eller designern av softvaran som bestämmer om man till slut skall godkänna ett felaktigt svar eller ej, elektroniken tröttnar aldrig.
Tiden då, för visst tar det tid att fråga och svara. Det är inte kritisk, allt handlar om vilket lager av "kanelbullar" vännen har för att hålla sig lugn, kanske 15 eller 300 eller 2 miljoner ... kanelbullar blir ju gamla och torra....men bits och "samples" åldras inte, dom är redo när dom behövs. I digitala världen finns ju inte tidsbegreppet som sådant, 1us eller 100 år spelar ingen roll.
Tja, det blev kanske för mycket skrivet