Moderator: Redaktörer
goat76 skrev:I-or skrev:Så bra, eftersom allting av det du frågade om egentligen var irrelevant, så glömmer vi bara ditt förra inlägg.
Det är du som blandar in saker som lokalisering och/eller envelopment som uppstår i det egna lyssningsrummet, jag talar endast om rumsljud från lokalen/rummet i inspelningen. För att kunna höra det måste vi först eliminera störande effekter som uppstår från det egna lyssningsrummet. Därav har konserthallens rumsljud ingenting med rumsljudet i det egna lyssningsrummet att göra.
Eftersom vi inte hör riktningar vad gäller konserthallens rumsljud så är det därmed även irrelevant att höra det inspelade rumsljudets riktningar från konserthallen vid uppspelning i det egna lyssningsrummet.
För att vi ska kunna höra konserthallens envelopment från salen i inspelningen behöver rumsbidraget spelas in med minst två ljudupptagare, den parameter som sedan är relevant för att vi ska höra envelopment vid uppspelning är signal-variationer mellan dessa två upptagningspunkter, riktning och lokalisering är därmed irrelevant.
petersteindl skrev:Du avfärdar vetenskapliga artiklar och hela forskningsfält. Problemet är att du inte har tillräcklig mängd kompetens på området eller fog för dina påståenden gällande andras vetenskapliga arbeten.
Skall du dissa deras arbeten så bör du nog ha mer på fötterna gällande deras kunskapsområde. Det är min bestämda uppfattning.
Mvh Peter
Tangband skrev:RogerGustavsson skrev:Ska bli kul att lyssna på filerna.
... och vad tyckte du ?
goat76 skrev:Tack Peter för din redogörelse, men visst är det väl ändå ett visst spann mellan vad våran hörsel detekterar där en drös av samlade infallsvinklar bearbetas i vårat sinne till en helhet och uppfattning av ett rum i inspelningen, jämfört med vad vi med all tydlighet kan peka ut komma från en viss riktning?
När folk här i tråden talar om vid vilken frekvens vi börjar höra riktning, då antar jag att de menar när vi med relativt säker precision kan peka ut ett enskilt basljud, men när det kommer till ett mer diffust rumsljud så är det väl av större intresse att veta hur långt ner i frekvens våran hörsel kan detektera olika infallsvinklar utan att vi för den skull nödvändigtvis kan peka ut de exakta riktningarna dessa ljud kommer ifrån?
goat76 skrev:Tack Peter för din redogörelse, men visst är det väl ändå ett visst spann mellan vad våran hörsel detekterar där en drös av samlade infallsvinklar bearbetas i vårat sinne till en helhet och uppfattning av ett rum i inspelningen, jämfört med vad vi med all tydlighet kan peka ut komma från en viss riktning?
När folk här i tråden talar om vid vilken frekvens vi börjar höra riktning, då antar jag att de menar när vi med relativt säker precision kan peka ut ett enskilt basljud, men när det kommer till ett mer diffust rumsljud så är det väl av större intresse att veta hur långt ner i frekvens våran hörsel kan detektera olika infallsvinklar utan att vi för den skull nödvändigtvis kan peka ut de exakta riktningarna dessa ljud kommer ifrån?
JM skrev:
Psykoakustiken handlar således om den psykologiska reaktionen på ljud i en akustisk miljö samt den medicinska reaktionen återspeglad inom audiologin. Här saknas i definitionen hela neurofysiologin.
Alla läkarstudenter och psykologstudenter skall kunna skilja på en signifikant dubbelblind studie från en icke signifikant för att godkännas på utbildningen. Alla dessa studenterna skall ha kompetens att skärskåda psykologiska/medicinska dubbelblind studier oberoende om det gäller mediciner eller högtalare.
"Psykoakustisk forskning" publiceras nästan uteslutet av ingenjörer/fysiker. Den tekniska den är oftast korrekt. Men när det kommer till hörandet i den beskrivna akustiska miljön avslöjas amatörerna. Författarna saknar de mest elementära kunskaperna i hörandets svårigheter vetenskapligt. LTS lyssningstest är ett pinsamt exempel.
Tyvärr finns inte den kompetensen hos teknologer eller ingenjörer vilket avspeglas i den sk "psykoakustiska forskningen".
Baffel skrev:JM skrev:
Psykoakustiken handlar således om den psykologiska reaktionen på ljud i en akustisk miljö samt den medicinska reaktionen återspeglad inom audiologin. Här saknas i definitionen hela neurofysiologin.
Alla läkarstudenter och psykologstudenter skall kunna skilja på en signifikant dubbelblind studie från en icke signifikant för att godkännas på utbildningen. Alla dessa studenterna skall ha kompetens att skärskåda psykologiska/medicinska dubbelblind studier oberoende om det gäller mediciner eller högtalare.
"Psykoakustisk forskning" publiceras nästan uteslutet av ingenjörer/fysiker. Den tekniska den är oftast korrekt. Men när det kommer till hörandet i den beskrivna akustiska miljön avslöjas amatörerna. Författarna saknar de mest elementära kunskaperna i hörandets svårigheter vetenskapligt. LTS lyssningstest är ett pinsamt exempel.
Tyvärr finns inte den kompetensen hos teknologer eller ingenjörer vilket avspeglas i den sk "psykoakustiska forskningen".
Låter som perfekt att tvärvetenskapligt forska kring Psykoakustisk. Gör man inte det?
petersteindl skrev:goat76 skrev:Tack Peter för din redogörelse, men visst är det väl ändå ett visst spann mellan vad våran hörsel detekterar där en drös av samlade infallsvinklar bearbetas i vårat sinne till en helhet och uppfattning av ett rum i inspelningen, jämfört med vad vi med all tydlighet kan peka ut komma från en viss riktning?
När folk här i tråden talar om vid vilken frekvens vi börjar höra riktning, då antar jag att de menar när vi med relativt säker precision kan peka ut ett enskilt basljud, men när det kommer till ett mer diffust rumsljud så är det väl av större intresse att veta hur långt ner i frekvens våran hörsel kan detektera olika infallsvinklar utan att vi för den skull nödvändigtvis kan peka ut de exakta riktningarna dessa ljud kommer ifrån?
Det finns flera saker i ditt inlägg som jag anser måste förtydligas. Vad menar du med detekterar? Jag kan detektera 20 Hz i mina lurar om jag använder 20 Hz som input. Menar du lokaliserar? Det är två skilda saker och bör hållas isär. Ibland kan man detektera pappersbruk då näsan är igång, men man vet inte riktigt i vilken riktning det är.![]()
jansch skrev:Peter - ditt inlägg är så sant och speglar vår oförmåga att höra riktning vid låga frekvenser.( i normala rum)
petersteindl skrev:...
Personligen attackerar jag problematik på ett helt annat sätt än vad jag läst att någon gör på faktiskt samt på alla andra ställen.![]()
...
Man måste gå totalanalytiskt till väga in absurdum om man skall vara totalsäker på resultaten, d v s resultaten måste ovillkorligen aldrig i evighet kunna falsifieras. Undersökningen måste ovillkorligen visa den absoluta eviga sanningen. Det är mina grundkrav på Überscience.om det skall vara någon vits med det hela.
goat76 skrev:jansch skrev:Peter - ditt inlägg är så sant och speglar vår oförmåga att höra riktning vid låga frekvenser.( i normala rum)
Eftersom vi knappast kan peka ut några specifika riktningen vars rumsljudets högre frekvenser kommer ifrån, varför är det då relevant att kunna peka ut riktningen för de låga frekvenserna i samma rumsljud?
sprudel skrev:Håller ni på ännu?![]()
Är ni överens om något?
jansch skrev:goat76 skrev:jansch skrev:Peter - ditt inlägg är så sant och speglar vår oförmåga att höra riktning vid låga frekvenser.( i normala rum)
Eftersom vi knappast kan peka ut några specifika riktningen vars rumsljudets högre frekvenser kommer ifrån, varför är det då relevant att kunna peka ut riktningen för de låga frekvenserna i samma rumsljud?
Den slutsatsen är bra för de som inte tvivlar på att första vågfront är dominant. Med tanke på att diskussionen nu befinner sig på en "nivå" där hörseln egenskaper är är komplexa* att förstå kan man dock hitta logiska ifrågasättanden.
T.ex
Visserligen är det lättbevisat och med enkla medel påvisa "hur det faktiskt är" med en 1kHz statisk sinuston i ett normalt lyssningsrum. Det bildas en mängd bukar noder och det kvittrar rejält för varje dryga 30cm man rör sig i rummet (förenkling). Avlyssningen blir förvirrande.
Men om vi tar en riktigt låg ton som är så låg att inte ens halvvågsresonans kan bildas och noder/bukar är försumbara. Då! då, störs ju inte vi av av rummet när vi ska uppfatta riktning?
Slutsatsen är dock i detta fall fel fast man kan ju hålla igång en diskussion....
* Ett exempel på hur komplex hörseln är:
Du går in till grannen och tar en pilsner. Ni pratar hifi. Plötsligt hör du att det blir tyst. Ja, alltså inte på grannen utan rummet blir tyst.
Kylskåpet/kompessorn i grannens kök tystnade.... Du hör att det blev tyst och ljudet du hörde, fast du hörde det ju igentligen inte innan(!) har du ändå definierat/registrerat att det just var en kyl eller frys.
Perception uppstod alltså när det blev tyst och hur kan du då veta att det var frysen som lät innan???
I-or skrev:Eftersom jag har skrivit ett Matlab-skript som räknar på i princip samma sätt som LSO och även har mätt frekvensgången i rum många gånger, kan jag konstatera att överensstämmelsen ofta är god, men inte sällan halvdålig. Begränsningsytornas egenskaper, rumsgeometri och stora möbler kan ställa till det när man simulerar.
Det är således alltid att föredra att mäta.
jansch skrev:Peter - ditt inlägg är så sant och speglar vår oförmåga att höra riktning vid låga frekvenser.( i normala rum)
Brus med en bandbredd på 20 - 80 Hz ( med 100dBSPL) är dock vidrigt och spontant uppfattar vi det mer som "jordens undergång" med rasslande kaffekoppar och vibration i rumpan än brus med en viss riktning.
Dock, det spelar ju mindre roll då ALLA musikinstrument, från elbasar och kontrabasar till slagverk, kyrkorglar, kontrafagotter och gud vet vad
lokaliseras via transienter och övertoner. Hörseln skiter fullständigt då i grundtonerna och nyttjar sin fantastiska förmåga att lokalisera transienter/övertoner.
hcl skrev:I-or skrev:Eftersom jag har skrivit ett Matlab-skript som räknar på i princip samma sätt som LSO och även har mätt frekvensgången i rum många gånger, kan jag konstatera att överensstämmelsen ofta är god, men inte sällan halvdålig. Begränsningsytornas egenskaper, rumsgeometri och stora möbler kan ställa till det när man simulerar.
Det är således alltid att föredra att mäta.
Har du hittat hur de räknar? Jag har inte sett mer än en principiell beskrivning. De tycks dock ha några varianter. Vilken variant av deras algoritm syftar du på?
I-or skrev:hcl skrev:I-or skrev:Eftersom jag har skrivit ett Matlab-skript som räknar på i princip samma sätt som LSO och även har mätt frekvensgången i rum många gånger, kan jag konstatera att överensstämmelsen ofta är god, men inte sällan halvdålig. Begränsningsytornas egenskaper, rumsgeometri och stora möbler kan ställa till det när man simulerar.
Det är således alltid att föredra att mäta.
Har du hittat hur de räknar? Jag har inte sett mer än en principiell beskrivning. De tycks dock ha några varianter. Vilken variant av deras algoritm syftar du på?
Nej, ingen uttrycklig beskrivning. Har man, liksom jag, hållit på med rumssimulering i snart 30 år, så förstår man dock hur det måste vara gjort.
Den enda metod som fungerar nästan lika bra som mätningar är FEM, men det kan vi förstås glömma här. Modellbyggande för ett rum tar väl någon dag för en erfaren simuleringsingenjör och körtiden blir också ganska imponerande om man vill komma upp en bit i frekvens.
Det är betydligt enklare och bättre att mäta.
JM skrev:
"Psykoakustisk forskning" publiceras nästan uteslutet av ingenjörer/fysiker. Den tekniska den är oftast korrekt. Men när det kommer till hörandet i den beskrivna akustiska miljön avslöjas amatörerna. Författarna saknar de mest elementära kunskaperna i hörandets svårigheter vetenskapligt. LTS lyssningstest är ett pinsamt exempel.
Tyvärr finns inte den kompetensen hos teknologer eller ingenjörer vilket avspeglas i den sk "psykoakustiska forskningen".
JM
goat76 skrev:I-or skrev:hcl skrev:Har du hittat hur de räknar? Jag har inte sett mer än en principiell beskrivning. De tycks dock ha några varianter. Vilken variant av deras algoritm syftar du på?
Nej, ingen uttrycklig beskrivning. Har man, liksom jag, hållit på med rumssimulering i snart 30 år, så förstår man dock hur det måste vara gjort.
Den enda metod som fungerar nästan lika bra som mätningar är FEM, men det kan vi förstås glömma här. Modellbyggande för ett rum tar väl någon dag för en erfaren simuleringsingenjör och körtiden blir också ganska imponerande om man vill komma upp en bit i frekvens.
Det är betydligt enklare och bättre att mäta.
Jag förstår inte riktigt dina invändningar, det är väl ingen här som påstått att Linns program skulle vara bättre än att göra rumsmätningar med mikrofon.
Linns program är vad det är, ett relativt lättanvänt (om än hyfsat omfattande) rumskorrigeringsprogram inbyggd i deras konsumentprodukter, anpassat för att vanliga konsumenter ska kunna åtgärda vissa typiska fel baserade på de fysiska mått rummet har och var högtalarna är placerade.
Linn Space Optimisation är helt enkelt ganska bra för vad det är, och baserat på den rumsmätning jag gjorde med mikrofon så prickade programmet in mina rumsproblem ganska väl.
De flesta vanliga musiklyssnare har nog sällan en mätmikrofon.
Kronkan skrev:goat76 skrev:I-or skrev:
Nej, ingen uttrycklig beskrivning. Har man, liksom jag, hållit på med rumssimulering i snart 30 år, så förstår man dock hur det måste vara gjort.
Den enda metod som fungerar nästan lika bra som mätningar är FEM, men det kan vi förstås glömma här. Modellbyggande för ett rum tar väl någon dag för en erfaren simuleringsingenjör och körtiden blir också ganska imponerande om man vill komma upp en bit i frekvens.
Det är betydligt enklare och bättre att mäta.
Jag förstår inte riktigt dina invändningar, det är väl ingen här som påstått att Linns program skulle vara bättre än att göra rumsmätningar med mikrofon.
Linns program är vad det är, ett relativt lättanvänt (om än hyfsat omfattande) rumskorrigeringsprogram inbyggd i deras konsumentprodukter, anpassat för att vanliga konsumenter ska kunna åtgärda vissa typiska fel baserade på de fysiska mått rummet har och var högtalarna är placerade.
Linn Space Optimisation är helt enkelt ganska bra för vad det är, och baserat på den rumsmätning jag gjorde med mikrofon så prickade programmet in mina rumsproblem ganska väl.
De flesta vanliga musiklyssnare har nog sällan en mätmikrofon.
Gott!
Jag tror säkert att programmet är ett någotsånär ett hyggligt bygge. Men mitt problem är syftet och verktygen/ verktyget som används.
Hjälper Linn med att förstå vilken högtalarplacering som är bättre eller sämre eller vilken lyssningsposition som kan övervägas.
En enkel granskning ger vid handen att man bara har elektroniska verktyg. Det är ju att begränsa saken.
D
goat76 skrev:
Jag förstår inte riktigt dina invändningar, det är väl ingen här som påstått att Linns program skulle vara bättre än att göra rumsmätningar med mikrofon.
Linns program är vad det är, ett relativt lättanvänt (om än hyfsat omfattande) rumskorrigeringsprogram inbyggd i deras konsumentprodukter, anpassat för att vanliga konsumenter ska kunna åtgärda vissa typiska fel baserade på de fysiska mått rummet har och var högtalarna är placerade.
Linn Space Optimisation är helt enkelt ganska bra för vad det är, och baserat på den rumsmätning jag gjorde med mikrofon så prickade programmet in mina rumsproblem ganska väl.
De flesta vanliga musiklyssnare har nog sällan en mätmikrofon.
Kronkan skrev:goat76 skrev:I-or skrev:
Nej, ingen uttrycklig beskrivning. Har man, liksom jag, hållit på med rumssimulering i snart 30 år, så förstår man dock hur det måste vara gjort.
Den enda metod som fungerar nästan lika bra som mätningar är FEM, men det kan vi förstås glömma här. Modellbyggande för ett rum tar väl någon dag för en erfaren simuleringsingenjör och körtiden blir också ganska imponerande om man vill komma upp en bit i frekvens.
Det är betydligt enklare och bättre att mäta.
Jag förstår inte riktigt dina invändningar, det är väl ingen här som påstått att Linns program skulle vara bättre än att göra rumsmätningar med mikrofon.
Linns program är vad det är, ett relativt lättanvänt (om än hyfsat omfattande) rumskorrigeringsprogram inbyggd i deras konsumentprodukter, anpassat för att vanliga konsumenter ska kunna åtgärda vissa typiska fel baserade på de fysiska mått rummet har och var högtalarna är placerade.
Linn Space Optimisation är helt enkelt ganska bra för vad det är, och baserat på den rumsmätning jag gjorde med mikrofon så prickade programmet in mina rumsproblem ganska väl.
De flesta vanliga musiklyssnare har nog sällan en mätmikrofon.
Gott!
Jag tror säkert att programmet är ett någotsånär ett hyggligt bygge. Men mitt problem är syftet och verktygen/ verktyget som används.
Hjälper Linn med att förstå vilken högtalarplacering som är bättre eller sämre eller vilken lyssningsposition som kan övervägas.
En enkel granskning ger vid handen att man bara har elektroniska verktyg. Det är ju att begränsa saken.
.......
Kronkan skrev:Tråden är bra. Finns mycket att reflektera över.
Peters inlägg är ju intressanta. Men fortfarande finns en nedre gräns där vår hörsel inte kan detektera riktning. Detta på grund av att skillnaden som uppstår mellan höger och vänster öra är för små för att vi skall kunna mäta dem. Så ser jag ju på saken.
Jag upplever att Peter tangerar en mycket intressant fråga. Har vi någon nytta av reflektioner. Hur hur ser detta ut. Vad gör detta bättre eller sämre. Men det är väl en fråga framförallt för det som händer över 200 Hz.
Men jag läser alla inlägg. Hygglig ton också
I-or skrev:goat76 skrev:
Jag förstår inte riktigt dina invändningar, det är väl ingen här som påstått att Linns program skulle vara bättre än att göra rumsmätningar med mikrofon.
Linns program är vad det är, ett relativt lättanvänt (om än hyfsat omfattande) rumskorrigeringsprogram inbyggd i deras konsumentprodukter, anpassat för att vanliga konsumenter ska kunna åtgärda vissa typiska fel baserade på de fysiska mått rummet har och var högtalarna är placerade.
Linn Space Optimisation är helt enkelt ganska bra för vad det är, och baserat på den rumsmätning jag gjorde med mikrofon så prickade programmet in mina rumsproblem ganska väl.
De flesta vanliga musiklyssnare har nog sällan en mätmikrofon.
Ja, men detta ändrar sig snabbt, mätmikrofoner är vanligt förekommande numer för hemmabio och i hygglig utsträckning för multi-room, men snabbt ökande även för hifi. Det finns en hel del system i dag som utnyttjar medföljande mikrofoner eller t.o.m. Iphone för rumsmätningar (Apple har jämförelsevis mycket bra mikrofonimplementeringar sedan länge). Allt är oftast mycket användarvänligt och hela processen tar bara någon minut.
Arbetet med en mätmikrofon är försumbart jämfört med att lägga in alla parametrar i LSO, där man dessutom bara får ungefärliga resultat.
Användare som besöker denna kategori: Froggy och 43 gäster