Viktiga variabler för utvärdering av högtalare.

[Baffel]

Det där med basmoduler , subwoffer. Det enklaste i världen att plugga in en wåffer , men jag har då aldrig fått till det på något vettigt sätt . Det dunkar på rejält men mest för sig själv , typ. Ofta för mycket , hur jag än ställer in och har mig. Integration med högtalare upplever jag som svårt att få till.

Har inte , än, mätutrustning och kan ej EQa digitalt.

För det första; Har du delningsfilter mellan sub och huvudhögtalare? Om inte, så adderar du ju vid de frekvenser utsignalen överlappar varann. Och DET blir inte bra. Om du använder delningsfilter så KAN problemet med en sub vara att man pga återgivning av lägre frekvenser får problem med resonanser, etc i basen. Här är det basfällor, eller annan akustikbehandling som gäller om man inte gör det lätt för sig och EQar. Men då måste man ju förstås ha en adekvat EQ. När jag lyssnar med subbar så använder jag delningsfiltret i receivern och en "autoEQ" - DSPeaker 8033 - som fixar till jämnt och bra ljud från själva subbarna. (Innan jag hade DSPeakern, använde jag receiverns EQ för subbarna och det gick ganska bra det också.) Och så är det så klart viktigt att ha rätt ljudnivå på subbarna relativt huvudhögtalarna. Här är det lätt att ställa subbarna för högt. På mycken musik ska de knappt höras, utan mest bara anas.

Mätutrustning är bra och ger en bra utgångspunkt för vad och hur mycket man behöver kompensera. Men jag använde helt sonika frekvenssvep från olika Youtubeklipp för att dels hitta problemfrekvenserna och dels hitta rätt balans mellan subbar och frontar. När jag senare skaffade XTZs mätmick och program, bekräftade dessa i stort sett bara det jag redan lyssnat fram. Men det går på minuter att mäta i stället för (som för mig) dagar att lyssna mig fram.

Slutligen kan det ju naturligtvis bero på dålig kvalitet på subbarna om dessa inte låter bra. Det finns mycket skräp därute. Men för att konstatera detta så måste man först åtgärda det ovanstående. Jag ser ibland (privat-) recensioner av alldeles utmärkta subbasar där ett missnöje mer handlar om handhavandefel än om subbens kvaliteter.

Tack för tips!

OT

Det är just nu superdumt.

Aktiv sub med ställbart 18 dB filter , 40-150 Hz , om jag inte minns fel, . Har inget HP- filter . Dessutom ingen dedikerad sub ut på förstärkeriet , integrerad förstärkare, så jag kör hög till lågkonverter. En
https://www.biltema.se/bil---mc/bilster ... 2000035005

Eller kör och kör med wåffer. Av nämnda skäl ovan inte så mycket. Kef Cadenzarna med stora magneten på B200 basarna är hyfsade.
http://p10hifi.net/TLS/drivers/images/B200_SP1022.gif

Får fixa pryttlar så jag kan integrera bättre och som sagt mickmäta och EQa. ...Det över hela registret.

Subben, med tillfällig förstärkare:

[MichaelG]

Aktiv sub med ställbart 18 dB filter , 40-150 Hz , om jag inte minns fel, . Har inget HP- filter . Dessutom ingen dedikerad sub ut på förstärkeriet , integrerad förstärkare, så jag kör hög till lågkonverter.

Låt oss säga att du sätter filtret på lägsta frekvens, 40 Hz. Då är basen teoretiskt 18 dB lägre vid 80 Hz. Så fortfarande så högt som vid 60 Hz finns signal som adderas destruktivt till huvudhögtalarna om de inte har börjat vika av ordentligt redan här.

Eller kör och kör med wåffer. Av nämnda skäl ovan inte så mycket. Kef Cadenzarna med stora magneten på B200 basarna är hyfsade.
http://p10hifi.net/TLS/drivers/images/B200_SP1022.gif

Och det verkar inte som om de har tappat speciellt mycket vid 60 Hz. Här har du alltså grundproblemet till att du inte får till det. Det är inte möjligen så att din sub har ett HP-filter och att du ska koppla in frontarna direkt in i denna?

Edit: Nu ser jag på bilden att du bara har lågnivåingångar. Då ska subben kopplas till en sub-utgång i en förstärkare/receiver med inbyggt delningsfilter för bästa reslutat.

[Baffel]

Som sagt...Det är just nu superdumt. . .... Men det löser sig framöver. Har förstärkare som jag kan använda som dedikerad sub- förstärkare, förförstärkare på gång , sen andra pryttlar får adderas till .

Joda , ställd på 40 Hz.

Ingen sub- ut på förstärkeriet.

Så , nog OT. Åter till JMs funderingar

[JM]

Under punkt 3 framhåller jag att rak tonkurva är ett absolut krav (fixas med PEQ) för att subjektivt utvärdera ljudet efter det att lägsta möjliga distorsions värden (THD) uppnåtts. Dessutom måste ljudspridningen i rummet tillföra maximal spatial upplevelse för att inte skapa en subjektivt upplevd distorsion (ej mätbar i fysiken).

JM

Vad är detta? Vill du utveckla?

i) I ett rum med vanliga stereolådhögtalare lyssnar person A och B i samma lyssningsplats på samma musik. Ljudet/fysiken/stimuli är identisk.
Person A hör musiken som optimal map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.
Person B hör musiken som svårbedömd och suboptimal map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.

Upprepas lyssningstestet i ett ekofritt rum upplever både A och B ljudet lika map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.

Person A har normal hörsel medans person B har normalt lätt åldersförändrat hörande.
Neurofysiologiskt saknar B något som A har. A kan aktivt inom ms sannolikt redan i hjärnstammen identifiera reflexerna som relaterade till direktljudet. Neuropsykologiskt kan B inte aktivt positivt undertrycka reflexljudet från direktljudet på samma sätt som normalhörande A kan. Reflexerna maskerar direktljudet när B lyssnar dvs ger ett förvrängt hörande.

ii) Reflexerna kan även i ett litet vanligt lyssningsrum negativt maskera stora delar av identiskt uppmätt direktljud som i exemplet ovan även hos en normalhörande om de är relativt starka, har avvikande frekvenskurva, eller kommer vid fel tidpunkt. Ljudet upplevs som förvrängt.

Reflexerna skapar i de två senarierna en temporal maskering av direktljudet dvs en förvrängning av hörandet.

Således två exempel på psykologiskt upplevd distorsion.

JM

[Belker]

Tack, då förstår jag bättre vad du menar. Jag tolkade (felaktigt) i tidigare inlägg att ”ljudspridningen” betydde mer efterklang och att ett dämpat rum skulle introducera någon för mig okänd distorsion i hörseln.

[jansch]

Under punkt 3 framhåller jag att rak tonkurva är ett absolut krav (fixas med PEQ) för att subjektivt utvärdera ljudet efter det att lägsta möjliga distorsions värden (THD) uppnåtts. Dessutom måste ljudspridningen i rummet tillföra maximal spatial upplevelse för att inte skapa en subjektivt upplevd distorsion (ej mätbar i fysiken).

JM

Vad är detta? Vill du utveckla?

i) I ett rum med vanliga stereolådhögtalare lyssnar person A och B i samma lyssningsplats på samma musik. Ljudet/fysiken/stimuli är identisk.
Person A hör musiken som optimal map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.
Person B hör musiken som svårbedömd och suboptimal map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.

Upprepas lyssningstestet i ett ekofritt rum upplever både A och B ljudet lika map lokalisation, stereobreddning, klarhet, närhet mm.

Person A har normal hörsel medans person B har normalt lätt åldersförändrat hörande.
Neurofysiologiskt saknar B något som A har. A kan aktivt inom ms sannolikt redan i hjärnstammen identifiera reflexerna som relaterade till direktljudet. Neuropsykologiskt kan B inte aktivt positivt undertrycka reflexljudet från direktljudet på samma sätt som normalhörande A kan. Reflexerna maskerar direktljudet när B lyssnar dvs ger ett förvrängt hörande.

ii) Reflexerna kan även i ett litet vanligt lyssningsrum negativt maskera stora delar av identiskt uppmätt direktljud som i exemplet ovan även hos en normalhörande om de är relativt starka, har avvikande frekvenskurva, eller kommer vid fel tidpunkt. Ljudet upplevs som förvrängt.

Reflexerna skapar i de två senarierna en temporal maskering av direktljudet dvs en förvrängning av hörandet.

Således två exempel på psykologiskt upplevd distorsion.

JM

"Ekofritt rum" är ingen vettig miljö att lyssna på stereo i. Väldigt små huvudrörelser skapar normalt stora variationer, främst i diskanten. Svårt att få ett "lugnt" lyssnande och basen, som blir tunn, är mer mitt i huvudet än framför i ett konstigt stereoperspektiv. Behagligare att lyssna på en taskig transistorradio (mono) med svag diskant.
Den som är mest van vid känslan blir mest oberörd av upplevelsen.

[Belker]

Fast JM föreslår nog inte att ekofritt rum ska användas för musiklyssning. Det var ju bara en del av experimentets ytterligheter.

[music4ever]

1. Testa högtalarna med musik du/man lyssnar på, inte vad "som låter bra".
2. Testa de med det ljudnivån man vill lyssna på.
3. Testa de så nära de förutsättningar man har i sitt eget rum.
4. Lyssna efter vad de gör för fel, inte vilka rätt de gör.

[JM]

Improving Two–Way Loudspeaker Directivity Olli Kantamaa
https://aaltodoc.aalto.fi/bitstream/han ... sAllowed=y

Att minska störande reflexer mha sekundär högtalare ur fas och med viss tidfördröjning, dvs en variabel dipol, är en välkänd lösning för att erhålla bättre direktivitet. Bla Beolab 90 har liknande lösning med variabel grad av direktivitet.

Ett år gammal avhandling med mycket bra sammanställning av fysiken vilken påverkar hörandet i rum. Tomrum map hur fysiken på djupet påverkar hörandet i den psykologiska dimensionen. Saknar Lokkis viktiga bidrag map reflexer. Tyvärr är den subjektiva perceptionssidan som vanligt när ingenjörer försöker sig på psykologisk forskning underkänd. Bla oklart urval av försökspersoner och val av metodik. Massor med signifikanser men till vilken nytta?
Avhandlingen är klart godkänd på fysiksidan med bra sammanställning av viktiga referenser.

JM

[I-or]

Detta är ett examensarbete (Civ Ing), dessutom ett riktigt bra sådant, och det är naturligtvis orimligt att kräva att den stackars studenten som är överlastad av diverse tentamina ska uppfylla högt ställda forskningskrav.

Hur många kapabla högtalare har konstruerats av psykologer?

Studerar man rapporten finner man dock inga belägg för att en ökad riktverkan 80-600 Hz ger annat än klangpåverkan på normala lyssningsavstånd. Detta är dock helt som sig bör och ligger i linje med tidigare forskning. När det gäller trådens grundfrågeställning, finner jag ingen anledning att backa ifrån de rådande vetenskapliga rönen:

1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)

2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz

3. Distorsion

Hur man uppnår goda egenskaper för parametrarna ovan har mindre betydelse, det finns många vägar att lösa problemen.

[JM]

Hur många kapabla högtalare har konstruerats av psykologer?

Hur många korrekta bedömningar av hörandet har gjorts av fysiker?
"Psykoakustiken" och detta "Thesis submitted for examination for the degree of Master of Science in Technology" är tydliga exempel där fysiker försöker skapa vetenskap utanför sitt kompetensområde.

I flera av mina forskningsstudier har jag med fysiker, matematiker, kemister förutom läkare och psykologer.

Bra exempel på att alla bör ha respekt för varandras kompetens och framför allt inse begränsningarna i sin egen kompetens och våga erkänna detta. Viss ödmjukhet skadar inte.

När det gäller trådens grundfrågeställning, finner jag ingen anledning att backa ifrån de rådande vetenskapliga rönen:
1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)
2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz
3. Distorsion

Jag tycker inte du skall backa från några vetenskapliga rön. Möjligen kan du vinna något om du kompletterar och omformulerar dina vetenskapliga rön.
Här har du viktiga variabler för utvärdering av högtalare i rum.

1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)

Korrekt att detta är hur vi hör direktljudet i lyssningspositionen oberoende om det är korrekt reproducerat av högtalaren eller ej och hur detta kan mätas i fysikens värld.
Mer allmänt formulerat: Upplevda direktljudet i lyssningspositionen skall spegla insignalens tonkurva till högtalaren.

2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz

Mer allmänt formulerat:
1. Horisontella reflexers relativa ljudtrycksnivå:
Upplevda horisontella reflexer skall inte vara för höga eller för låga map ljudtrycksnivå. För höga ljudtrycksnivåer ger maskering av direktljudet. Optimala ljudtryckskurvor hos reflexerna bidrar till viss spatial upplevelse. Tools "rumskurva" bygger likt dina förslag enbart på hänsyn till ljudtrycksnivån. Reflexernas ljudtrycksnivå är ett nödvändig med inte tillräcklig variabel för att förstå hur vi hör reflexer i rum.
2. Horisontella reflexers relativa tonkurva:
Uppmätta tonkurvan hos reflexerna på skall likna tonkurvan hos direktljudet. Avviker reflexernas tonkurva för mycket uppfattas reflexen som ett separat ljud och förknippas ej upplevelsemässigt med direktljudet. Avviker tonkurvan något från direktljudets ger detta en viss maskering och/eller positiv spatial upplevelse av direktljudet beroende på relativa ljudstyrkan och fördröjningstiden.
3. Horisontella reflexers relativa tidsfördröjning:
Reflexfördröjning under en millisekund kan ge en förflyttning av ljudlokalisationen från direktljudets position mot reflexens position. Reflexfördröjning av tex tal över 50 ms ger en upplevelse av ett separat ljud - ett eko. Kring 20 ms fördröjning erhålls optimal spatial upplevelse. Övriga fördröjningar 2-50 ms ger mindre spatial upplevelse men ffa viss maskering av direktljudet.
4. Övriga ej laterala reflexer är maskerande och bör minskas till minst -30dB.

3. Distorsion

1. Fysikaliskt uppmätt distorsion - förvrängning. Typ THD, mm.
2. Subjektivt upplevd distorsion - förvrängning. Typ av maskering, schwanom på hörselnerven, risiga hörselben mm.

JM

[petersteindl]

Hur många kapabla högtalare har konstruerats av psykologer?

Hur många korrekta bedömningar av hörandet har gjorts av fysiker?
"Psykoakustiken" och detta "Thesis submitted for examination for the degree of Master of Science in Technology" är tydliga exempel där fysiker försöker skapa vetenskap utanför sitt kompetensområde.

I flera av mina forskningsstudier har jag med fysiker, matematiker, kemister förutom läkare och psykologer.

Bra exempel på att alla bör ha respekt för varandras kompetens och framför allt inse begränsningarna i sin egen kompetens och våga erkänna detta. Viss ödmjukhet skadar inte.

När det gäller trådens grundfrågeställning, finner jag ingen anledning att backa ifrån de rådande vetenskapliga rönen:
1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)
2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz
3. Distorsion

Jag tycker inte du skall backa från några vetenskapliga rön. Möjligen kan du vinna något om du kompletterar och omformulerar dina vetenskapliga rön.
Här har du viktiga variabler för utvärdering av högtalare i rum.

1. Frekvensgång i lyssningspositionen (mätt med långt tidsfönster för låga frekvenser och kort för höga)

Korrekt att detta är hur vi hör direktljudet i lyssningspositionen oberoende om det är korrekt reproducerat av högtalaren eller ej och hur detta kan mätas i fysikens värld.
Mer allmänt formulerat: Upplevda direktljudet i lyssningspositionen skall spegla insignalens tonkurva till högtalaren.

2. Kontrollerad nivå för horisontella reflektioner över ca 500 Hz

Mer allmänt formulerat:
1. Horisontella reflexers relativa ljudtrycksnivå:
Upplevda horisontella reflexer skall inte vara för höga eller för låga map ljudtrycksnivå. För höga ljudtrycksnivåer ger maskering av direktljudet. Optimala ljudtryckskurvor hos reflexerna bidrar till viss spatial upplevelse. Tools "rumskurva" bygger likt dina förslag enbart på hänsyn till ljudtrycksnivån. Reflexernas ljudtrycksnivå är ett nödvändig med inte tillräcklig variabel för att förstå hur vi hör reflexer i rum.
2. Horisontella reflexers relativa tonkurva:
Uppmätta tonkurvan hos reflexerna på skall likna tonkurvan hos direktljudet. Avviker reflexernas tonkurva för mycket uppfattas reflexen som ett separat ljud och förknippas ej upplevelsemässigt med direktljudet. Avviker tonkurvan något från direktljudets ger detta en viss maskering och/eller positiv spatial upplevelse av direktljudet beroende på relativa ljudstyrkan och fördröjningstiden.
3. Horisontella reflexers relativa tidsfördröjning:
Reflexfördröjning under en millisekund kan ge en förflyttning av ljudlokalisationen från direktljudets position mot reflexens position. Reflexfördröjning av tex tal över 50 ms ger en upplevelse av ett separat ljud - ett eko. Kring 20 ms fördröjning erhålls optimal spatial upplevelse. Övriga fördröjningar 2-50 ms ger mindre spatial upplevelse men ffa viss maskering av direktljudet.
4. Övriga ej laterala reflexer är maskerande och bör minskas till minst -30dB.

3. Distorsion

1. Fysikaliskt uppmätt distorsion - förvrängning. Typ THD, mm.
2. Subjektivt upplevd distorsion - förvrängning. Typ av maskering, schwanom på hörselnerven, risiga hörselben mm.

JM

JM, du har fel gällande det du skriver angående Psykoakustiken. Dina utsagor gällande Psykoakustiken är falska.

Psykoakustiken är den vetenskapliga gren/ämnesområde som innefattar Hörseln som perception, på engelska: Auditory perception.
Svårare än så är det inte.

Inom det ämnesområdet finns allehanda specialister som var och en lägger sitt strå till stacken. Vad jag kan se är det enbart du och ingen annan än du som förkastar Psykoakustiken som vetenskapligt ämnesområde.

Perception sker med våra sinnen. Syn, hörsel, smak, lukt och känsel är våra sinnen, där känseln kan delas i i undergrupper, exempelvis temperatur.

Det ord för den Vetenskap som innefattar Perception gällande alla våra sinnen är Psykofysiken.
Psykofysiken delas in i våra olika sinnen som undergrupper.
Psykoakustiken är den undergrupp som behandlar Hörselsinnet.

Exempel: Brian C. J. Moore är Ph.D. i Psykoakustik och har skrivit boken: An Introduction to the Psychology of Hearing. Han vet att boken är en bok inom den vetenskapliga gren/ämnesområde som heter Psykoakustik.

Du får helt enkelt acceptera detta faktum istället för att skriva falsarier som försöker dissa Psykoakustiken.

Mvh
Peter

[I-or]

Viss ödmjukhet skadar inte.

Exakt. Som total dilettant inom alla akustikområden hävdar du konsekvent att ett helt forskningsområde, psykoakustik, är värdelöst. Kan man ha mer hybris?

Din kritik här saknar som vanligt relevans. En hel del av det du framför ovan är självklarheter kända sedan 35 år och en del annat är mer eller mindre irrelevant, som hörselskador och taluppfattbarhet t.ex.

[JM]

Nu handlar tråden om viktiga variabler för utvärdering av högtalare. Kontexten variablerna sätts i är viktig.

JM

[JM]

Viss ödmjukhet skadar inte.

Exakt. Som total dilettant inom alla akustikområden hävdar du konsekvent att ett helt forskningsområde, psykoakustik, är värdelöst. Kan man ha mer hybris?

Din kritik här saknar som vanligt relevans. En hel del av det du framför ovan är självklarheter kända sedan 35 år och en del annat är mer eller mindre irrelevant, som hörselskador och taluppfattbarhet t.ex.

Ge exempel på vad som är irrelevant och i vilken kontext. Det går inte att bemöta icke konkretiserade påståenden.

JM

[I-or]

Allt du har tagit upp har bemötts många gånger tidigare och jag nöjde mig den här gången med att ge dig två konkreta exempel ovan. Du ska få ett exempel till: -30 dB relativt direktljudet uppnår du bara i ekofritt rum.

[JM]

1. Horisontella reflexers relativa ljudtrycksnivå:
Upplevda horisontella reflexer skall inte vara för höga eller för låga map ljudtrycksnivå. För höga ljudtrycksnivåer ger maskering av direktljudet. Optimala ljudtryckskurvor hos reflexerna bidrar till viss spatial upplevelse. Tools "rumskurva" bygger likt dina förslag enbart på hänsyn till ljudtrycksnivån. Reflexernas ljudtrycksnivå är ett nödvändig med inte tillräcklig variabel för att förstå hur vi hör reflexer i rum.
2. Horisontella reflexers relativa tonkurva:
Uppmätta tonkurvan hos reflexerna på skall likna tonkurvan hos direktljudet. Avviker reflexernas tonkurva för mycket uppfattas reflexen som ett separat ljud och förknippas ej upplevelsemässigt med direktljudet. Avviker tonkurvan något från direktljudets ger detta en viss maskering och/eller positiv spatial upplevelse av direktljudet beroende på relativa ljudstyrkan och fördröjningstiden.
3. Horisontella reflexers relativa tidsfördröjning:
Reflexfördröjning under en millisekund kan ge en förflyttning av ljudlokalisationen från direktljudets position mot reflexens position. Reflexfördröjning av tex tal över 50 ms ger en upplevelse av ett separat ljud - ett eko. Kring 20 ms fördröjning erhålls optimal spatial upplevelse. Övriga fördröjningar 2-50 ms ger mindre spatial upplevelse men ffa viss maskering av direktljudet.
4. Övriga ej laterala reflexer är maskerande och bör minskas till minst -30dB för att bli ohörbara. Mindre dämpning ger viss maskering av direkt ljudet.

Allt du har tagit upp har bemötts många gånger tidigare och jag nöjde mig den här gången med att ge dig två konkreta exempel ovan. Du ska få ett exempel till: -30 dB relativt direktljudet uppnår du bara i ekofritt rum.

For all types of stimuli, results indicate that a single early reflection should be inaudible when less than 21 dB below the direct sound at 3 ms, and less than 30 dB at 15- 30 ms.
EARLY REFLECTION THRESHOLDS FOR VIRTUAL SOUND SOURCES ; Durand R. Begault et al; 2001
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/do ... 1&type=pdf

Nu lyssnar vi mest med laterala reflexer kring 15 - 20 ms i optimala rum för tal. Övriga reflexer bör för att inte till viss del maskera direktljudet dämpas. Enligt studien ovan bör reflexerna dämpas till 30 dB svagare ljudnivå än direktljudet för att inte vara hörbara. Nu är det inte så i verkligheten men indikerar var gränsen går.

Lokki et al visar i nästa studie hur ffa frontala o dorsala reflexer försämrar ljudupplevelsen av direktljudet. Se videosnutten i studien.
Engaging concert hall acoustics is made up of temporal envelope preserving reflections
https://asa.scitation.org/doi/10.1121/1.3579145#v1

I relativt färsk Kinesisk studie visas hur andra reflexer än laterala detekteras vid relativt låga ljudstyrkor relativt direktljudet. Det är ffa laterala reflexer som aktiverar precedense effekten, ger viss spatial upplevelse och är svåra detektera relativt direktljudet. Här i studien dämpas reflexerna till ca 25 dB för att bli ohörbara.
Audible Threshold of Early Reflectionswith Different Orientations and Delays; Xiaoli Zhong1,2, Wenying Guo1, Jie Wang, 2018
https://www.techscience.com/sv/v52n6/33774

Således är det ffa reflexerna bakom fronthögtalarna vilka bör dämpas så mycket som möjligt enligt alla tre studierna. Skall reflexerna dämpas helt bör dämpningen vara ca 30 dB. Detta innebär att mindre dämpning av dessa reflexer ger en viss ljudförsämrande effekt på direktljudet. Maskering av ett ljud som uppfattas som till viss del avvikande från direktljudet. Tydligast demonstrerat av Lokki i videosnutten.

Din kritik här saknar som vanligt relevans. En hel del av det du framför ovan är självklarheter kända sedan 35 år och en del annat är mer eller mindre irrelevant, som hörselskador och taluppfattbarhet t.ex.

I-or du påstår att jag har fel map hörselskador och taluppfattbarhet.
Konkretisera tack!

JM