Vilken CD, Miles Davis " Kind of Blue"

[pingvinen]

Exakt, den ska du köpa!

Sen är vi några som tycker att det låter som lite "inspelningsdist" på vissa spår, men det är väl bara ett avtryck från dåtidens teknik och en del av upplevelsen.

Lyssnar på just den versionen just nu. Hade ju varit cool att ha den tidiga utgåvan på rullband istället. Hursomhelst bra skiva.

[shifts]

Japp, någon variant av CK 64935, Columbia Legacy (Sony).

Tack. Damp ner på hallmattan i dag.

[Erahjar]

På vinyl så kommer i dagarna Analogue Productions ut med en UHQR box med Grundmans Mastsering från 1995 i en clear vinyl som får väldigt höga betyg! Snygg lyxig box också.

Så damp då precis den utgåvan ner på hallgolvet. Snygg box med förutom skivan oxo innehållande folder om tillverkningsprocessen samt ”booklet” av Ashley Kahn som ju även skrev boken om Kind of Blue.

0CE7790C-7337-4025-868A-D7968FEB1F38.jpeg (152.33 KiB) Visad 2762 gånger

067F4D3A-EB14-47E2-BDEF-7B4DA389A668.jpeg (214.65 KiB) Visad 2762 gånger

6F7AC523-481D-4AC2-B805-31B846530647.jpeg (114.66 KiB) Visad 2762 gånger

[Almen]

... samt ”booklet” av Ashley Kahn som ju även skrev boken om Kind of Blue.

Ja, den boken rekommenderas!

[PekkaJohansson]

Japp, någon variant av CK 64935, Columbia Legacy (Sony).

Tack. Damp ner på hallmattan i dag.

Under mina efterforskningar jag läst att CK 64935 ska klinga ljust. Sprang på utgåvan i veckan och köpte den. Har inte hunnit lyssna men den ser inte så värst rolig ut i MasVis. Det spekuleras i att den ljusa klangen finns på originalbanden. Strävan efter (alltför) stark nivå, typisk för sent 1990-tal, är ett faktum. Alla spår på skivan har för övrigt samma toppnivå, 94,4 procent av maximal utstyrning - också det ett varningstecken. Uppenbart har en del gjorts medan eller efter att teknikern Mark Wilder gjorde överföringen och mixningen. Ingen mastrare anges i det medföljande häftet. Kanske har Wilder gjort hyssen själv.

animation.gif (207.19 KiB) Visad 2738 gånger

Med vänlig hälsning

Pekka

[shifts]

Tack Pekka. I häftet står skrivet att masterbanden klingade ljust och här har de försökt åtgärda det. De erkänner ingrepp helt enkelt. Har tyvärr inga andra utgåvor att jämföra med, men reagerade på distorderande ljud vid några starkare partier i början på skivan när jag lyssnade.

Har inte reagerat på om den klingar ljust eller ej. Än. Får se nästa gång jag spelar albumet.

[Morello]

Ja, den är uppenbart diskanthöjd - å andra sidan låter utgåvan från 1980-talet alldeles för mörkt och går partiellt med fel fart. Lite onödigt att man kört den genom en kompressor dock.

Kind of Blue och Time Out är i tekniskt hänseende tämligen mediokra produktioner.

För den som vill höra en riktigt fin inspelning från samma tid vill jag rekommendera samt passa på och tacka Per S för tipset:

https://www.discogs.com/Red-Norvo-Quintet-The-Forward-Look/release/5932212

[shifts]

Ok. Det där var inte riktigt lika gripande som Kind of Blue.

[Almen]

Japp, någon variant av CK 64935, Columbia Legacy (Sony).

Tack. Damp ner på hallmattan i dag.

Under mina efterforskningar jag läst att CK 64935 ska klinga ljust. Sprang på utgåvan i veckan och köpte den. Har inte hunnit lyssna men den ser inte så värst rolig ut i MasVis.

Nä, det ser ju inte optimalt ut.

Tycker dock den låter väldigt bra, speciellt Blue in Green och alternativa Flamenco Sketches.

[Morello]

"Riktigt bra" - jag tycker det låter mediokert - det låter ungefär som typiska jazzproduktioner gör från samma tidsepok.
Lyssna gärna på Red Norvo (1957) och återkoppla.

[Morello]

Ok. Det där var inte riktigt lika gripande som Kind of Blue.

Såklart en smaksak, men hur upplever du ljudkvaliteten jämfört med Kind of blue?

[shifts]

Bättre.

[music4ever]

Tack Pekka. I häftet står skrivet att masterbanden klingade ljust och här har de försökt åtgärda det. De erkänner ingrepp helt enkelt. Har tyvärr inga andra utgåvor att jämföra med, men reagerade på distorderande ljud vid några starkare partier i början på skivan när jag lyssnade.

Har inte reagerat på om den klingar ljust eller ej. Än. Får se nästa gång jag spelar albumet.

Vilket masterband? Den nermixade nya mastern från 3-spårsmastern?
Enligt Bernie Grundman så graverade man 3-spårsmastern utan någon EQ förändring mot masterbandet eller dynamisk kompression på Classic records LP. Vet inte hur 90-tals CD utgåvorna behandlades.

[shifts]

Vilket masterband? Den nermixade nya mastern från 3-spårsmastern?
Enligt Bernie Grundman så graverade man 3-spårsmastern utan någon EQ förändring mot masterbandet eller dynamisk kompression på Classic records LP. Vet inte hur 90-tals CD utgåvorna behandlades.

Ingen aning, men så här står det:
”Note: For most Columbia sessions of the fifties and sixties, the music was taped simultaneously on two different machines. At the first Kind of Blue session, which produced the three songs that appeared on side one of the LP, one of the three-track machines was running slightly slow. As it happens, the master takes used on the LP we’re pulled from the reels recorded on that machine. As a result, the first three tunes always appeared in sharp pitch until the gold Mastersound edition of this album. Here, we have included the music as the musicians played it (newly remixed), and the only complete alternate take from these historic sessions.”

[goat76]

Bättre.

På vilket sätt tycker ljudkvaliten är bättre på Red Norvo jämfört med Kind of Blue?

Jag tycker inte de skiljer sig nämnvärt åt vad gäller ljudkvaliten, men inspelningen av Kind of Blue tycker jag har lyckats klart bättre att fånga den musikaliska nerven samt de individuella instrumenten. Kontrabasen har verkligen kommit i skymundan för resten av instrumenteringen på Red Norvo, den måste ha hamnat i något slags ”null-vakum” från mikrofonerna. I Kind of Blue är allt mer balanserat och basen har en mer naturlig nivå i mixen, och de övriga instrumenten låter mer fullskaliga i sin helhet så att de nästan går att ”ta på”.

Det musikaliska i Kind of Blue låter även det betydligt mer engagerande låtmässigt än de relativt slätstrukna diton på Red Norvo, den sistnämnda är på gränsen till hissmusik i mina öron.

[shifts]

Jag uppskattar att höra rum på en inspelning och det fanns mer av den varan på ett trevligt sätt på Red Norvo. Det kniper lite i öronen när jag spelar Kind of Blue på hygglig nivå, men det gjorde det inte på Red Norvo. Dessutom gillar jag den ljudbild som fanns på Red Norvo bättre (förutom den redan nämnda rumsligheten), där jag på Kind of Blue stör på mig på att instrument ligger så direkt placerade i vänster eller höger kanal.

Däremot vill jag inte lyssna på Red Norvo igen, musikmässigt gav den mig grav klåda.

[Bill50x]

Däremot vill jag inte lyssna på Red Norvo igen, musikmässigt gav den mig grav klåda.

Den är ganska bra rent musikaliskt, men då lyssnar jag på den analoga utgåvan så den lider inte av "digitalis"

Jag har iofs rippat av skivan och kan lyssna digitalt men då är det något som stör mig. Jag kan inte sätta tummen på det men det är som att den stora dynamiken stör när musikerna klämmer till. Det gör det inte när jag spelar RR-utgåvan.

Kind of Blue har jag i tre versioner på hårddisk (endast, tyvärr) och av dem så är 24/96 SACD bäst om än något tunn. Vinylrippen som jag har är lite för fet och tung, förmodligen är den tillfixad på något sätt.

/ B

[goat76]

Jag uppskattar att höra rum på en inspelning och det fanns mer av den varan på ett trevligt sätt på Red Norvo. Det kniper lite i öronen när jag spelar Kind of Blue på hygglig nivå, men det gjorde det inte på Red Norvo. Dessutom gillar jag den ljudbild som fanns på Red Norvo bättre (förutom den redan nämnda rumsligheten), där jag på Kind of Blue stör på mig på att instrument ligger så direkt placerade i vänster eller höger kanal.

Däremot vill jag inte lyssna på Red Norvo igen, musikmässigt gav den mig grav klåda.

Som jag har förstått det så är båda dessa inspelningar gjorda på ungefär samma sätt, du föredrar nog inspelningslokalens rumsljud vilket antagligen beror på det lite längre mikrofonavståndet till instrumenten på Red Norvo.
Men det är något helt annat än ljudkvalitet vilket Morello frågade dig om, och där tycker jag inspelningarna håller likvärdig kvalitet.

Jag gillar också rumsljud och det lite mer av den varan i Red Novo, tyvärr lite på bekostnad av instrumenten vars ljud låter lite slätstrukna på det avstånd de spelats in på. En stor fördel med nyare inspelningar med fler mikrofoner är att man kan få det bästa av båda världarna, med dedikerade rumsmikrofoner och närmickning av enskilda instrument får man med både och.

[shifts]

Tänker inte lyssna på skivan igen för att ge dig ett annat svar på vad jag tyckte var bättre än det du redan fått.

[goat76]

Tänker inte lyssna på skivan igen för att ge dig ett annat svar på vad jag tyckte var bättre än det du redan fått.

Okej, men du har fortfarande inte svarat på frågan på vilket sätt du upplever ljudkvalitén som bättre på Red Norvo än på Kind of Blue. Hittills har du med all tydlighet berättat vad du föredrar vad gäller rumsljud och liknande, men det har ingenting med själva ljudkvalitén att göra.

[Bill50x]

Tänker inte lyssna på skivan igen för att ge dig ett annat svar på vad jag tyckte var bättre än det du redan fått.

Okej, men du har fortfarande inte svarat på frågan på vilket sätt du upplever ljudkvalitén som bättre på Red Norvo än på Kind of Blue. Hittills har du med all tydlighet berättat vad du föredrar vad gäller rumsljud och liknande, men det har ingenting med själva ljudkvalitén att göra.

Ursäkta jagblandar mig i.
Ljudkvalité kan vara så mycket, inklusive hur instrument eller rummet återges. Red Norvo-skivan är absolut bättre när det gäller att återge ett skeende medan Miles skiva återger instrumenten tydligare. Det är snarast en smaksak vilket man föredrar, kanske tom beroende på vilken lyssningsutrustning man har. Jag håller däremot inte med Tangband (?) om att Red Norvo närmar sig "mässjazz"

Oavsett vad man tycker är enligt min mening såväl Miles som Red Norvos skivor utmärkta exempel på hur bra det kunde låta redan i slutet av 50-talet! I alla fall om vi pratar om naturtrogen återgivning. "Bra ljud" finns i många tappningar och vi ska inte låsa oss vid återgivning.

/ B

[goat76]

Tänker inte lyssna på skivan igen för att ge dig ett annat svar på vad jag tyckte var bättre än det du redan fått.

Okej, men du har fortfarande inte svarat på frågan på vilket sätt du upplever ljudkvalitén som bättre på Red Norvo än på Kind of Blue. Hittills har du med all tydlighet berättat vad du föredrar vad gäller rumsljud och liknande, men det har ingenting med själva ljudkvalitén att göra.

Ursäkta jagblandar mig i.
Ljudkvalité kan vara så mycket, inklusive hur instrument eller rummet återges. Red Norvo-skivan är absolut bättre när det gäller att återge ett skeende medan Miles skiva återger instrumenten tydligare. Det är snarast en smaksak vilket man föredrar, kanske tom beroende på vilken lyssningsutrustning man har. Jag håller däremot inte med Tangband (?) om att Red Norvo närmar sig "mässjazz"

Oavsett vad man tycker är enligt min mening såväl Miles som Red Norvos skivor utmärkta exempel på hur bra det kunde låta redan i slutet av 50-talet! I alla fall om vi pratar om naturtrogen återgivning. "Bra ljud" finns i många tappningar och vi ska inte låsa oss vid återgivning.

/ B

Det är väl klart att du får blanda dig i Bill50x, det här är väl ett diskussionsforum?

Ljudkvalitet har ingenting med vilka ljud man spelat in, oavsett om de inspelade ljuden består av rumsljud, en röst eller en gräsklippare så kan ljudkvalitén på inspelningen variera. Man kan värdesätta en inspelning högt som är tilltalande gjord men samtidigt urusel vad gäller ljudkvalitén, likväl som en inspelning kan ha en extremt hög ljudkvalitet och samtidigt inte tilltalande alls att lyssna på. Ljudkvalitet är ett ljudtekniskt ”mått” när det kommer till inspelning.

Själv värdesätter jag nog precis som du, att ljudkvalitén är mindre viktig än hur övertygande själva inspelningen låter i sin helhet. Det gör inte så mycket om vissa ljudtekniska brister smugit sig in.

Jag vet inte om Shifts verkligen förstod den tidigare ställda frågan från Morello vad gällde ljudkvalitet, därför ställde jag frågan till Shifts för att utröna om han missförstod frågan eller vad det var för skillnader i ljudkvalitén han hörde mellan albumen.

[shifts]

Jag är ledsen, men jag orkar inte bjäbba. Det är supertydligt vad jag menade med ljudkvalitet – missförstått eller ej.

[goat76]

Bjäbbar, vem är det som ens gör det i tråden? Inte jag iallafall.

Jag ställde bara en enkel fråga för att se om du missförstod Morellos fråga, vilket av dina svar att döma verkar vara fallet.

[shifts]

Det står ju klart och tydligt vad jag avsåg med "bättre". Du väl fråga Morello om vad han avsåg när han frågade och be honom lägga ut varför han själv värderar ljudkvaliteten högre på den inspelningen.

Kanske svarade jag på något annat än vad han menade, men det finns mig veterligen ingen standard att följa när någon frågar hur de upplever ljudkvaliteten när svaret ska ges.

Jo, du bjäbbar. Det är ju sjukt att du inte kan godta mitt svar om vad jag menade.

[goat76]

Jag lägger ner det här, du har satt din egen sinnesstämning över denna diskussion. Jag har redan från ditt första svar godtagit varför du föredrar hur inspelningen är gjord på Red Norvo. Du förstår dock inte att de sakerna du nämnt inte är beroende av ljudkvalitén. Synd att du ser min enkla fråga som någon form av bjäbb, för det är det inte.

[Baffel]

Har ej beställt än. Så jag passar på att fråga. Vilken är det nu som gäller?

Eller säg så här. Även om du nu har CD-skivan Kind of Blue och läst denna tråd. Om du skulle beställa den igen , vilken utgåva skulle du beställa?

[hifikg]

Har en annan skiva med Red Norvo, fast på den lirar de som kvintett. Helt okej ljud, men inte samma klass på musiken som Miles levererar. Kind of Blue i 24/192 är rysligt bra, jubileumsskivan har jag, för tillfället, slarvat bort. Får jaga upp den andra Norvon.