Om allt annat är lika - är mer verksam yta bättre?

[Kraniet]

Men ett test skulle alltså kunna vara att ha en högtalare med stor verksam yta med låg dist som man spelar upp musik på med tillsatt dist.
Mer dist skulle då göra att den låter "mindre".

Som exempel skulle en i32* då börja låta mer som piP när distnivån hos den större högtalaren är jämförbar med den mindre högtalaren?

Vilken typ av dist skulle man i så fall behöva tillsätta?

edit: *pi60 kanske vore en bättre kandidant för att få liknande spridningsegenskaper.

[I-or]

För det första måste man via ekvalisering säkerställa att frekvensgången i lyssningspositionen är inom +/- 1 dB för de båda jämförelseobjekten. Sedan måste man förstås även mäta distorsion som funktion av frekvens och nivå för den mindre högtalaren och översätta denna information till ett olinjärt filter på ett hyggligt representativt sätt. Det olinjära filtret används sedan för att skapa en fördistorderad musikfil som spelas upp på den större högtalaren som anses uppträda i princip helt linjärt.

För övrigt bör man helst utföra testet i ekofri (eller åtminstone lågreflektiv) miljö eftersom spridningen för högtalarna annars kommer att spela in för lite högre frekvenser.

Enligt vad jag har beskrivit ovan är dock utgången av testet kanske lite för uppenbar för att man ska orka utföra det.

[Kraniet]

För det första måste man via ekvalisering säkerställa att frekvensgången i lyssningspositionen är inom +/- 1 dB för de båda jämförelseobjekten. Sedan måste man förstås även mäta distorsion som funktion av frekvens och nivå för den mindre högtalaren och översätta denna information till ett olinjärt filter på ett hyggligt representativt sätt. Det olinjära filtret används sedan för att skapa en fördistorderad musikfil som spelas upp på den större högtalaren som anses uppträda i princip helt linjärt.

För övrigt bör man helst utföra testet i ekofri (eller åtminstone lågreflektiv) miljö eftersom spridningen för högtalarna annars kommer att spela in för lite högre frekvenser.

Enligt vad jag har beskrivit ovan är dock utgången av testet kanske lite för uppenbar för att man ska orka utföra det.

Jo det är ju mycket jobb. Men hade ju varit ett intressant test.

Men någon borde väl gjort ett sådant test redan?
Om inte är det ju fortfarande då en "öppen fråga" hur det subjektivt skulle upplevas, inte sant?

[I-or]

Nej, eftersom det har fastställts i massor av undersökningar att vi för låga frekvenser bara uppfattar frekvensgång och distorsion. Om dessa parametrar är identiska är även perceptionen av systemen identisk. Om principen övergripande täcker in det specifika exemplet behöver man naturligtvis inte prova detta också.

[I-or]

En sak som jag redan lite kortfattat har kommenterat ovan är att högtalare med stora element även typiskt har stora bafflar, varför SBIR-dalen för reflektionen mot högtalarväggen (vid ca 100-170 Hz) i det närmaste helt uteblir, vilket leder till en mer kraftfull återgivning relativt en högtalare med samma frekvensgång på referensaxeln vid ekofria mätningar (en övre bas / undre mellanregister med god nivå leder till en subjektivt kraftfull återgivning - detta är huvudskälet till att stora högtalare låter just som sådana även när inspelningen inte innehåller mycket av låg-/mellanbas).

Utöver detta placeras baselementen i större högtalare, vilka ofta är av tre-/fyrvägstyp, ofta relativt nära golvet, varför SBIR-dalen för denna reflektion flyttas upp en bra bit i frekvens. Just kombinationen av ett baselement som i en tvåvägshögtalare är placerat kanske 70 cm ovan golv och har ett avstånd till högtalarväggen om kanske 50-60 cm är extra illa eftersom SBIR-dalen då blir både djup och bred.

[Kraniet]

Ja breda bafflar verkar ju ha flertalet fördelar.

Det som gjort mig uppmärksam på fenomenet är lyssning på lite olika högtalare.

Jag har tex vägghängda tvåvägare med ett wavecor 7" element.
Men den är inte lika "taktil" som en 2,5vägare med dubbla 6,5" element (seas G17REP och Linn Ninka bas).
Jag har även jämfört med en tvåvägare byggt med 8" bas (Seas CA22RNY)

Har även märkt det vid jämförelse mellan piP och pr18 där den sistnämnda är mycket mer "taktil".

Alla lät/låter bra var för sig men när man jämför på variabeln "taktil känsla" så märks skillnaden. När man väl börjat uppmärksamma det så är det svårt att "tänka bort"

avr7000 verkar uppmärksammat samma "problem" med sina oa51 och byggt till "midbas-lådor" med 10" element.

Men borde inte vägghängda högtalare erbjuda liknande fördel som bred baffel? Jag har 10cm tjocka absorbenter vid högtalarna för att minimera dippen som blir vid 200-300 Hz.

Mina byggen har samma "målkurva" för frekvensgång men jag har inte helt koll på hur lika de är i den lägre basen.

[I-or]

Man måste vara noga med hur man går tillväga. Först måste man säkerställa att frekvensgången är inom +/- 1 dB, annars kollapsar jämförelsen totalt, då man lätt kan ha frekvensgångsskillnader om +/- 3 dB även om man lyssnar på kortare avstånd. Den ena högtalaren kan då framstå som "taktil", medan den andra framstår som klen.

Dessutom är det vanligtvis så att ett (eller två) element med större aktiv area också distorderar mindre än ett element med mindre dito. T.ex. Purifis baselement är dock ett tydligt undantag här eftersom de presterar låg distorsion för en given ljudtrycksnivå trots en liten aktiv area.