1: Frekvensgång, 2: Spridning, .. Spinorama?

[I-or]

För fullständighets skull, så här fina horisontella förstareflektioner erhåller man om man rundar kanterna ordentligt:

100x40 rounded.png (6.91 KiB) Visad 6787 gånger

100x40 rounded diff.png (24.44 KiB) Visad 6781 gånger

[I-or]

I-or, finns det ett enklare sätt att modellera den där baffeleffekten utan att tillgripa finita-elementmetoden?

Mer specifikt, kan ett enkelt script som räknas på gångvägsskillnad vara av värde? T ex med en diffraktionskoefficient på ca -0.5?

diffraction.png

Tyvärr inte. Alla punktkällemetoder är behäftade med ganska stora brister som framförallt visar sig vid större vinklar relativt referensaxeln.

[petersteindl]

För fullständighets skull, så här fina horisontella förstareflektioner erhåller man om man rundar kanterna ordentligt:

100x40 rounded.png

100x40 rounded diff.png

Jag brukar kolla vertikal spridning/frekvensgång då jag flyttar domediskanten så nära kanten upptill som det bara går. Då brukar det bli bättre.
Jag använder då Svantes program Edge och sätter mikrofonen på alla möjliga konstiga ställen d v s inte bara rakt framför On-axis.

Det ser ut som du har 4 punkter per högtalarelement. Jag brukar köra fler punkter, t.ex. 16 punkter. Ibland syns det skillnad. Simuleringen tar lite längre tid.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Var det bara jag som tyckte det var mycket god överensstämmelse mellan Mårtens baffelberäkning i Sventes Edge jämfört med mätningarna? Kolla ovan. Svantes Edge ser jag som något man kan labba med som en utgångspunkt i alla fall.

Håller helt med! Men nu var jag ute efter off-axis.

I Edge kan man placera mikrofonen på nästan vilka ställen man vill, inte enbart On-axis. Jag brukar kolla en massa olika utstrålningsvinklar, inte enbart horisontellt eller vertikalt.
Exempelvis: (horisontellt 30 grader, vertikalt 45 grader) osv, . . .
Det ger snabba resultat som kan ge fingervisning.
Vill man göra noggranna simuleringar så är FEM bättre.

MvH
Peter

[I-or]

Nja, något fler element än 4 är det nog :

100x40 mesh.png (139.72 KiB) Visad 6764 gånger

[Morello]

Ja, men likväl en finit mängd.

[jonasp]

Ser mer ut som infinita svartahålsmetoden.

Hur går det för Maarten, har han tröttnat på vårt baffel-bufflande?

[Maarten]

Inte alls tröttnat, bara kul med de olika inläggen. Och FEM-simuleringar är förstås trevligt.
Och ja, associerade också till två svarta hål med närmast infinit densitet i bilden. Mer seriöst, mönstret var ju lite coolt, skulle kunna printa det på baffeln.

Sen är ju I-ors modell ovan liknande den vÄggen-modell som jag funderade på. Fast jag vill ha lite invinkling på baffel och av estetiska käl om möjligt lite mer vågform sett ovanifrån.
Sen bör det hela krönas med ett litet märke:

I-or_logo.png (46.97 KiB) Visad 6712 gånger

Eller så kan man sno Marten design eller något annat … Nä, no logo är nog bäst.

För övrigt ser man de effekter som I-or visar tydligt om man tittar på mätningar på några av Magicos nyare högtalare med stor baffel - de saknar till stor del den ojämna frekvensgången åt sidan trots att vågledare ej används i diskanten.

Så Maarten, du har inget val, du måste göra en jättefet trevägare!

Jo, en trevägare ligger i bakre synapsen . Fast inte jättefet. Gillar lagom. Optimerad.

Jag brukar kolla vertikal spridning/frekvensgång då jag flyttar domediskanten så nära kanten upptill som det bara går. Då brukar det bli bättre.

Det har jag märkt och just nu sitter diskanten högst upp, 6 cm från toppkant till centrum, från att i testlådan suttit längre ner, 15 cm från toppkant till centrum (de som mätfilerna är gjorda med).

Angående Johans iakttagelse,

Var det bara jag som tyckte det var mycket god överensstämmelse mellan Mårtens baffelberäkning i Sventes Edge jämfört med mätningarna? Kolla ovan. Svantes Edge ser jag som något man kan labba med som en utgångspunkt i alla fall.

… så har Kimmen på några sidor tillbaka kommentat att Svantes program stämde bättre än Vcad. Samt att,

Om man ska ta med diffraktionseffekter för mottagarpositioner i olika vinklar utan att gå över till en fullständig lösning av vågekvationen som i FEM/BEM, måste man nog i praktiken lägga punktkällor längs ränderna. Detta ger en approximativ lösning som Svante tillämpade med framgång i programmet Edge. Jag jämförde resultaten mot en full FEM-lösning och vill minnas att de stämde inom +/- 1,5 dB åtminstone för inte alltför branta vinklar (när man närmar sig 90 graders vinkel eller mer, d.v.s. strålning bakåt, stämmer inte den förenklade beskrivningen särskilt väl längre).

Dessutom måste man i en lite mer avancerad modell för högre frekvenser även inkludera riktverkan för elementen, vilket man kanske gör enklast numeriskt med punktkällor utspridda över den strålande arean. viewtopic.php?f=10&t=72378&p=2194930&hilit=edge#p2194930

...
2. Det är mycket svårt att räkna så noggrannt att man får detta att stämma. Förenklad diffraktionsberäkning som i t.ex. Edge stämmer rimligt väl, men inte tillräckligt väl för att få detta att fungera i praktiken. Man vill helst slippa tillverka ett halvdussin prototyper.

3. Om man medvetet vill skapa denna vågighet för spridningens skull får man också en vågighet i frekvensgången on-axis som antagligen är mer problematisk än en något varierande spridning kring delningsfrekvensen.

Programmet Edge kan vara ett bra hjälpmedel för en första approximation till hur spridningen kommer att se ut... viewtopic.php?f=3&t=71518&p=2155094&hilit=edge#p2155094

Grejen just nu är att de många ofrånkomliga start-stopp i tankeprocesserna fördröjer det hela. Hinner även glömma en del emellan. Det är också många små val och funderingarna spretar. Ska lyssna lite mer inom någon dag, löda ihop filter, sen mäta lite mer, sen ny iteration.

På sätt o vis skulle väggmodellen med stor baffel lösa ut rätt många utmaningar, när nu elementen beter sig kolvformigt och ger så pass rak frekvensgång i stor baffel.

[petersteindl]

. . .

Jag brukar kolla vertikal spridning/frekvensgång då jag flyttar domediskanten så nära kanten upptill som det bara går. Då brukar det bli bättre.

Det har jag märkt och just nu sitter diskanten högst upp, 6 cm från toppkant till centrum, från att i testlådan suttit längre ner, 15 cm från toppkant till centrum (de som mätfilerna är gjorda med).
. . .

Kolla in pK.

MvH
Peter

[Maarten]

Japp, tittade på pK-lösningen för ett par veckor sedan. Noterade då också att elementen sitter nära, med basen lite överlappande. Den lösningen har tett sig allt mer attraktiv när jag filat och simulerat pga att man för möjlighet att minimera lobing.
Lägg till en liten uppåtvinkling för att balansera golv och takreflex och kanske även en inåtvinkling enligt alla resonemang här på faktiskt,... ja nåt i den stilen har jag funderat över.
Sen tillkommer detta med väggplacering in också. Gillar ju att man slipper dämpa bort ett antal db, samt att grejerna kommer mer ur vägen i rummet. Lägg även till minskad SBIR.

[schmutziger]

Japp, tittade på pK-lösningen för ett par veckor sedan. Noterade då också att elementen sitter nära, med basen lite överlappande. Den lösningen har tett sig allt mer attraktiv när jag filat och simulerat pga att man för möjlighet att minimera lobing.
Lägg till en liten uppåtvinkling för att balansera golv och takreflex och kanske även en inåtvinkling enligt alla resonemang här på faktiskt,... ja nåt i den stilen har jag funderat över.
Sen tillkommer detta med väggplacering in också. Gillar ju att man slipper dämpa bort ett antal db, samt att grejerna kommer mer ur vägen i rummet. Lägg även till minskad SBIR.

Du menar något i den här stilen?

[Maarten]

Men vad i h-vete, har någon redan tänkt och gjort det? Jag som trodde att jag var först.

Ja, lite åt det hållet, fast kanske inte så brant uppåt lutande.
Annars tycker jag att den är klart snygg i sin enkelhet.

Sen är jag mycket dåligt insatt i oa-principer. Inte för att jag kan så himla mycket om vanliga högtalare (även om fysikaliska principerna är relativt rättframma) men detta med tidiga reflexer är en dimension till att hålla reda på.

[jonasp]

Sen kan man även stega baffeln. Det är du ju mer eller mindre redan explicit inne på (överlappande element).

[I-or]

De simulerade bafflarna är inte på något sätt optimerade, utan illustrerar bara hur en någorlunda konventionell konstruktion uppför sig. Jag har bara dragit till med något som är i linje med förutsättningarna för simuleringsresultaten som Marten presenterade för VituixCAD.

Det går att få fram långt mycket bättre egenskaper framförallt för den första takreflektionen. Man kan göra detta på lite olika sätt, men man bör också sikta på en vettig frekvensgång även för stående lyssnare (ca 15 graders vinkel).

[I-or]

Den stegrande åsnan känns bekant på något sätt...

[Maarten]

Haha, hade du behållit ditt gamla namn så hade associationerna gått till grekisk mytologi med all ära och stolthet eller helgon i kristen tradition.
Men en stegrande åsna är lite coolare tycker jag.

Detta med optimering verkar komplext så fortsättning följer ...med lite tur att träffa rätt bland osäkerheterna så..
Ska även försöka sy ihop lite illa trådar.

[jonasp]

För övrigt ser man de effekter som I-or visar tydligt om man tittar på mätningar på några av Magicos nyare högtalare med stor baffel - de saknar till stor del den ojämna frekvensgången åt sidan trots att vågledare ej används i diskanten.

Så Maarten, du har inget val, du måste göra en jättefet trevägare!

Jo, en trevägare ligger i bakre synapsen . Fast inte jättefet. Gillar lagom. Optimerad.

Fet kan ju tolkas på olika vis. T ex som en Lamborghini Aventador, den är fet, men kanske onödig att köra till ICA med.

Men fet kanske också kan betyda bred om midjan, dvs en högtalare med bred baffel.... men du har nog rätt, lagom fet är bättre än jättefet.

[galder]

Perlistens lösning på att ha stor baffelkantradie på smala kabinett är i mitt tycke en elegant idé att komma runt problemet med fet midja.

https://www.perlistenaudio.com/products/s7t/

[jonasp]

Perlistens lösning på att ha stor baffelkantradie på smala kabinett är i mitt tycke en elegant idé att komma runt problemet med fet midja.

https://www.perlistenaudio.com/products/s7t/

Fast den högtalaren har vågledare på diskanten, således inte samma behov av bred baffel då det mer riktade ljudet från mellanregisternas högre arbetsområde kan matachas av vågledaren. Högtalaren verkar välingenjörad även om spridningen i vida vinklar åt sidan har en rejäl dip runt 10 kHz:

1121Perl7fig5.jpg (63.5 KiB) Visad 6485 gånger

[galder]

Jo så är det väl. Men tänkte mest på konceptet med deras idé för avrundade kanter, inte specifikt denna högtalare.
Snygga element by the way. Tycker mig ha sett dem någon annanstans.

[I-or]

...och en rejäl topp runt 10 kHz för JA:s "lyssningsfönster":

1121Perl7fig4.jpg (58.06 KiB) Visad 6462 gånger

I övrigt ganska bra mätresultat även om den undre gränsfrekvensen är alldeles för hög (vilket är en följd av den höga känsligheten i kombination med vad som ser ut som en aningen märklig dämpning av portöppningarna).

Denna direkt oseriösa information borde dock inte förekomma från en tillverkare med Perlisten Audios profil: "Typical in-room bass extension: 16Hz". I praktiken lär det handla om runt den dubbla frekvensen.

[galder]

Åter igen: nu handlade det inte om den specifika högtalarens prestanda. Utan om baffelutformningen som kanske har sina fördelar ( om man bortser från vågguiden).

[I-or]

Självklart, ovanstående var bara en liten utvikning angående den högtalarens prestanda.

Perlistengänget har dock hanterat den horisontella spridningen via en låg delningsfrekvens mellan baselementen och mellanregisterkalotterna (1,1 kHz). I annat fall hade det nog inte fungerat speciellt väl eftersom en cylinderliknande struktur runt baselementen är det värsta man kan tänka sig i diffraktionshänseende även om den är ganska utsmetad här.

[jonasp]

Jag hade heller inte velat ha den där toppen vid 10 kHz rakt fram.

Jag undrar om de sammanlagda kurvorna stämmer i Atkinsons mätning? Det ser iofs ut att finnas material som ger resistiva förluster i öppningarna in till portarna.

Sedan kan man ju anmärka på en minimumimpedans om 2,47 Ohm vid ca 14 kHz.

[I-or]

Ibland ger Atkinsons mätmetod en aning avvikande resultat vid summering av element- och portbidrag, men generellt sett stämmer hans mätresultat ganska väl här (naturligtvis undantaget att han inte kompenserar för baffeleffekter, men detta påverkar inte bedömningen av den undre gränsfrekvensen). Man ser även på portbidragets frekvensgång att avstämningen är mycket märklig.

[galder]

Det var någonting så här jag trodde dessa högtalare kunde betraktas att prestera vad gäller kantdiffraktion/"smal midja".

Saxat ur nedanstående recension. (Sida 2 har bättre, tydligare information angående basen).
"The curvature outside of the driver mounts should help to alleviate baffle diffraction as well as make the S7t look sleeker."

https://www.audioholics.com/tower-speak ... listen-s7t

[jonasp]

Det var någonting så här jag trodde dessa högtalare kunde betraktas att prestera vad gäller kantdiffraktion/"smal midja".

Saxat ur nedanstående recension. (Sida 2 har bättre, tydligare information angående basen).
"The curvature outside of the driver mounts should help to alleviate baffle diffraction as well as make the S7t look sleeker."

https://www.audioholics.com/tower-speak ... listen-s7t

Det ser ju ut som Wavecor-chassi! Jag trodde baselementen kom från SB Acoustics med tanke på konmaterialets utseende. Där ser man.

[galder]

Textreme köper man härifrån antar jag. https://www.textreme.com/
Perlisten m.fl. säger sig väl bygga sina egna element.
Tror att i varje fall diskanter och "låga" diskanter är SB A's.
Kanske SB A bygger element åt kunder med önskemål?

[I-or]

Det var någonting så här jag trodde dessa högtalare kunde betraktas att prestera vad gäller kantdiffraktion/"smal midja".

Saxat ur nedanstående recension. (Sida 2 har bättre, tydligare information angående basen).
"The curvature outside of the driver mounts should help to alleviate baffle diffraction as well as make the S7t look sleeker."

https://www.audioholics.com/tower-speak ... listen-s7t

Som jag skrev ovan beror den kontrollerade horisontella spridningen för den modellen huvudsakligen på de 2" mellanregisterkalotter som tar över vid 1,1 kHz (i kombination med det vågledarförsedda diskantelementet). Baffelkrökningen har bara en mindre effekt här.

[Morello]

Undras varför man inte plockat ned överbetoningen runt 10 kHz i en i övrigt hygglig konstruktion.