Före och efter basfälla/helmholz

[Elfsberg]

Hej alla,

jag bara drömmer lite nu men.. bakom min soffa har jag en hylla och under hyllan finns just ingenting. Gissningsvis är det upp till 500 liter volym tillgängligt.

Hur långt kommer man med 500 liter basfälla?

[kneten]

Beror bland annat på hur tung den är

[Belker]

Hej alla,

jag bara drömmer lite nu men.. bakom min soffa har jag en hylla och under hyllan finns just ingenting. Gissningsvis är det upp till 500 liter volym tillgängligt.

Hur långt kommer man med 500 liter basfälla?

Låter väldigt likt min lösning. Helmholtz för ca 45 hz. Visst gör den skillnad, men det behövs ändå eq.

[Elfsberg]

Cool.

Har du möjligtvis nån aning om hur många dB inverkan den har?
(Är det så man mäter dess effektivitet?)

[Belker]

Cool.

Har du möjligtvis nån aning om hur många dB inverkan den har?
(Är det så man mäter dess effektivitet?)

Det var rätt länge sen, men jag grävde lite i arkiven och hittade en mätning som skulle kunna vara före-efter. I den tas målfrekvensen på 43 Hz ned ca 12 dB. Men det är ganska smalbandigt, vilket iofs passar mitt hårda källarrum bra. Kanske Q10 som det ser ut.

[jansch]

Cool.

Har du möjligtvis nån aning om hur många dB inverkan den har?
(Är det så man mäter dess effektivitet?)

Lite enkelt beskrivet.....
Det finns ett förhållande mellan hur effektiv en Helmholtresonator är vid resonansfrekvensen och hur brett frekvensområde den kan hjälpa till att dämpa frekvenser i ett rum.
Detta förhållande kallas för godhetstal eller Q-värde.

Detta gäller för alla "svängande/resonanta" system, t.ex akustiska system, mekaniska system, elektriska system.
T.ex en gitarrsträng har en tyngd (strängens massa) och en fjäder, den är ju spänd. Den har också förluster, den tappar sin energi. Strängens tyngd och "fjäder" bestämmer resonansfrekvensen, ju hårdare du spänner fjädern, alltså spänner strängen desto högre frekvens. Förlusterna försöker man hålla så låga som möjligt men viss energi måste man ju "tappa av" så resonanslådan kan vibrera och att vi får ett rimligt högt ljud från gitarren.
En gitarrsträng har alltså väldigt högt Q-värde vilket också medför att den bara vill svänga i en grundton (och harmoniska övertoner). Så fort du slår på den svänger den in sig på den ton den är stämd i.

En bilfjäder har också högt Q-värde. Eller rättare sagt fjädern och bilens tyngd har högt Q-värde och vill gärna svänga vid en viss frekvens. Därför tillför vi en viss förlust, en stötdämpare så att fjädringen funkar för olika stötar och gupp (olika frekvenser) och den har då ett lågt Q-värde. Så lågt Q-värde att själva resonansfrekvensen inte märks. Den är överdämpad.

Och vad har då detta med Helmholtzresonatorn att göra?
Jo, luften i Helmholtzresonatorns låda är en fjäder. Trycker du ihop luften i lådan kommer den att fjädra tillbaka. Luften i röret/öppningen är en tyngd. Du har fått en resonanskrets. Då det krävs lite energi för att pumpa luft fram/tillbaka i ett rör får du förluster. Du kan också stoppa i lite stenull eller liknande för att öka förlusterna. Ökade förluster ger ju ett bredare frekvensregister men den är inte lika effektiv vid resonans.

I elektronik har man reaktanser (kondensatorer och spolar) som ger resonans och resistanser (motstånd) som ger förluster. Q-värdet är då förhållandet mellan reaktans och resistans.

Tillbaka till Helmholtsresonatorn.
Att mäta en Helmholtzresonator i dB generellt går inte, däremot kan man mäta effektiviteten i ett visst lyssningsrum med antal dB dämpning vid resonansfrekvensen och samtidigt ange Q-värdet. Då har man koll på grejorna.

Ber om ursäkt att det blev långt....

[avr7000]

Vet inte om det stått i denna tråden tidigare...
Vi gjorde en "tubetrap" för ett tag sedan och den bestod av 10 st 80 mm rör på rad (bakom soffan) vilket i are motsvarar typ ett 250 mm rör....

Jag antar att friktionen mot den mycket större mängd rör-väggyta i 10 st 80 mm rör kan vara positiv m a p dämpning/förlust som man vill åt?

Den fungerade bra och tog ner resonans i rum (för den frekvens den var avstämd med) med typ 3 dB. (exakt var och hur detta mättes får jag återkomma med efter att ha frågat ägaren)

Stefan

[dilon]

Kan ett kvartsvågsrör (absorbent) var utformad som en fyrkantig lång låda?

[I-or]

Endast vid extremt smala rör kommer gränsskiktets friktion att bli av betydelse. Så länge som röret har en diameter större än några mm erhåller man luftfriktion enklast genom att förse rörvolymen med lämpligt strömningsmotstånd (i praktiken fibröst material). På så sätt kan man variera kvartsvågsabsorbentens Q-värde, d.v.s. hur hög och bred absorptionstoppen blir.

Tvärsnittets form har ingen betydelse för låga frekvenser (vilket det handlar om här).

[avr7000]

Vad skulle hända om man i öppningen applicerade fullt (helt fullt) med tunna 70-tals barnkalassugrör...

Stefan

[Elfsberg]

Kan ett kvartsvågsrör (absorbent) var utformad som en fyrkantig lång låda?

Rektangulärt?
Absolut.

Det kan vara en stor avlång "baslåda" eller kanske en hel vägg. Det går alltid att dela upp kaviteterna.

[I-or]

Vad skulle hända om man i öppningen applicerade fullt (helt fullt) med tunna 70-tals barnkalassugrör...

Stefan

Man skapar på så sätt ett strömningsmotstånd som sänker Q-värdet för den reaktiva absorbenten (av kvartsvågs- eller Helmholtztyp). Följden blir en lägre och bredare topp i den ekvivalenta absorptionsarean.

[avr7000]

Vad skulle hända om man i öppningen applicerade fullt (helt fullt) med tunna 70-tals barnkalassugrör...

Stefan

Man skapar på så sätt ett strömningsmotstånd som sänker Q-värdet för den reaktiva absorbenten (av kvartsvågs- eller Helmholtztyp). Följden blir en lägre och bredare topp i den ekvivalenta absorptionsarean.

Är det bätttre eller sämre än att "stuffa" rockwool i den inre änden eller tyg äver öppning?

Dvs är det en bra lösning eller bara krånglig?

[I-or]

Så länge som strömningsmotståndet är detsamma spelar det ingen roll hur man åstadkommer det och det är betydligt enklare att variera detsamma med fibrösa material.

[Elfsberg]

Är det bätttre eller sämre än att "stuffa" rockwool i den inre änden eller tyg äver öppning?

Så länge som strömningsmotståndet är detsamma spelar det ingen roll hur man åstadkommer det och det är betydligt enklare att variera detsamma med fibrösa material.

"spelar det ingen roll hur man åstadkommer det och det är betydligt enklare att moffa"

Vän av ordning påminner ödmjukast om att det på faktiskt kallas för att "moffa".

[jansch]

Är det bätttre eller sämre än att "stuffa" rockwool i den inre änden eller tyg äver öppning?

Så länge som strömningsmotståndet är detsamma spelar det ingen roll hur man åstadkommer det och det är betydligt enklare att variera detsamma med fibrösa material.

"spelar det ingen roll hur man åstadkommer det och det är betydligt enklare att moffa"

Vän av ordning påminner ödmjukast om att det på faktiskt kallas för att "moffa".

Det är ju ett linjärt strömningsmotstånd man vill skapa med att "moffa". Alltså att tyngden/luftkolven i röret får det lite trögt att röra sig fram/tillbaka.
Effektivast görs detta inne i röret där amplituden är som störst och luftströmningen är någorlunda laminär.
Vad man inte vill är att "luftkolven" komprimeras och delvis funkar som en fjäder.
Detta kan tänkas uppstå om man har ett ganska tätt och tungt tyg utanpå rörmynningen. Man kan också då tänka sig att tyget ger ett olinjärt strömningsmotstånd då det fladdrar till viss del ända tills det spänns av inströmmande/utströmmande luft. Motståndet blir då progressivt.

Att placera "moff" inne i lådan blir då fel, d v s ju längre från portöppningen desto mindre luftrörelse. Därför är det bättre att låta "fjädern" vara (alltså lådans luftvolym) ur denna aspekten.