JÄTTEPORT ?

av **jannemannen** » 2004-01-09 17:57

Hej alla glada ! Jag har funderat på en sak ett tag nu. Om man tar exvis en sub och monterar en basreflexport som är jättegrov, typ 25-30cm i diameter. Då kommer ju porten att behövas göras väldigt lång. Kanske flera meter... Skulle det finnas ngn fördel med att ha det på detta sättet ? Eller är det bara meningsfullt att komma över "blåsljudsgränsen" i dimension ?

Kanske en halvstor sub i ena hörnet av rummet och sedan en port från densamma som mynnar in i ett annat hörn i samma rum ?

Eller kanske en "stativare" med en grov port som samtidigt fungerar som stativ ?

Mvh/Janne

av **Trout** » 2004-01-09 20:27

Typ dom här:
http://www.passdiy.com/projects/el-pipe-o-1.htm
som jag postade OT i en annan tråd.

Man ska enligt uppgift kunna bygga typ 2-2.4 meter långt sonotube rör, ca 16 cm glipa mellan tak å rör, montera wofern(som tydligen bör ha rätt högt Q(Qts?) (0.5-1) i botten på röret.

Har inte testat själv men jag har några rätt stela 10" ligger och skräpar så man vet ju aldrig...

Fast det ska ju bli av åxå(suck) :roll:

av **jannemannen** » 2004-01-10 14:41

Jo ! Dom där har jag läst om. Klart tuffa ! Men jag undrar lite fortfarande, finns det ngn direkt nackdel med att ha grövre/längre port än vad man normalt skulle behöva ? Alltså blir det "fel" på ngt sätt ?

Mvh/Janne

av **celef** » 2004-01-10 16:15

förutom nackdelen med ohanterbar storlek kan jag bara se att frekvensen för "max airspeed" blir ngt högre med (mkt) större basreflexrör, men jag inbillar mig att det blir svårare (behövs mer kraft) att excitera resonansfrekvensen med för stora rör

av **Isidor** » 2004-01-10 16:37

Den största nackdelen, förutom de rent praktiska, är att första "pipmoden" (där rörlängden motsvarar en halv våglängd) hamnar väldigt lågt i frekvens där den kan vara svår att kontrollera.

En ökad tvärsnittsarea för porten tillåter i och för sig högre volymflöden innan flödet blir turbulent, men det är mycket smartare att utnyttja strömningsmekaniska principer istället. Använder man många smala rör eller en smal slits så minskar man det s.k. Reynolds tal (ett mått på turbulensgraden) och kan därmed klara av lika höga volymflöden/ljudtryck som i jätteportsfallet, men helt utan dess nackdelar.

av **rikkitikkitavi** » 2004-01-10 22:46

lite fluiddynamik:

reynolds tal , Re = v * dh *dens/dynamisk visk

för luft är dens ca 1,2 kg/m3, dynamisk visk ca 20*10-6 Nm/s
dh är hydralisk diameter = 4* omkrets /area , för ett cirkulärt rör är dh lika med diametern. v= lufthastigheten i röret

turbulensen ökar med Re, över 2000 räknar man normalt inom fluiddynamiken att strömningen är turbulent för att vara fullt turbulent vid Re = 10000. Re < 500 kan sägas vara nästan helt icketurbulent, eller laminärt.

kruxet är att "vassa kanter" introducerar turbulens, så det blir mera komplicerat i verkligheten. med l t e x trattformade mynningar på röret minskar man denna turbulens.

Fråga: hur beräknar man avstämningen, d v s längden (enligt gängse formler) för två mindre rör jämfört med ett större , med samma tvärsnitt? är det bara att sätta in formeln?

/rickard

av **Tobias** » 2004-01-11 00:44

rikkitikkitavi skrev:lite fluiddynamik:

reynolds tal , Re = v * dh *dens/dynamisk visk

för luft är dens ca 1,2 kg/m3, dynamisk visk ca 20*10-6 Nm/s
dh är hydralisk diameter = 4* omkrets /area , för ett cirkulärt rör är dh lika med diametern. v= lufthastigheten i röret

Den hydrauliska diametern, dh, måste väl vara 4*area/omkrets ?

Mvh Tobias

av **rikkitikkitavi** » 2004-01-11 00:49

ja naturligtvis är det så: area/längd = längd ( i enheter)
hydralisk diameter har naturligtvis enheten längd..
är fortfarande överrumplad efter göteborgsträffen!!! :oops:

/rickard

av **Isidor** » 2004-01-11 01:17

rikkitikkitavi,

Håller man bara tvärsnittsarean konstant så spelar det ingen roll för avstämningen hur många portar man har. Blir porten alltför smal så får man dock en märkbar förhöjning av det laminära strömningsmotståndet med förändrat Qp-värde som följd, men då talar vi om mycket smala portar. Naturligtvis måste alla in- och utlopp rundas ordentligt.

För övrigt verkar det som om man kan tillåta något högre Reynolds tal när man har relativt snabbt pulserande flöden som i en basreflexport än för konstanta flöden, men principiellt kan man använda sig av de riktlinjer du anger ovan.