Moderator: Redaktörer
Calleberg skrev:Men de verkar ha blitt rätt skapliga efter många års tweakande, även om de ser lite märkliga ut.
Calleberg skrev:KEF envisas ju med sina UNI-Q. Jag har inte hört dem i någon av de senaste varianterna. Men de verkar ha blitt rätt skapliga efter många års tweakande, även om de ser lite märkliga ut.
https://www.audiosciencereview.com/foru ... iew.11144/
Kraniet skrev:IÖ har ju nämnt det att om man vill låsa ljudet till högtalaren så är koaxial väldigt bra. Dvs bra till centerhögtalare.
Men jag har som sagt inte förstått varför det skulle vara så.
Med koaxial har man heller inte möjlighet att justera spridningen i vertikalled vilket tydligen kan ha negativa effekter. Både vad gäller upplevt frekvensgång men även på stereoförmågan.
Kraniet skrev:En punktkälla har ju lyfts fertalet gånger på forumet att de är direkt olämpliga för bra återgivning. En välfungerande koax blir väl som en punktkälla med en viss spridningsvinkel?
Varför det är dåligt är dock inte klart för mig.
Harmans slutsatser ang rak on-axis och kontrollerad off-axis är ju tydligt och bra. Verkar ju vara en väldigt bra grund för god ljudåtergivning.
Men de har ju inte tagit hänsyn till stereo i sin forskning. De verkar ha antagit att det "nog blir bra" och att det inte finns nån tydlig definition på hur stereoperspektiv ska uppfyllas (beror på inspelningsmetod etc).
Saker som "holografisk återgivning", "naturtrogen återgivning" osv har de ju inte befattat sig mig som jag förstår det.
För surround blir det väl enklare för där hanteras alla kanaler separat. Där är det kanske fördelaktigt också att ha helt "neutrala" högtalare?
Naqref skrev:Amit skrev:Nu undrar jag om någon kan berätta vilka stereosystemberoende fel som det kompenserats för vid konstruktionen av, låt oss säga pi60(s).
Svårt ämne detta. Troligen därför du inte har fått så många svar.
Ett av de områden som är berörda är kompencering för att man med stereo spelar upp monoljud också. Det är en tonkurvejustering för direktljudet.
Detta berör inte efterklangen så energikurvan från pi60 är gjord för att vara jämn och lagom fallande uppåt i frekvens som jag förstår det.
Det innebär att man lämpligen fixar denna tonkurveavvikelse för direktljudet genom att utforma baffeln lämpligt (så man får tonkurveavvikelser p g a kantreflexer där baffeln slutar). Energikurvan blir nämligen helt opåverkad av baffelform och elementplacering på baffeln. Det är därför man inte kan fixa till detta med en elektrisk eq.
Så vad gör man egentligen med tonkurvan och varför?
Lägger in en bild bara för att vi ska ha scenariot framför oss:
En vanlig uppställning. För det enklaste fallet så kan vi tänka oss att vi spelar en monosignal (något som är panorerat i mitten, ex en sångerska). Om vi tänker att hon står och sjunger på riktigt framför lyssnare så kommer vi ha en tonkurveavvikelse precis framför ytterörat som beror primärt på huvudets form. Denna avvikelse kan vi ha som referens. Så ska det vara när vi lyssnar på monoljud. Tar man och låter sångerskan sjunga genom två högtalare, så som bilden visar, så kommer vi inte att ha samma tonkurveavvikelse framför ytteröronen. Situationen är symmetrisk så vi behöver bara kolla på ett öra. Låt oss välja höger öra. Vad händer? Ljudet från höger högtalare kommer att innehålla mer mer högfrekventa ljud i o m att det spelar mer 'rakt in' i örat. Ljudet från vänster högtalare kommer däremot sakna lite diskant. Slår man samman ljudet från vänster och höger högtalare och mäter vid örat så kommer det p g a ovanstående skillnader inte bli samma tonkurva som om ljudet hade kommit rakt fram. Då kan man helt enkelt se till att man justerar direkttonkurvan från högtalaren så att ljudet blir med som om det hade kommit rakt framifrån. Då kommer man få en mer 'levande' ljudbild.
Nu är detta inte helt utan komplikationer... När man spelar ljud som är helt utpanorerade antingen till höger eller vänster kommer får en avvikelse som är smittad av kompensationen för att det ska låta rätt på monoljud. Det är troligen ett mindre problem eftersom där har man rätt stor överensstämmelse med varifrån ljudet ska ge illusion av att komma ifrån och varifrån det verkligen kommer ifrån Det blir rätt ändå s a s. Fast det är ändå ett problem eftersom vi ofta använder relativa tonkurveskillnader för att bestämma riktningar i ljudbilden. Dessutom så är det inte så enkelt att bara kolla på skillnaden mellan mittpanorerade ljud och riktiga raktframifrånljud. Man måste se till hur det bör bete sig från hela ljudbilden framifrån (kanske minst +/-30grader) och göra en sammanvägning. Mycket avvägningar bliré!
En annan stereofelsartefakt som IÖ fixar i pi60(s) är höjdprojiceringen. Den bidrar även till en mer övertygande frisläppt ljudbild. Fast den påverkar inte ljudet on axis på högtalarna.
I-or skrev:Kraniet skrev:En punktkälla har ju lyfts fertalet gånger på forumet att de är direkt olämpliga för bra återgivning. En välfungerande koax blir väl som en punktkälla med en viss spridningsvinkel?
Varför det är dåligt är dock inte klart för mig.
Harmans slutsatser ang rak on-axis och kontrollerad off-axis är ju tydligt och bra. Verkar ju vara en väldigt bra grund för god ljudåtergivning.
Men de har ju inte tagit hänsyn till stereo i sin forskning. De verkar ha antagit att det "nog blir bra" och att det inte finns nån tydlig definition på hur stereoperspektiv ska uppfyllas (beror på inspelningsmetod etc).
Saker som "holografisk återgivning", "naturtrogen återgivning" osv har de ju inte befattat sig mig som jag förstår det.
För surround blir det väl enklare för där hanteras alla kanaler separat. Där är det kanske fördelaktigt också att ha helt "neutrala" högtalare?
Nja, Toole/Olive har visat att lyssnarpreferenserna med stereolyssning korrelerar väl med monolyssning, men att korrelationen är högre med monolyssning. Toole motiverar detta att stereolyssning delvis förvirrar lyssnarna genom att stereoinformationen huvudsakligen emanerar från inspelningen och att högtalarna har mindre inverkan här. Han har säkert en poäng även om det kan framstå som ganska märkligt att utvärdera stereohögtalare i mono.
Man bör göra skillnad mellan strålares inneboende riktverkan (som beror på strålarens dimensioner) och riktverkan från källplacering i delningsområdet eller där källorna strålar med samma signal (MTM, WMTMW). Koaxialelement utgör dock inte punktkällor eftersom de inte har infinitesimala dimensioner.
Koaxialelement är rent principiellt att föredra framför separerade källor med ett avstånd som är stort i förhållande till våglängden eftersom den vertikala spridningen blir mycket jämn. Detaljerna i de tekniska lösningarna för koaxialelementet blir dock helt avgörande för om det kommer att prestera väl i stort.
Calleberg skrev:Jag har märkt att de högtalare/högtalarelement som tyckts mig låta riktigt bra har även varit bra i mono och dessutom om man råkat lyssna nära på dem alltså med örat bara 10-20 cm ifrån t.ex mellanregistret även då upplevts låta "bra" & naturligt.
Jag har ochså märkt att Högtalarelement som inte imponerat på mig i sin ensamhet ändå kunnat prestera skapligt när allt varit färdigbyggt spelandes tillsammans med de andra elementen.
Två högtalare i Stereo på lite avstånd verkar alltså kunna tillgodogöra sig en ganska avsevärd maskeringseffekt som får dem att låta bättre än de egentligen är.
Kraniet skrev:Här är en gammal tråd ang stereosystemfel/kompensering...
I-or skrev:Kraniet skrev:Här är en gammal tråd ang stereosystemfel/kompensering...
Vi har de senaste åren ägnat alldeles för mycket tid och kraft åt den vetenskapligt sett helt okända stereosystemfelskompenseringen för att fortsätta här i någon större omfattning. Kortfattat så är de logiska hålen många och det finns ingenting som förklarar hur man med något magiskt utstrålningsmönster eller magisk frekvensgång skulle kunna motverka de i stereosystemet inneboende svagheterna utan att införa ännu värre återgivningsproblem.
I-or skrev:Stämmer*, men att högtalaren mäter bra har absolut ingenting att göra med stereosystemfelskompensering.
Tvärtom skulle man kunna säga att för att uppnå de effekter som ofta diskuteras, så skulle frekvensgången/spridningen behöva vara mycket märklig och inte ens då skulle det fungera som påstått.
*Det finns dock mig veterligen inte några tillgängliga data vad gäller spridningen annat än vissa indikationer (LTAS och kongeometri) på att den är medioker.
sprudel skrev:I-or skrev:Stämmer*, men att högtalaren mäter bra har absolut ingenting att göra med stereosystemfelskompensering.
Tvärtom skulle man kunna säga att för att uppnå de effekter som ofta diskuteras, så skulle frekvensgången/spridningen behöva vara mycket märklig och inte ens då skulle det fungera som påstått.
*Det finns dock mig veterligen inte några tillgängliga data vad gäller spridningen annat än vissa indikationer (LTAS och kongeometri) på att den är medioker.
Alltså det Nagref skriver att höger öra får diskanten mer rakt in i örat från höger högtalare medan vänster öra får lägre diskant för att det ligger i ”skugga” kan man ju omöjligtvis kompensera för spridningsmässigt? Den riktverkan känns omöjlig att uppnå.
Vad jag kan tänka mig istället är att man reglerar tidiga reflexer i valt frekvensområde som dämpas eller förstärks beroende på vad man vill uppnå, men då uppstår andra och säkerligen större problem med återgivningen.
Om man nu behöver göra det alls, troligtvis kompenserar hjärnan diskantskillnaderna mellan höger och vänster öra och bedömer totalen.(Gissar nu)
Sena reflexer, 25 ms diffust, snett nerifrån sidan, ska ju tydligen bidra till att kompensera ”stereosystemfelen” och bidra till bättre rumsupplevelse.
sprudel skrev:@Peter.
Jag har tyvärr ingen konsertsal hemma, ett vanligt lyssningsrum om 8,7 m längd. Angående sena, 25 ms, reflexer.
sprudel skrev:Sena reflexer, 25 ms diffust, snett nerifrån sidan, ska ju tydligen bidra till att kompensera ”stereosystemfelen” och bidra till bättre rumsupplevelse.
Kraniet skrev:Kuriosa ang Kef koax.
Såhär mäter en annan av Kefs senaste högtalare
[ Bild ]
[ Bild ]
Notera även den låga disten och frånvaron av dynamisk kompression över 800 Hz upp till 102 dB.
https://www.erinsaudiocorner.com/loudsp ... ce_1_meta/
Erins analys av mätningarna är att högtalarna är möjliga att EQa över hela registret utan problem.
Men han kommenterar också att han inte upplever något behov av att göra det.
Intressant också att Erin upplever väldigt bra 3D-soundstage.
edit: vet dock inte vad han avser med 3D. Låter lite som det han beskriver är "ping pong stereo".
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster