Mätningar för ekvalisering

[eljulio]

Så här ser min EQ ut mellan 100-500 Hz. Får till rätt rak frekvensgång då.

eq 140-500.jpg (21.84 KiB) Visad 3612 gånger

Har en del att fylla igen mellan 140-200 som synes och en del annat. Har inte upplevt att det har påverkat effekten för mycket, men kanske bör man ändå se upp?

Och så här ser frekvensgången ut med aktuell position och eq. Jag tycker det gör en del skillnad med korrigeringarna mellan 150 och 500.

frekvensgång med aktuell eq.jpg (75.18 KiB) Visad 3599 gånger

[juanth]

Det här är viktigt som Peter tar upp. Det är så vanligt med en rejäl svacka i undre mellanregistret och rättas inte det till så kan det verkligen låta knas oavsett ekvalisering. Det är väl bara de här märkliga basrädda typerna som envisas med endast ett par stativhögtalare som tycker att det är så det ska låta..

Det slog mig just att det nog är väldigt få utställare på mässor som bryr sig om att ekvalisera för sådant…anses det tabu kanske?

Nej det låter inte knas oavsett ekvalisering, tvärtom. Det är ju exakt därför som vi ekvaliserar även frekvensområdet under 500 Hz, men då med ett långt tidsfönster. Ibland är det omöjligt att fylla igen dalarna fullständigt (mer än ca 5 dB bör man inte höja, mindre om man har lite snålt med effekt), men då får man kompensera med en aning högre nivå runt omkring dalen.

Du missförstod nog.
Jag menar precis det Peter skriver. Något jag upplever med högtalare som är tunna i 200-500.

En annan aspekt är undre mellanregistret kring 200 - 500 Hz. Är det området för svagt eller med dipp i tonkurvan, så upplevs rak tonkurva i övre mellanregistret som för tunt och skrikigt.

[I-or]

Det är förhoppningsvis självklart för alla att förändringar i klangbalansen är relativa. Om man sänker nivån i bas och undre mellanregister så låter diskanten högre och tvärtom. Hörseln jämför alltid bas-/mellanregisternivån med diskantnivån när klangen bedöms. Exakt hur detta fungerar är dock inte helt fastställt, det finns en hel del detaljer här som är mycket intressanta.

Ett sätt att få en skrikig inspelning att låta mindre skrikig (om än inte optimalt klangblanserad) är förstås helt enkelt att dra på med en hederlig gammal baskontroll från urtiden, vilket nog i princip alla faktisktianer redan har provat.

[eljulio]

Jo, det är klart. Om ett område "tar över" nivåmässigt att denna nivå då dominerar klangen. Sen kan man ju mer eller mindre gilla bas. Jag gillar bas.

[I-or]

Men med tanke på detta så gör man då ganska rätt i att sänka nivån i det området. Dvs det borde bli mer rätt än fel i de flesta fall och i de fall det inte hade behövts så verkar det kunna låta rätt så bra oavsett.

Det är iaf så som jag justerat min anläggning
(dvs en Harman-kurva med nån dB extra sänkning vid 3-4 kHz)

Jag tycker du gör helt rätt!

Hörseln är uppenbarligen mer känslig för när det blir för mycket energi i det här känsliga frekvensområdet, men den verkar inte alls vara lika känslig för att detektera att något skulle saknas om en sänkning sker för samma frekvensspann.

Jag skulle nog vilja påstå att musiken tappar kraft/tydlighet/skärpa när nivån är för låg i ungefär lika stor utsträckning som man slipper hårdhet/skärpa när nivån är för hög. Alla instrument, men kanske framförallt stråkar, låter betydligt mindre realistiska med ett underskott runt ca 2-7 kHz. Musiken blir tråkigare att lyssna på och tappar sitt uttryck, mer muzak om man får överdriva lite. Det föreligger alltså en ganska hög grad av symmetri i perceptionen här.

Det handlar helt enkelt om att hitta en nära perfekt balans, alla avvikelser är av ondo, vilket förstås ytterligare en gång leder oss tillbaka till den ofrånkomliga klangbalanseringen av fonogrammen.

[eljulio]

Och där är vi tillbaka i stråkarna. Det var just stråkar som vann mest på ekvaliseringen av äggen. Om man nu ska jämföra.

Det jag funderar över är äggens rätt speciella spridningsegenskaper. Det blir en stooor ljudbild, men ändå precis. Jag vet inte hur jag ska beskriva det bättre, men ungefär så. Kan Peter/I-or sprida mer ljus över hur det funkar egentligen? Har inte haft liknande spridning någon gång tidigare. Ska tilläggas att jag trivs väldigt bra med det.

[petersteindl]

Vad gäller olika selektiva frekvensområden från undre mellanregistret till övre:
Det gäller att studera formanter och ta reda på vad dessa innebär inom ljudåtergivning. Då är det tal och sång som gäller i första hand och betoning eller överbetoning av formanter. Det är alltså inte grundtoner och dess övertoner det handlar om i första hand.

Formantområdet sträcker sig från 200 Hz till 3500 Hz. Detta gäller vokaler d v s språkliga ljud som frambringas av den mänskliga rösten. Toppar är från 320 Hz till 3200 Hz. Stämmer inte det området så blir det kajko.

Inom elektroakustik, talöverföring och musikakustik är detta med formanter kanske det viktigaste man studerar. Lilltroll var och bedrev forskning på denna institution på KTH. Svante likaså. Varje vokal har flera formanter där deras amplitudmax inträffar vid olika frekvenser. Man studerar oftast de 2 mest dominanta och ibland även den tredje.

Jag råder var och en att läsa och begrunda texten i Wikilänkarna nedan. Och framför allt att medans ni läser och speciellt om varje enskild vokals formantfrekvenser så uttala vokalen högt och försök även att applicera vokalen högt som om den sjungs d v s sjung vokalen. Då blir saken annorlunda än om den talas.

Bokstaven ”i” t.ex. har de mest dominanta formanterna vid 320 Hz och 3200 Hz.
Bokstaven ”a” har de mest dominanta formanterna vid 1000 Hz och 1400 Hz.
Då kan man säga dessa högt och alternerande: aaaaaaaiiiiiiiiiiaaaaaaaaiiiiiiii. . .
Då kan man höra att det inte handlar om förhållandet mellan grundton och dess vanliga övertoner.
En dip vid 320 Hz och en topp vid 3200 kommer att menligt inverka på i men inte på a. Detta är ett ganska vanligt fel i högtalare i rum.
En top vid 1000 Hz och en dipp vid 1400 Hz inverkar på a. Detta är också ett vanligt fel i högtalare. Baffelsteg + membran/upphängning. I dessa områden är hörseln superupplöst. Återkommer till det.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Formant

Eftersom det är språkrelaterat så blir formanternas frekvenser lite annorlunda på olika språk.
På engelska t.ex. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Formant

På tyska: https://de.m.wikipedia.org/wiki/Formant

På franska: https://fr.m.wikipedia.org/wiki/Formant

Mvh
Peter

[petersteindl]

Och där är vi tillbaka i stråkarna. Det var just stråkar som vann mest på ekvaliseringen av äggen. Om man nu ska jämföra.

Det jag funderar över är äggens rätt speciella spridningsegenskaper. Det blir en stooor ljudbild, men ändå precis. Jag vet inte hur jag ska beskriva det bättre, men ungefär så. Kan Peter/I-or sprida mer ljus över hur det funkar egentligen? Har inte haft liknande spridning någon gång tidigare. Ska tilläggas att jag trivs väldigt bra med det.

Jag kan göra det och då i Steindl-tråden. Det är dit jag tänkt komma så småningom.

Mvh
Peter

[goat76]

Och där är vi tillbaka i stråkarna. Det var just stråkar som vann mest på ekvaliseringen av äggen. Om man nu ska jämföra.

Även stråkmusik låter klart bättre utan EQ-korrigeringen i mitt ljudsystem och det låter riktigt bra. Den fyllighet och tredimensionalitet alla typer av instrument får i dessa ATC-högtalare är enastående, det enda som avgör hur bra det kan låta är inspelningarnas kvalitet.

Ingen EQ behövs för att dessa högtalare ska skina annat än att hantera de basproblem som rummet står för.

Lyssnar just nu på följande album:

Johann Sebastian Bach : Sonatas and Partitas - Nathan Milstein released by Deutsche Grammophon (DG)
https://open.qobuz.com/album/0002894577012

[Thomas_A]

Frågan är om BBC-dippen infördes för att nu många år senare hantera problemet med alltför uppskruvat presensregister i studios?

Det är mycket som spelar in, varav en hel del okända variabler men att lyssna igenom en mängd olika inspelningar från olika tidsepoker och genrer och hitta en trend kan vara en klok strategi.

Sedan är jag tex lite osäker på om jag är känsligare än de flesta i området 3-5 kHz, det var än värre för några år sedan då jag led av utmattningssyndrom och hade väldigt känslig hörsel. Nu vet jag inte…borde kanske gå till en audionom för att göra en kontroll…kunde vara intressant.

En sak är jag säker på. Jag har blivit känsligare för distorsion sedan utmattningen. Jag är heller inte alls säker på att en rak tonkurva är vad som ska strävas efter. Jämn nivå, utan några dramatiska svängningar, visst.

Igår var jag hos Dvd-ai och drack kaffe.
Jag passade på att lyssna på musik på hans fina anläggning och spelade nån testlåt som IÖ visst brukar använda som testlåt för att kolla ess-ljud hos högtalare. Den drar åt det essiga hållet som produktion, någon har velat ha det så, men i vissa högtalare blir det väldigt tydligt att nivåer i tonkurvan ger för mycket av den varan. Essigheten överstyr.
Ca 30 sek in börjar hon sjunga.

Det var inte essig på Ino I64…..

Den där var ju inte alls särskilt utmanande, låter bra här. Lite väl mycket "reverb" som drar ut på s-ljuden. Det är inget mot Cowboy Junkies Sweet Jane från Trinity Sessions. Där är s-ljuden nästan visslande i karaktär. Eller lyssna på munspelet i Postcard blues.... Men kanske blir så om man spelar in rakt in på DAT.

[JM]

Sedan är jag tex lite osäker på om jag är känsligare än de flesta i området 3-5 kHz, det var än värre för några år sedan då jag led av utmattningssyndrom och hade väldigt känslig hörsel. Nu vet jag inte…borde kanske gå till en audionom för att göra en kontroll…kunde vara intressant.

En sak är jag säker på. Jag har blivit känsligare för distorsion sedan utmattningen. Jag är heller inte alls säker på att en rak tonkurva är vad som ska strävas efter. Jämn nivå, utan några dramatiska svängningar, visst.

Om du föredrar en inte rak tonkurva i området där vi är som känsligast är det sannolikt hyperakusi du lider av.
Vanligaste anledningen här på faktiskt.io är ett ljudtrauma men det finns andra orsaker till hyperakusi.
De yttre hårcellerna i innerörat har skadats.
De flesta med hyperakusi vet inte om sitt handikapp. Om jag minns rätt är det ca 10 % som har hyperakusi.
Individer med hyperakusi har vanligen normalt audiogram.
Självklart skall du peq din personliga tonkurva så du mår bra,

https://hyperacusisfocus.org/research/definitions/

JM

[juanth]

Sedan är jag tex lite osäker på om jag är känsligare än de flesta i området 3-5 kHz, det var än värre för några år sedan då jag led av utmattningssyndrom och hade väldigt känslig hörsel. Nu vet jag inte…borde kanske gå till en audionom för att göra en kontroll…kunde vara intressant.

En sak är jag säker på. Jag har blivit känsligare för distorsion sedan utmattningen. Jag är heller inte alls säker på att en rak tonkurva är vad som ska strävas efter. Jämn nivå, utan några dramatiska svängningar, visst.

Om du föredrar en inte rak tonkurva i området där vi är som känsligast är det sannolikt hyperakusi du lider av.
Vanligaste anledningen här på faktiskt.io är ett ljudtrauma men det finns andra orsaker till hyperakusi.
De yttre hårcellerna i innerörat har skadats.
De flesta med hyperakusi vet inte om sitt handikapp. Om jag minns rätt är det ca 10 % som har hyperakusi.
Individer med hyperakusi har vanligen normalt audiogram.
Självklart skall du peq din personliga tonkurva så du mår bra,

https://hyperacusisfocus.org/research/definitions/

JM

Tack för bra information JM.
Det vore förstås bra att få reda på hur det ligger till så då antar jag att jag hoppar över audionom och får söka hjälp för detta hos läkare?
Det som (antar jag) talar emot skador på de yttre hårcellerna är att det har blivit något bättre med tiden. (Från utmattningen var som värst.

Nu för tiden så kan jag lyssna på rätt höga nivåer om det låter bra men presade inspelningar slår verkligen igenom och de gör det främst där vi är som känsligast, kring 3-4 kHz. Att vara lite försiktig med volymen är något jag lovat mig själv.

[Thomas_A]

Om det är öronrelaterat/fysiologiskt så spelar det väl ingen roll om det är naturliga ljud eller ljud via högtalare? Om det främst är vid återgivning via högtalarna som känsligheten uppstår så är det nog där som man får hitta felkällan.

Om man är stressad och behöver koncentrera sig kan man också bli mer ljudkänslig, särskilt om det är många okorrelerade ljudkällor runtom en. Men jag tror det är något annat.

[juanth]

Om det är öronrelaterat/fysiologiskt så spelar det väl ingen roll om det är naturliga ljud eller ljud via högtalare? Om det främst är vid återgivning via högtalarna som känsligheten uppstår så är det nog där som man får hitta felkällan.

Om man är stressad och behöver koncentrera sig kan man också bli mer ljudkänslig, särskilt om det är många okorrelerade ljudkällor runtom en. Men jag tror det är något annat.

Ja, alltså, det jag lider av nu är inget mot hur det var då för några år sedan. När jag läst i länken så kan jag pricka in dessa två, varav båda var betydligt värre under utmattningen.
Nu är det sällan jag råkar ut för någon av dem men om det händer så är det oftast efter en mer intensiv dag.


Loudness Hyperacusis- Present when moderately intense sounds are perceived as being uncomfortably loud.
&
Vestibular Hyperacusis- Present when everyday sounds induce disordered balance or vertigo. This is commonly referred to as Tullio’s Phenomenon.

Båda uppträder oftast med skramlande tallrikar & porslin men även barnskrik och liknande.
Sen är stökiga miljöer, som krogar mm lite påfrestande.

Nummer två, Vestibular Hyperacusis är rätt så märklig att uppleva. Tex porslinsskrammel som triggar det och upplevelsen är då att det dels är skärande högt men att kroppen försöker skydda sig mot det och kopplar bort balanssinnet i någon tiondedels sekund…nästan som om medvetandet förloras mycket kort. Känslan är att huvudet ruskas om av en okänd kraft. Lite som att man kan känna sig omtumlad efter en nysatack.

Lyssning på musik i högtalare är absolut inte i närheten av ovanstående men just i presensområdet tar det stopp först, vilket ändå känns som en rimlig reaktion då vi är känsligast där. . och då spelas det rätt högt. Högtalare med mer distorsionen tar stopp tidigare.

Jag tror inte att jag vill eller ska använda EQ för att sänka vissa områden i tonkurvan pga dessa åkommor. (Som dessutom har mildrats över tid) Ska EQ användas så är det för att stävja dåliga presade produktioner.

Egentligen inga stora problem. Jag är lyckligt lottad och njuter av musik och upplever att hörseln kanske har skärpts och tränats upp, iaf så värderar jag den högre.

[Thomas_A]

Om det är öronrelaterat/fysiologiskt så spelar det väl ingen roll om det är naturliga ljud eller ljud via högtalare? Om det främst är vid återgivning via högtalarna som känsligheten uppstår så är det nog där som man får hitta felkällan.

Om man är stressad och behöver koncentrera sig kan man också bli mer ljudkänslig, särskilt om det är många okorrelerade ljudkällor runtom en. Men jag tror det är något annat.

Ja, alltså, det jag lider av nu är inget mot hur det var då för några år sedan. När jag läst i länken så kan jag pricka in dessa två, varav båda var betydligt värre under utmattningen.
Nu är det sällan jag råkar ut för någon av dem men om det händer så är det oftast efter en mer intensiv dag.


Loudness Hyperacusis- Present when moderately intense sounds are perceived as being uncomfortably loud.
&
Vestibular Hyperacusis- Present when everyday sounds induce disordered balance or vertigo. This is commonly referred to as Tullio’s Phenomenon.

Båda uppträder oftast med skramlande tallrikar & porslin men även barnskrik och liknande.
Sen är stökiga miljöer, som krogar mm lite påfrestande.

Nummer två, Vestibular Hyperacusis är rätt så märklig att uppleva. Tex porslinsskrammel som triggar det och upplevelsen är då att det dels är skärande högt men att kroppen försöker skydda sig mot det och kopplar bort balanssinnet i någon tiondedels sekund…nästan som om medvetandet förloras mycket kort. Känslan är att huvudet ruskas om av en okänd kraft. Lite som att man kan känna sig omtumlad efter en nysatack.

Lyssning på musik i högtalare är absolut inte i närheten av ovanstående men just i presensområdet tar det stopp först, vilket ändå känns som en rimlig reaktion då vi är känsligast där. . och då spelas det rätt högt. Högtalare med mer distorsionen tar stopp tidigare.

Jag tror inte att jag vill eller ska använda EQ för att sänka vissa områden i tonkurvan pga dessa åkommor. (Som dessutom har mildrats över tid) Ska EQ användas så är det för att stävja dåliga presade produktioner.

Egentligen inga stora problem. Jag är lyckligt lottad och njuter av musik och upplever att hörseln kanske har skärpts och tränats upp, iaf så värderar jag den högre.

Fast nog kan var och en reagera lite på exempelvis intensivt skramlande porslin eller barnskrik. Just frekvensen barnskrik handlar väl om att göra det så hörbart och irriterande som möjligt för att vi ska reagera och göra något åt saken, rent biologiskt. Om någon kraschar en ansenlig mängd tallrikar på en restaurang så kan det ju låta både elakt och starkt.

Jag är osäker på när det anses "patologiskt" att man reagerar lite extra på sådana ljud. Finns det någon ljudnivågräns för det? Kan väl tänka mig att alla lider av det när ljudnivån blir tillräckligt hög.

[Thomas_A]

Angående obehagliga ljud/frekvenser:

https://fof.se/artikel/2013/2/rysningar ... ch-nodrop/

[goat76]

Varför denna förhöjning sker på merparten av alla inspelningar tror jag egentligen inte har så mycket att göra med att man i överlag önskar uppnå mer energi just för detta frekvensspann, utan grundar sig i att inspelningar gjorda med en hel drös mikrofoner, placerade på snarlika avstånd från de olika ljudkällorna för att på bästa vis fånga varje enskilt instrument på bästa möjliga vis, utan att i det läget ha någon som helst möjlighet att ta hänsyn till den slutgiltiga helheten. När alla dessa individuellt perfekt inspelade ljudinslag sedan ska paras ihop i en gemensam ljudmix så leder detta ofrånkommligen till en drös frekvensmaskeringar, vilket gör att ljuden från de olika instrumenten mer eller mindre "drunknar" i varandra beroende på hur lika eller olika deras frekvensspektra ser ut.

Sången är ett bra exempel på ett ljudinslag som tenderar att drunkna i mixen, och för att motverka det så är det nog inte alltför ovanligt att man bär fram detta ljudinslag genom att förstärka presensområdet så att sångaren röst "bryter igenom" i mixen. Detta görs inte alltid bara för att framhäva rösten utan lika ofta för att den inte ska drunkna helt i mixen, och det finns naturligtvis fler ljudinslag i mixen som kan behöva en liknande behandling.

Om man lyssnar noga på de individuella ljudinslagen i mixarna för ett gäng olika ljudproduktioner så hör man att det inte alltid är tvåkanalsspåret i sin helhet som har höjningen i övre mellanregister/presensområdet, utan ofta är det vissa ljudobjekt i mixen som enskilt behandlats på det viset.

Så för att återkomma till starten av detta inlägg...
Jag tror inte den upplevda förstärkningen av detta frekvensområde alltid har haft som mål att det ska vara just en förstärkning, utan är ofta bara "frukten" av att man försökt gräva fram vissa ljudinslag som annars drunknat i mixen, vilket i sin tur är orsakad av problematiken att para ihop en stor drös ljudupptagningar som till stor del överlappar varandra frekvensmässigt.

.

Det handlar inte om några "individuellt perfekt inspelade ljudinslag". Den normala ljudteknikern i en populärmusikstudio har ingen eller begränsad förståelse för akustiska strålningslober, vilka gör mikrofonplacering och riktverkan helt avgörande för att fånga instrumentklangen korrekt. Det stora problemet i detta led i inspelningskedjan är närmikning i kombination med frekvensgång och riktverkan för mikrofonerna. Väl utförd inspelning och mixning kräver ingen eller marginell presning för att ge ett tydligt ljud. Utöver ekvalisering utnyttjas för en normal populärmusikproduktion något dussin olika olinjära processorer av hårdvaru- eller mjukvarutyp. Dessa enheter tillför vanligen en extrem grötighet till mixen (distorsion av olika slag) och ibland tappar ljudteknikern/producenten t.o.m. kontrollen så att vissa ljudinslag eller hela mixen pumpar ganska tydligt.

Det vanliga är att samtliga inslag i mixen är presade även om det förekommer att t.ex. sången är ännu mer presad, ibland p.g.a. sångarens brister, men ännu oftare för att det sedan länge har infunnit sig en sorts kutym i branschen och att man inte vill låta "otydligt" (d.v.s. naturligt) relativt alla andra.

Slutligen har vi masteringledet, vilket nästan utan undantag förutom att bidra med åtskilliga dB extra kompression presar för att kunna visa för kunden att deras mix nu har förbättrats så att den låter "tydligare".

Nu vet jag inte om du gör ditt allra yttersta för att missförstå vad jag menar med "individuellt perfekt inspelade ljudinslag"?

Det jag menar med det är att när var och ett av instrumenten spelats in på ett sådant sätt att varje enskilt instrument låter precis på det vis som artisterna önskat, då har ljudteknikern lyckats utföra sitt uppdrag med "individuellt perfekt inspelade ljudinslag". Målet kan ha varit allt från närgånget och närmickat eller vara något som låter avlägset och rumsligt, den biten är helt upp till vad artisten i många fall önskat. Slutmålet kan lika gärna ha varit att efterlikna en inspelning av en annan artist eller ett annat band vars inspelning aldrig hade som mål att efterlikna hur bandet verkligen låter vid en livespelning.

När konstnärlig frihet tillåts så finns det inga regler för hur ett instrument ska spelas in, och det är studioteknikerns jobb att med de medel som finns att tillgå lösa de teknsika problem som kommer med de val och önskemål artisterna har kommit med. Det är därför "individuellt perfekt inspelade ljudinslag" kan behöva omfattande handpåläggning för att passa ihop med varandra till det av artisternas/skaparnas önskade slutmålet. Detta är det som kallas konstnärlig frihet, vem kan då säga vad som är rätt eller fel?

Om man skulle göra en uppskattning består nog säkert 99% av alla ljudproduktioner av alster som aldrig hade som mål att återskapa en kopia av hur musiken låter i sin ursprungliga form. I princip alla dessa kommer de olika ljudobjekten ofrånkommligen komma att behöva diverse EQ-justeringar för att få ihop dem till en helhet där de inte frekvensmässigt drunknar i varandra.

[I-or]

Läs gärna vad jag har skrivit i tråden tidigare:

Alternativet är att bara acceptera producentens intentioner eftersom det är precis på detta sätt som det är tänkt att låta. Man bör även komma ihåg att verkliga klanger för akustiska instrument inte utgör något ideal inom populärmusikproduktion.

Som jag skrev ovan är det typisk studiopraxis som leder till en grötig mix och "räddningen" via presning. Med bättre inspelningsmetoder och färre signalprocessorer skulle man inte behöva förfalla till detta eftersom man per automatik erhåller ett tydligt ljud. Det finns trots allt en hel del inspelningar av populärmusik, där man har bibehållit en nära nog helt naturlig klang för akustiska instrument på detta sätt och samtidigt har en fantastiskt tydlig separation mellan instrumenten.

I studiovärlden är man dock inte speciellt intresserad av att arbeta med mer rationella metoder för inspelning av akustiska instrument, utan sitter fast i gamla invanda föreställningar angående hur man ska gå till väga genom att lösa diverse ljudmässiga svagheter med allehanda fusk i postprocessningen av signalerna. Detta har t.o.m. blivit värre numer via alla artister som spelar in i sina hemmastudior med sång- och gitarrupptagning i garderoben.

[goat76]

Läs gärna vad jag har skrivit i tråden tidigare:

Alternativet är att bara acceptera producentens intentioner eftersom det är precis på detta sätt som det är tänkt att låta. Man bör även komma ihåg att verkliga klanger för akustiska instrument inte utgör något ideal inom populärmusikproduktion.

Som jag skrev ovan är det typisk studiopraxis som leder till en grötig mix och "räddningen" via presning. Med bättre inspelningsmetoder och färre signalprocessorer skulle man inte behöva förfalla till detta eftersom man per automatik erhåller ett tydligt ljud. Det finns trots allt en hel del inspelningar av populärmusik, där man har bibehållit en nära nog helt naturlig klang för akustiska instrument på detta sätt och samtidigt har en fantastiskt tydlig separation mellan instrumenten.

I studiovärlden är man dock inte speciellt intresserad av att arbeta med mer rationella metoder för inspelning av akustiska instrument, utan sitter fast i gamla invanda föreställningar angående hur man ska gå till väga genom att lösa diverse ljudmässiga svagheter med allehanda fusk i postprocessningen av signalerna. Detta har t.o.m. blivit värre numer via alla artister som spelar in i sina hemmastudior med sång- och gitarrupptagning i garderoben.

Inspelningar huvudsakligen bestående av akustiska instrument utgör knappast någon större andel för det problem vi här och nu diskuterar. Betydande frekvensmaskering artar sig i mycket större grad för musiktyper baserade på elektroniska instrument så som elbas, elgitarrer och dylika instrument, instrument som i betydligt högre utsträckning kräver en mer närmickad ljudupptagning för att åstadkomma (ett av artisterna) önskat ljudideal som finns i dessa genrer.

En sångares röst kommer i de allra flesta fall drunkna i en sådan ljudmix om inga förtydligande åtgärder görs, detta oavsett val av mikrofon, hur den är placerad eller hur bra efterföljande elekronik-kedja än må anses vara. Det är därför det är så vanligt som det är med ett förstärkt övre mellanregister och presensområde, och varför så många av oss föredrar en viss reducering i detta frekvensområde. Uppenbarligen.

[I-or]

Möjligheterna till instrumentseparation i en god upptagning utan presning demonstreras med all önskvärd tydlighet av diverse audiofilinspelningar (multimono) och även vissa inspelningar utförda av skickliga ljudtekniker/producenter för standardbolag. Här har vi några exempel:

https://open.spotify.com/track/4A383eHxI4zraKdIIroDNZ?si=083da601ee874bdd
https://open.spotify.com/track/4AUuiWoBUgupn7xw7jTFuL?si=37b6f781376544c1
https://open.spotify.com/track/5H2hWpxnadJ0PWxvqv8ioT?si=0295a62dd39d4af2


Dessutom behöver du nog kolla upp hur trummor, slagverk, akustisk bas, akustisk gitarr, cello, flygel, saxofoner, tromboner, röster m.fl. akustiska instrument i en dålig inspelning kan maskera varandra ganska ordentligt. Någon principiell skillnad mot elektroniska instrument föreligger inte här. Om man minimerar signalprocessningen så försvinner problemen innan de har uppstått. Således är presning långt ifrån nödvändigt och ett utslag av ett i grunden felaktigt arbetssätt som med tiden har blivit en sorts de-facto-standard.

[Morello]

Michael Ruff på Sheffield håller osedvanligt hög standard; ett album jag uppskattar såväl musikaliskt som tekniskt.

Alla Isidors tre tips håller ungefär samma höga standard - ett urval alla faktiskt-medlemmar bör lyssna på för att kalibrera öronen.

[I-or]

Ja, låten Wishing Well med herr Ruffs tiomannaband (bestående av trummor, elbas, elgitarr, flygel, orgel, saxofon, trombon och tre körsångare-/sångerskor) ligger som sig bör överst i listan ovan.

Trots en komplex blandning av olika instrument är ljudet supertydligt. Tilläggas bör att samtliga låtar ovan är multimonoproduktioner inspelade av kompetenta ljudtekniker som utnyttjar minimal signalprocessning.

[goat76]

Frågan är inte om det existerar inspelningar utan förhöjt presensområde, utan snarare hur det i överlag ser ut för de flesta ljudproduktioner och om det handlar om 98 99 % av allt man lyssnar på, eller kanske bara 94 %?

Jag har iallafall inte påstått att 100 % av alla musikinspelningar har ett förhöjt presensområde, om nu någon har fått för sig det.

[I-or]

Att det är mycket vanligt med presning var det undertecknad som tog upp inledningsvis, så här förstår jag inte alls vad du är ute efter.

Frågan var sedan om detta var en nödvändig del av multimonoproduktion, vilket du argumenterade för, men det bevisligen inte är. Slarviga inspelningsmetoder och dito signalhantering leder vanligen till problem (som presningen är tänkt att mildra), men dessa går tveklöst att undvika.

[goat76]

Det är nog du som får läsa tillbaka i tråden, för denna sido-diskussion har aldrig handlat om några invändningar från min sida mot vad du tidigare i tråden sagt, det är något du själv fått för dig.

Jag har endast beskrivit den problematik som råder när ljudteknikern får önskemål av en klient om ett önskat sound, vilka utmaningar detta ger och varför många ljudproduktioner har ett förhöjt presensområde. Sen är det du som gaft invändningar mot det jag skrivit med motiveringen att det visst går att göra ljudproduktioner utan denna förhöjning, vilket jag aldrig motsatt mig utan snarare hela tiden bara talat om den realitet som råder för merparten av alla produktioner, vilket i sin tur i slutändan knyts till en eventuell förklaring till varför många här verkar föredra en viss svacka i det aktuella frekvensområdet.

Tappa inte taget om den röda tråden och vad som i själva verket diskuteras, är mitt enkla råd till dig.

[Zappa]

Möjligheterna till instrumentseparation i en god upptagning utan presning demonstreras med all önskvärd tydlighet av diverse audiofilinspelningar (multimono) och även vissa inspelningar utförda av skickliga ljudtekniker/producenter för standardbolag. Här har vi några exempel:

https://open.spotify.com/track/4A383eHxI4zraKdIIroDNZ?si=083da601ee874bdd
https://open.spotify.com/track/4AUuiWoBUgupn7xw7jTFuL?si=37b6f781376544c1
https://open.spotify.com/track/5H2hWpxnadJ0PWxvqv8ioT?si=0295a62dd39d4af2


Dessutom behöver du nog kolla upp hur trummor, slagverk, akustisk bas, akustisk gitarr, cello, flygel, saxofoner, tromboner, röster m.fl. akustiska instrument i en dålig inspelning kan maskera varandra ganska ordentligt. Någon principiell skillnad mot elektroniska instrument föreligger inte här. Om man minimerar signalprocessningen så försvinner problemen innan de har uppstått. Således är presning långt ifrån nödvändigt och ett utslag av ett i grunden felaktigt arbetssätt som med tiden har blivit en sorts de-facto-standard.

Tack för exemplen! De låter subjektivt låter bäst utan mina två korrigeringar mellan 2 och 5,5 kHz.

[goat76]

Möjligheterna till instrumentseparation i en god upptagning utan presning demonstreras med all önskvärd tydlighet av diverse audiofilinspelningar (multimono) och även vissa inspelningar utförda av skickliga ljudtekniker/producenter för standardbolag. Här har vi några exempel:

https://open.spotify.com/track/4A383eHxI4zraKdIIroDNZ?si=083da601ee874bdd
https://open.spotify.com/track/4AUuiWoBUgupn7xw7jTFuL?si=37b6f781376544c1
https://open.spotify.com/track/5H2hWpxnadJ0PWxvqv8ioT?si=0295a62dd39d4af2


Dessutom behöver du nog kolla upp hur trummor, slagverk, akustisk bas, akustisk gitarr, cello, flygel, saxofoner, tromboner, röster m.fl. akustiska instrument i en dålig inspelning kan maskera varandra ganska ordentligt. Någon principiell skillnad mot elektroniska instrument föreligger inte här. Om man minimerar signalprocessningen så försvinner problemen innan de har uppstått. Således är presning långt ifrån nödvändigt och ett utslag av ett i grunden felaktigt arbetssätt som med tiden har blivit en sorts de-facto-standard.

Tack för exemplen! De låter subjektivt låter bäst utan mina två korrigeringar mellan 2 och 5,5 kHz.

Japp, de låter mindre dåligt utan de onaturliga lyftet som EQ-justeringarna ger. Det är dock svårt att koncentrera sig på hur bra eller dåligt det låter, då det är mer intressant att titta på färg som torkar än att lyssna på så intetsägande och tråkig musik som exemplen är.

[DQ-20]

Japp, de låter mindre dåligt utan de onaturliga lyftet som EQ-justeringarna ger. Det är dock svårt att koncentrera sig på hur bra eller dåligt det låter, då det är mer intressant att titta på färg som torkar än att lyssna på så intetsägande och tråkig musik som exemplen är.

Håller du på att få tänder eller vad är det frågan om?

/DQ-20

[Chopha]

Japp, de låter mindre dåligt utan de onaturliga lyftet som EQ-justeringarna ger. Det är dock svårt att koncentrera sig på hur bra eller dåligt det låter, då det är mer intressant att titta på färg som torkar än att lyssna på så intetsägande och tråkig musik som exemplen är.

Håller du på att få tänder eller vad är det frågan om?

/DQ-20

Hah!

Exemplen låter mycket fint och den sista med Clair Marlo tyckte jag var mest spännande.
Jag måste samtidigt hålla med Goat lite på en kant. Det är inte riktigt musik som jag fallet för så för mig blir det lite mer att jag lyssnar på inspelningen än musiken, typ.

[goat76]

Japp, de låter mindre dåligt utan de onaturliga lyftet som EQ-justeringarna ger. Det är dock svårt att koncentrera sig på hur bra eller dåligt det låter, då det är mer intressant att titta på färg som torkar än att lyssna på så intetsägande och tråkig musik som exemplen är.

Håller du på att få tänder eller vad är det frågan om?

/DQ-20

Jag har en tand som är väldigt känslig för temperaturskillnader och ilar till då och då, måste ta itu med det men har aldrig tyckt om att gå till tandläkaren.