Moderator: Redaktörer
LeifB skrev:Jag närmar mig pensionen.
Vill inte ta lån för mina inköp av stereoprylar.
Har det svårt att klara månadens räkningar.
Försöker lägga undan en liten slant varje månad.
Hur tänker ni? Har de flesta god ekonomi här?
Jag älskar att utveckla och förbättra min ljudanläggning. Offrar gärna dyr och god mat för att köpa något nytt.
Strmbrg skrev:Har berättat om det tidigare:
Flyttade hemifrån 1983, vid 22 års ålder. Hade inget sparkapital mer än några tusenlappar.
Några månader innan min hyreslägenhet blev tillgänglig köpte jag ett par Bose 901 på avbetalning med 36% ränta... De kostade runt 10.000 kr och jag la ett par tusenlappar kontant.
De första åren i egen lägenhet hade jag mellan fyra- och sexhundra kronor att leva på efter att räkningarna var betalda.
Numera är situationen betydligt bättre. Avbetalningar - oavsett vad man väljer att kalla dem - är efter de där Bosehögtalarna något jag aldrig mer utsätter mig för. Inte ens så kallat räntefritt eller annat. Delvis bottnar det i att jag fick hjälp att bli kvitt de 360 avbetalnings-kronorna per månad av pappa. Han löste ut skulden mot ett löfte om att jag aldrig mer skulle dra på mig någon somhelst avbetalning. Jag fick betala av Bose-skulden räntefritt till honom istället.
Kan jag inte betala kontant med pengar jag redan äger så får det vara.
Dessutom suktar/längtar/drömmer jag aldrig efter/om prylar som jag inte anser mig kunna finansiera. Punkt.
Jag sparar utan mål. Försöker bara att ackumulera lite pengar så att det finns, dvs det handlar inte om att spara till något jag längtar efter.
Ibland spontanköper jag en klocka eller så, för en del av de där sparade pengarna. Har inte köpt någon kostbar stereopryl på ett bra tag nu.
PS
Har aldrig letat efter det förmånligaste telefonabonnemanget eller el-kontraktet eller så. Detta efter att vi insett att skillnaderna mellan de närmast oöverblickbara mängderna erbjudanden är såpass små att det inte är värt att engagera sig i dem. Det betyder såklart inte att jag väljer det allra dyraste. Det betyder snarare att jag försöker fokusera på de stora faktorerna än på de små. Avstå från vissa saker istället. Inga utsvävningar vad gäller semestrar, bygga pool, köpa dyr bil, kostsamma ombyggnationer, matvanor mm.
Lever man på marginalen så kan självklart ett byte av el- eller telefonileverantör ge några hundralappar mer eller så, och de kan då vara avgörande för att få ihop tillvaron. Jag vet det, efter min knapra tillvaro där i början av 80-talet.
Strmbrg skrev:Har berättat om det tidigare:
Flyttade hemifrån 1983, vid 22 års ålder. Hade inget sparkapital mer än några tusenlappar.
Några månader innan min hyreslägenhet blev tillgänglig köpte jag ett par Bose 901 på avbetalning med 36% ränta... De kostade runt 10.000 kr och jag la ett par tusenlappar kontant.
De första åren i egen lägenhet hade jag mellan fyra- och sexhundra kronor att leva på efter att räkningarna var betalda.
Numera är situationen betydligt bättre. Avbetalningar - oavsett vad man väljer att kalla dem - är efter de där Bosehögtalarna något jag aldrig mer utsätter mig för. Inte ens så kallat räntefritt eller annat. Delvis bottnar det i att jag fick hjälp att bli kvitt de 360 avbetalnings-kronorna per månad av pappa. Han löste ut skulden mot ett löfte om att jag aldrig mer skulle dra på mig någon somhelst avbetalning. Jag fick betala av Bose-skulden räntefritt till honom istället.
Kan jag inte betala kontant med pengar jag redan äger så får det vara.
Dessutom suktar/längtar/drömmer jag aldrig efter/om prylar som jag inte anser mig kunna finansiera. Punkt.
Jag sparar utan mål. Försöker bara att ackumulera lite pengar så att det finns, dvs det handlar inte om att spara till något jag längtar efter.
Ibland spontanköper jag en klocka eller så, för en del av de där sparade pengarna. Har inte köpt någon kostbar stereopryl på ett bra tag nu.
PS
Har aldrig letat efter det förmånligaste telefonabonnemanget eller el-kontraktet eller så. Detta efter att vi insett att skillnaderna mellan de närmast oöverblickbara mängderna erbjudanden är såpass små att det inte är värt att engagera sig i dem. Det betyder såklart inte att jag väljer det allra dyraste. Det betyder snarare att jag försöker fokusera på de stora faktorerna än på de små. Avstå från vissa saker istället. Inga utsvävningar vad gäller semestrar, bygga pool, köpa dyr bil, kostsamma ombyggnationer, matvanor mm.
Lever man på marginalen så kan självklart ett byte av el- eller telefonileverantör ge några hundralappar mer eller så, och de kan då vara avgörande för att få ihop tillvaron. Jag vet det, efter min knapra tillvaro där i början av 80-talet.
Kronkan skrev:
Frågan är har du läst frågan TS ställer. Du reflekterar ju inte kring denna. I frågan är det uppenbart att TS inte har det lätt med sin utgifter.
Jag har läst ditt inlägg och det är väl en återanvändning, cirkulation, av tidigare saker. Men det handlar ju om dig och inte om TS fråga. Är detta en del av den ”sociala okänsligheten” så tycker jag att det närmast blir lomhördhet.
...
LeifB skrev:Har lagt mycket tid för att hålla ner kostnaden.
Priotering på allt. Köper inget onödigt men jag älskar att bygga högtalare där det skiljer sig mest för ljudet.
En mindre slant i månaden avsätter jag till mina utflykter inom ljud området.
Har man det gott ställt så blir det kanske mer pengar att röra sig med. Kanske inte behöver offra något för att ha råd att köpa det man blir nyfiken över.
Känner en som kan köpa riktigt dyra prylar för att "han har råd med det". Önskar att jag kunde säga samma sak. Jag får dras med prylar från 90talet.
hifi_nirvana skrev: Ett bra sett att dämpa begäret efter dyra prylar som fungerar på mig åtminstone. Är att gå på hifi-mässor. När man kommer hem efter en sådan hifi-mässa och lyssnar på sin egen anläggning som kostar en bråkdel av de dyra sakerna man lyssnat på där. Och när man då inser att den egna anläggningen låter minst lika bra eller bättre. Då försvinner begäret efter dyra saker och man känner sig nästan lite nöjd och stolt istället.
Prozac skrev:hifi_nirvana skrev: Ett bra sett att dämpa begäret efter dyra prylar som fungerar på mig åtminstone. Är att gå på hifi-mässor. När man kommer hem efter en sådan hifi-mässa och lyssnar på sin egen anläggning som kostar en bråkdel av de dyra sakerna man lyssnat på där. Och när man då inser att den egna anläggningen låter minst lika bra eller bättre. Då försvinner begäret efter dyra saker och man känner sig nästan lite nöjd och stolt istället.
Har precis samma upplevelse vilket gör mig på mycket gott humör plus att man inser hur subjektiv hifi-upplevelsen är, -att många lägger stor vikt vid prestige och priser samt att man även som hemmabyggare eller budgetaudiofil kan få till ett mycket gott ljud hemma genom förhållandevis små inköp om man tar till sig fakta, läser på lite och förhåller sig prestigelös.
Prozac skrev:hifi_nirvana skrev: Ett bra sett att dämpa begäret efter dyra prylar som fungerar på mig åtminstone. Är att gå på hifi-mässor. När man kommer hem efter en sådan hifi-mässa och lyssnar på sin egen anläggning som kostar en bråkdel av de dyra sakerna man lyssnat på där. Och när man då inser att den egna anläggningen låter minst lika bra eller bättre. Då försvinner begäret efter dyra saker och man känner sig nästan lite nöjd och stolt istället.
Har precis samma upplevelse vilket gör mig på mycket gott humör plus att man inser hur subjektiv hifi-upplevelsen är, -att många lägger stor vikt vid prestige och priser samt att man även som hemmabyggare eller budgetaudiofil kan få till ett mycket gott ljud hemma genom förhållandevis små inköp om man tar till sig fakta, läser på lite och förhåller sig prestigelös.
Prozac skrev:hifi_nirvana skrev: Ett bra sett att dämpa begäret efter dyra prylar som fungerar på mig åtminstone. Är att gå på hifi-mässor. När man kommer hem efter en sådan hifi-mässa och lyssnar på sin egen anläggning som kostar en bråkdel av de dyra sakerna man lyssnat på där. Och när man då inser att den egna anläggningen låter minst lika bra eller bättre. Då försvinner begäret efter dyra saker och man känner sig nästan lite nöjd och stolt istället.
Har precis samma upplevelse vilket gör mig på mycket gott humör plus att man inser hur subjektiv hifi-upplevelsen är, -att många lägger stor vikt vid prestige och priser samt att man även som hemmabyggare eller budgetaudiofil kan få till ett mycket gott ljud hemma genom förhållandevis små inköp om man tar till sig fakta, läser på lite och förhåller sig prestigelös.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 21 gäster