Peter Steindl?

[eljulio]

:) Har precis kollat in ursprunget på i stort sett all debatt på internet.

[ YouTube ]

Det är ju kusligt mitt i prick...

[petersteindl]

Jag bara måste lägga upp en länk till denna mästare, min soloinstrumentalist no 1. Martin.

https://www.svtplay.se/video/8zVMMzz/mastaren/martin-frost?id=8zVMMzz

Här är en video.


Det kanske finaste stycket är 12:34 in, med en fin introduktion från 09:06.

MvH
Peter

[sammel]

Jag bara måste lägga upp en länk till denna mästare, min soloinstrumentalist no 1. Martin.
MvH
Peter

Han är verkligen skicklig.
Tack för tipset Peter.

[makesrain]

Jag bara måste lägga upp en länk till denna mästare, min soloinstrumentalist no 1. Martin.

https://www.svtplay.se/video/8zVMMzz/mastaren/martin-frost?id=8zVMMzz

Här är en video.

[ YouTube ]

Det kanske finaste stycket är 12:34 in, med en fin introduktion från 09:06.

MvH
Peter

Tack för bra tips, fantastiskt fint stycke 12:34 in, och vilket härligt framförande!

Jag hade köpt biljetter för att jag och min far skulle se honom framföra Mozarts klarinettkonsert (pappas favorit) men pandemin kom tyvärr ivägen. Jag hoppas att det blir fler tillfällen.

Tack vare ditt tips gick jag in på Martins hemsida för att se hans spelschema och då såg jag att han precis har givit ut en ny skiva, så dubbeltack

[Almen]

Jag bara måste lägga upp en länk till denna mästare, min soloinstrumentalist no 1. Martin.

Min med.

[petersteindl]

Jag väljer att fortsätta nedanstående konversation i denna tråd. Det gäller Bremen 2D8 Mk2 och sedan Bremens kommande basmoduler.

Plasten som högtalarna gjuts i, åldras inte. Det är samma plast som sitter som helt frontstycke på Volvo långtradare. Den är oerhört slagtålig, t.ex. stenskott. De gjuts och lackeras i Italien. De lackerar och gjuter delar till Porsche och till de stora italienska MC-tillverkarna, såsom till MV-Agusta och Aprilia. Man gjuter och lackerar även stora hela delar till traktorer i denna plast som t.ex Lamborghini. Delar gjuts även till grävmaskiner, exempelvis Caterpillar. Det är en tvåkomponentsplast med härdare. Vi använder den högsta kvalitén jag sett i tillverkningsindustrin. Plastens densitet är 1,03 och godstjockleken är 15 mm. Vikten per högtalare är kring 11 kg.

Högtalarelementen är tillverkade av SB Acoustics och specialutvecklade enligt Bremens föreskrifter d v s enligt mina önskemål.
Pris till konsument bestäms helt utifrån tillverkningskostnaden och gängse marginaler inom internationell distribution och återförsäljare samt valuta i respektive land.

Vill man tillverka billigare så är det enkom Kina som gäller och det är inte riktigt min melodi såsom det politiska läget har utvecklats.

Utvecklingskostnaden har landat mellan 12 - 15 miljoner kronor inklusive verktygskostnad och kostnader för mönsterskydd world wide men exklusive räntekostnader. Tillverkas och säljs 1000 par Bremen 3D8 så innebär det 12-15 tusen kr per par i R&D och verktygskostnad. Den kostnaden kan vi inte ens ta ut. Möjligtvis på 3000 sålda par. Det motsvarar i så fall ett totalt försäljningsvärde till konsument på 192 miljoner kronor exklusive moms.

Mvh
Peter

All plast åldras! Den personen som investerat 12 - 15 miljoner kronor i ett par plasthögtalare som det dock är oavsett vem som formsprutar dem och hur många namn du än presenterar. Lär inte sova speciellt gott om nätterna. Men det är enbart min åsikt och Faktiskt.io är väl en plattform som främjar öppenhet och välkomnar olika åsikter. Att högtalarna är vackra råder inget tvivel om. Att äggformen är vacker och säljande viste Peter Carl Fabergé redan år 1884 när han designade sina Fabergéägg.

Du får nog specificera vad du menar med åldras. Ska vi säga 100 år till att egenskaperna ändrats 10%? Allt kan sägas åldras. Din bil åldras. Dina möbler åldras. Dina köksredskap och köksinventarier åldras. Din säng åldras. Dina kläder åldras. Dina mattor åldras. Dina golv och dina tapeter åldras. Har du hus så vet du att det mesta åldras och även fönsternas glas åldras och behöver bytas ut. Din kropp åldras och även min. Och allt detta åldras betydligt snabbare än högtalarkabinetterna i Bremen 3D8. Det gäller både den gjutna plasten och lackeringen.

Plasten används föresten som material i sopcontainrar i Frankrike. Det har visat sig att deras sopcontainrar i stål åldras betydligt snabbare än de i denna plast.
Slaghållfastheten är dessutom betydligt högre än hos mdf eller de flesta andra plaster. Det har varit ett krav från min sida att högtalarna skall klara fritt fall i betonggolv från några meter utan att plasten skall spricka eller ens bli märken i plasten. Lacken får märkena.

Camilla_L, jag vet inte vad du vill uppnå med det du vill föra fram, men jag känner mig ganska trygg i att säga att du har helt fel i dina påståenden gällande Bremen 3D8. Hur var och en värderar sina pengar eller vad den får för sina pengar är en helt annan sak. Det är inte upp till mig att avgöra andras värderingar. Det är dock upp till mig att avgöra och bestämma högtalarnas egenskaper, både materialmässigt och inte minst, ljudmässigt.

Dessutom är det inte jag som satt konsumentpriset, utan det är våra distributörer på deras marknader och då har jag bara att haka på för marknaden i Sverige om ett enhetligt pris World wide är det som gäller.

Lägger man dessutom till den underliggande kunskapen bakom konstruktionen och vad det kostar att tillgodose sig denna kunskap, så får man nog anse att det faktiskt ingår i produktens totala värde.

Slutligen: jag önskar att jag hade Bremens basmoduler på marknaden. Kombinationen är ganska slagkraftig och speciellt om man inkluderar totala priset för ett sådant system.

Mvh
Peter

Jag har valt att citera och svara från en annan tråd.

Plasten som högtalarna gjuts i, åldras inte. Det är samma plast som sitter som helt frontstycke på Volvo långtradare. Den är oerhört slagtålig, t.ex. stenskott. De gjuts och lackeras i Italien. De lackerar och gjuter delar till Porsche och till de stora italienska MC-tillverkarna, såsom till MV-Agusta och Aprilia. Man gjuter och lackerar även stora hela delar till traktorer i denna plast som t.ex Lamborghini. Delar gjuts även till grävmaskiner, exempelvis Caterpillar. Det är en tvåkomponentsplast med härdare. Vi använder den högsta kvalitén jag sett i tillverkningsindustrin. Plastens densitet är 1,03 och godstjockleken är 15 mm. Vikten per högtalare är kring 11 kg.

Högtalarelementen är tillverkade av SB Acoustics och specialutvecklade enligt Bremens föreskrifter d v s enligt mina önskemål.
Pris till konsument bestäms helt utifrån tillverkningskostnaden och gängse marginaler inom internationell distribution och återförsäljare samt valuta i respektive land.

Vill man tillverka billigare så är det enkom Kina som gäller och det är inte riktigt min melodi såsom det politiska läget har utvecklats.

Utvecklingskostnaden har landat mellan 12 - 15 miljoner kronor inklusive verktygskostnad och kostnader för mönsterskydd world wide men exklusive räntekostnader. Tillverkas och säljs 1000 par Bremen 3D8 så innebär det 12-15 tusen kr per par i R&D och verktygskostnad. Den kostnaden kan vi inte ens ta ut. Möjligtvis på 3000 sålda par. Det motsvarar i så fall ett totalt försäljningsvärde till konsument på 192 miljoner kronor exklusive moms.

Mvh
Peter

All plast åldras! Den personen som investerat 12 - 15 miljoner kronor i ett par plasthögtalare som det dock är oavsett vem som formsprutar dem och hur många namn du än presenterar. Lär inte sova speciellt gott om nätterna. Men det är enbart min åsikt och Faktiskt.io är väl en plattform som främjar öppenhet och välkomnar olika åsikter. Att högtalarna är vackra råder inget tvivel om. Att äggformen är vacker och säljande viste Peter Carl Fabergé redan år 1884 när han designade sina Fabergéägg.

Det är svårt att ge ett entydigt svar på det. Det beror på hur mycket elektronik jag väljer att implementera i basmodulen. Den kan vara helt passiv utan delningsfilter.
Den kan ha slutsteg utan delningsfilter.
Den kan ha slutsteg med delningsfilter LP.
Den kan även ha delningsfilter för HP till topparna. Då kommer vi in på systemtänk.
Elektronik kan vara i den analoga domänen.
Elektronik kan vara i den digitala domänen.
Om, i den digitala domänen, så behövs D/A-omvandlare.
Dessutom måste man då bestämma interface med omvärlden och jag vill helst ha vanlig nätverksanslutning LAN.
Då finns även alternativet med wireless.
Det skall vara enkelt att installera och skalbart till att kunna använda upp till 16 basmoduler valfritt placerade i rum.
Man skall kunna ha Bremen 3D med centerhögtalare och surrounder.
Systemet skall kunna ställa in sig själv då man gett muntlig instruktion till IRIS (kanske motsvarande 1 till 3 knapptryckningar d v s max 5 sekunders kundengagemang, utan att ens behöva tänka) för att ge frekvensgång på direktljudet +/- 0,25 dB 20 Hz till 20 kHz, oavsett högtalarplacering, oavsett lyssnarplacering och oavsett rum.
Då har även samtliga rumsresonanser under Schroederfrekvensen totalt eliminerats i så gott som hela lyssningsrummet.
Då skall det direkt komma musik då man talat om för IRIS vilken låt man vill höra.
Det skall bara fungera, helt automatiskt som en deklaration från SKV, så skall det finnas en slutgiltig fulländad ljuddeklaration från Onkel S.

Allt styrs via appar, exempelvis i mobilen.

Skulle ett sådant system vara av intresse? Jag har ännu inte sett att det existerar något dylikt.

Under 2024 kanske/förhoppningsvis vissa delar skulle kunna se ljuset.

Jag jobbar helst med systemtänk med fullkomnad slutdestination som dessutom är globalt universellt helt allmängiltig och skalbart hos 100% av jordens samtliga människor i alla rum inklusive allt i offentlig miljö. Det är min målsättning/vision vid personligt engagemang.

Mvh
Peter

Det låter givetvis helt fantastiskt, men jag tolkar det som att dina basmoduler inte riktigt är på gång ut i marknaden innan midsommar... Inte ens midsommar 2026 gissar jag?
Eller hur långt har ni kommit?

Vi har i princip skissat klart på lådan och simulerat oss fram till bästa lösning.

Skulle kunna få fram passiv prototyp under Q3/Q4-2023. Med slutsteg tar det lite längre tid och med totalt systemtänk behövs det en hel del ekonomi för att utveckla hela systemet.

MvH
Peter

[petersteindl]

Tittade nyss på denna video.



Den är intressant ur flera aspekter. En aspekt är om vetenskapen har blivit människans nya religion? Är vetenskapen ens tillförlitlig? Hur styrs vetenskapen? Är den helig och fullkomlig samt fulländad? Eller är det enbart betalt flum som massmedia tjänar stålar på och en slags ursäkt som politiker kan nyttja för sina korrupta ändamål?

Tja.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Är vi snart där?

NO HUMANS LEFT.jpg (65.29 KiB) Visad 6441 gånger

MvH
IRIS

[pingvinen]

Turingtestet var bara en kort era i världshistorien.

[Kraniet]

Turingtestet var bara en kort era i världshistorien.

Ja och visade sig vara lika relevant för bedömningen av AI som Asimovs "robotregler" är i relation till robotar..

[petersteindl]

Fast, nu är det populärt med inbyggd robotteknik i människors biosystem.

Är du en transhuman, en framtidsmänniska i nuet?



Transgender är gammaldags, nu är det Transhuman som gäller — den nya människan.

Mvh
Peter

[Bill50x]

Jag är trans-intellectual, jag har konverterat från dum till smart. Eller var det tvärtom? Minns inte...

/ B

[JM]

Eller som jag ser det - ju mer jag tror jag kan desto mer inser jag hur dum jag är.

JM

[petersteindl]

En riktigt Glad Midsommarhelg tillönskas!

alkohol och karaoke.jpg (76.66 KiB) Visad 5961 gånger

Varning för karaoke.
MvH
Peter

[petersteindl]

Snart är Världens undergång här.

Slutmumsat på Mums-mums

Godisklassikern Mums-mums, som funnits sedan 1933, slutar att till- verkas, rapporterar sajten Tjock.se.
Orsaken är sviktande efterfrågan och låg lönsamhet, enligt tillverkaren Cloetta.
”Sammantaget gör detta att vi inte har möjlighet att behålla Mums-mums i sortimentet”, säger Michaela Ekelund, kommunikatör på Cloetta, i ett mejl till Corren.
Den sista Mums-mumsen är planerad att produceras i början av september i år, i Cloettas fabrik i Ljungsbro.

Vad skall man äta sen då?

MvH
Peter

[Kermit116]

Snart är Världens undergång här.

Slutmumsat på Mums-mums

Godisklassikern Mums-mums, som funnits sedan 1933, slutar att till- verkas, rapporterar sajten Tjock.se.
Orsaken är sviktande efterfrågan och låg lönsamhet, enligt tillverkaren Cloetta.
”Sammantaget gör detta att vi inte har möjlighet att behålla Mums-mums i sortimentet”, säger Michaela Ekelund, kommunikatör på Cloetta, i ett mejl till Corren.
Den sista Mums-mumsen är planerad att produceras i början av september i år, i Cloettas fabrik i Ljungsbro.

Vad skall man äta sen då?

MvH
Peter

Har Du testat kokosbollar? Måste dock vara "busfärska" annars är dom inge goa!

"I brist på bröd får man käka limpa."

[pingvinen]

Hur länge håller de sig om man bunkrar ett stort lager?

[petersteindl]

Hur länge håller de sig om man bunkrar ett stort lager?

1 triljard år. temperaturen bör då vara 0 grader Kelvin, sisådär. Supraledande. Kanske lite kallt på mornarna. Kallare än så är ohälsosamt.

mvh
Peter

[petersteindl]

Tittar just nu på detta program. Verkar bra.

https://www.svtplay.se/video/e3QpmdV/ralph-lundsten-musikskapare?id=e3QpmdV
.
.
.
.
.

Har nu sett halva dokumentären. Tips! Se den. En skildring av det intergalaktiska i tillvaron.

Mvh
Peter

[petersteindl]

När man ändå håller på.

Se även denna https://www.svtplay.se/video/jR6bbgD/morricone-filmmusikens-mastare

Världsmästare i filmmusik. En fantastisk dokumentär.

MvH
Peter

[ChristianAndersson]

Hur länge håller de sig om man bunkrar ett stort lager?

1 triljard år. temperaturen bör då vara 0 grader Kelvin, sisådär. Supraledande. Kanske lite kallt på mornarna. Kallare än så är ohälsosamt.

mvh
Peter

0K, Långsamma kalorier då, den mätta dagens är längst

OT: protonens mätta livstid är mer än 1032 år, långt mer än Universums ålder.

[paa]

När man ändå håller på.

Se även denna https://www.svtplay.se/video/jR6bbgD/morricone-filmmusikens-mastare

Världsmästare i filmmusik. En fantastisk dokumentär.

MvH
Peter

Ytterligare ett program som måste ses, Summer of Soul, Harlem Cultural Festival 1969:
https://www.svtplay.se/video/eJda2QQ/su ... id=eJda2QQ

[Kronkan]

När man ändå håller på.

Se även denna https://www.svtplay.se/video/jR6bbgD/morricone-filmmusikens-mastare

Världsmästare i filmmusik. En fantastisk dokumentär.

MvH
Peter

Ytterligare ett program som måste ses, Summer of Soul, Harlem Cultural Festival 1969:
https://www.svtplay.se/video/eJda2QQ/su ... id=eJda2QQ

Rekommenderas!

[petersteindl]

När man ändå håller på.

Se även denna https://www.svtplay.se/video/jR6bbgD/morricone-filmmusikens-mastare

Världsmästare i filmmusik. En fantastisk dokumentär.

MvH
Peter

Ytterligare ett program som måste ses, Summer of Soul, Harlem Cultural Festival 1969:
https://www.svtplay.se/video/eJda2QQ/su ... id=eJda2QQ

+1

Rena dynamiten. Tittar just nu. Tackar för tips. Bör definitivt ses.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Har ni lyssnat på the Extender? Wireless och wireless wireless.



MvH
Peter

[petersteindl]

Detta är ett inlägg som är ett utökat svar i en frågeställning från en annan tråd. Det innehåller lite historia gällande tiden då det begav sig då Stig jobbade med sina högtalare efter Sonab-tiden.

Du är inte ensam om att inte förstå elementet.

Jag skrev kanske lite dumt som kan tolkas fel. Själva elementet är som det är. Det är inget konstigt. Men att använda Bliesma diskanten ned till 500-700 Hz är en dimensionering jag inte förstår mig på för denna diskant och i synnerhet inte med passiva delningsfilter.

Du gjorde mig uppmärksam på att det är väl tajt, så bara bra.
Kanske har konstruktören tänkt att det är en mid för trevägssystem?

Detta koncept från Stig Carlsson var aldrig tänkt som en tvåvägshögtalare.
Det var en trevägare. Stig gjorde även några prototypvarianter på fyrvägare men de var Stig aldrig tillfreds med så han la ned fyrvägaren som projekt.

Trevägaren återstod att färdigställa. Den blev dock aldrig färdig. Den fanns som spelande prototyp 1979/80 och i början av 80-talet. Jag hörde den vid 2 tillfällen för utvärdering. Tror det är bara 2 personer till som fick lyssna på dessa. Då hade den en Philips mellanregisterdome. Basen var en Hitachi som var ganska speciell men som Hitachi la ner till Stigs förtvivlan.

Jag gillade aldrig Philips mellanregisterdome så jag letade fram tyska Thiel Accuton med 50 mm keramisk dome. Jag köpte 4 st sådana för ett projekt jag då höll på med. Stig fick låna mina för att göra mätningar på.

Efter mätning så köpte Stig några exemplar av det mellanregistret till sig själv. Det var ett lyckat element från Accuton. Bättre än deras diskanter eller keramiska konhögtalare. De var dock ganska dyra.

Efter det att Hitachi la ner tillverkning på basen så letade Stig ny ersättare men fick aldrig fram någon värdig ersättare.

Trevägaren var egentligen tänkt att lanseras före OA-51. Det var flera gamla uvar från Sonabtiden som ville ersätta sina OA-2212 och OA-116 och satsa på Stigs nya serier. I brist på trevägare färdigställde Stig OA-51 och demade dem för de som ville investera. De blev lite besvikna. Högtalarna var för små. En hoppade av och en fortsatte med projektet. På något sätt kontaktades Stilexo i Skillingaryd med Glen Johansson som ägare, som hade tillverkning i England på TV/video-bänkar. I Stilexo var Jon Larsen anställd inom produktionsteknik. Det startades ett högtalarbolag i Skillingaryd och OA-51 kunde lanseras. I början var inte Jon Larsen ännu involverad i högtalarprojektet men blev det ganska snart strax senare. Han blev anställd i högtalarbolaget. Ägaren hade flera bolag och Jon jobbade med TV-stativ i det andra bolaget Stilexo.

Jag och Harryup drev då Ljudbutiken i Stockholm AB på Scheelegatan och vi var första butik som sålde OA-51. Den hösten sålde vi 50 par i vårt Carlssonpaket. Sista paret ut var på Nyårsafton efter stängning. Tror sista kunden gick strax före kl 20. Sedan pustade vi ut och var helt slut båda två, men nöjda. Totalt sett hade det sålts 100 par i världen och Ljudbutiken hade sålt 50 % av hela produktionen. 500 par högtalarhöljen hade beställts. 400 par var kvar som omonterade delar som låg och skräpade.

Alla väntade på att trevägaren skulle färdigställas, men det blev inte så.

Istället finansierade Carlsson Ortho-Acoustic AB tillsammans med statliga bidrag utvecklingen av OA-50 och OA-52. Det hade satsats på en mycket stor första serie av OA-51. Snickeriet hade ett jättelager om 400 par till högtalarlådorna. Det kan ha varit så att snickeriet gick i konkurs. Lagret köptes ut billigt och OA-51 såldes till bra pris 3995:-.

Det var många turer bakom scen. Jag minns inte alla dessa turer och det var lite hysch hysch. Vid den tidpunkten involverade jag Wille Lilliehöök i Carlssonprojektet. Stig, Wille och jag umgicks flitigt sedan 70-talets början/mitt. Detta bör ha varit 1983/84.

I första mötet jag organiserade fram var på restaurant Cattelin i Gamla Stan var gällande samarbete med Wille som distributör för Carlsson som blev ett lyckat möte så det blev början på ett samarbete under förutsättning att Stig snabbt fick fram flera modeller, varav 1 billigare och 1 dyrare än OA-51. Det var jag, Stig och Wille i mötet. Stig ville inte ha något möte om inte jag var med. Jag var affärsmässigt aldrig involverad i tillverkning av Carlssonhögtalarna. Däremot hjälpte jag Stig med vissa saker. Jag var även pådrivande och umgicks mycket med Stig sedan mer än 10 år tillbaka vid den tidpunkten.

Därefter var det bråttom och på några månader fick Stig och Jon Larsen och designer Lars Lallerstedt fram golvhögtalarna OA-50 och OA-52. Sedan gjordes en prototyp av OA-49 som var tänkt att gjutas i större serier, men den modellen lanserades aldrig. Stig fick inte fason på den högtalaren.

OA-51 hängde med efter utköp av varulager och såldes billigt i flera butiker i Sverige. Eftersom den modellen då inte ingick i avtalet med Stig, så fick Stig ingen Royalty på alla dessa 400 par OA-51 som såldes genom komissionsavtal i butikerna. Det är vad jag har hört från närmast sörjande.

Wille startade sina egna hifi-butiker 1986/87 som hette Direkt. Där såldes bl a Carlsson, Luxman, Dali och Cerwin Vega direkt till konsument.

Nu är vi framme kring 1989/90 och då sålde Wille sina butiker till Peter Lyngdorf som var ägare av Hifi Klubben. Butikerna införlivades i Hifi Klubben. Man lade ner Carlsson ur sortimentet och sagan Carlssonhögtalare tog slut under några år fram till 1996. Då skrev Jon Larsson och Stig Carlsson ett royaltyavtal för OA-50 och OA-52.

Det var några turer fram till april 1977 där jag gav råd till Stig gällande en ny kontakt i England. Stig var med och startade ett bolag i England. Stig hade 25 %. Detta var det ingen som kände till, annat än Stig och den Engelska personen. Sedan hade Stig och jag en kort dispyt. Stig gick därefter hastigt ur tiden.

Sedan organiserade jag embryot till Stiftelsen Stig Carlsson och skaffade fram God man som det heter. Det blev min dåvarande Advokat. Jag skötte nästan halva bouppteckningen och ingick i Styrelsen i Carlssonstiftelsen. Kommande Ordföranden i Stiftelsen skötte en del och Bertil Alving skötte en del. Vid den tidpunkten kände ingen av oss till Stig Carlssons 25 % aktier i ett Engelskt bolag. Det fanns inga papper på det hos Stig. Däremot luskade jag lite många år senare där jag såg registreringsbevis och delägarskap i det bolaget. Där stod Stig Carlsson med som delägare. Bolaget var inte aktivt sedan länge och nedlagt då jag letade och fann info. Engelsmannen hade också gått ur tiden.

Avtalet med Jon övertogs av Stiftelsen efter Stigs död och fortsattes av Stiftelsen. År 2001 avgick jag och 2 till ur Styrelsen.

Mvh
Peter

[makesrain]

Tack för att du tar dig tid att berätta, det är otroligt intressant och en väldigt givande läsning.

[JM]

Detta är ett inlägg som är ett utökat svar i en frågeställning från en annan tråd. Det innehåller lite historia gällande tiden då det begav sig då Stig jobbade med sina högtalare efter Sonab-tiden.

Jag skrev kanske lite dumt som kan tolkas fel. Själva elementet är som det är. Det är inget konstigt. Men att använda Bliesma diskanten ned till 500-700 Hz är en dimensionering jag inte förstår mig på för denna diskant och i synnerhet inte med passiva delningsfilter.

Du gjorde mig uppmärksam på att det är väl tajt, så bara bra.
Kanske har konstruktören tänkt att det är en mid för trevägssystem?

Detta koncept från Stig Carlsson var aldrig tänkt som en tvåvägshögtalare.
Det var en trevägare. Stig gjorde även några prototypvarianter på fyrvägare men de var Stig aldrig tillfreds med så han la ned fyrvägaren som projekt.

Trevägaren återstod att färdigställa. Den blev dock aldrig färdig. Den fanns som spelande prototyp 1979/80 och i början av 80-talet. Jag hörde den vid 2 tillfällen för utvärdering. Tror det är bara 2 personer till som fick lyssna på dessa. Då hade den en Philips mellanregisterdome. Basen var en Hitachi som var ganska speciell men som Hitachi la ner till Stigs förtvivlan.

Jag gillade aldrig Philips mellanregisterdome så jag letade fram tyska Thiel Accuton med 50 mm keramisk dome. Jag köpte 4 st sådana för ett projekt jag då höll på med. Stig fick låna mina för att göra mätningar på.

Efter mätning så köpte Stig några exemplar av det mellanregistret till sig själv. Det var ett lyckat element från Accuton. Bättre än deras diskanter eller keramiska konhögtalare. De var dock ganska dyra.

Efter det att Hitachi la ner tillverkning på basen så letade Stig ny ersättare men fick aldrig fram någon värdig ersättare.

Trevägaren var egentligen tänkt att lanseras före OA-51. Det var flera gamla uvar från Sonabtiden som ville ersätta sina OA-2212 och OA-116 och satsa på Stigs nya serier. I brist på trevägare färdigställde Stig OA-51 och demade dem för de som ville investera. De blev lite besvikna. Högtalarna var för små. En hoppade av och en fortsatte med projektet. På något sätt kontaktades Stilexo i Skillingaryd med Glen Johansson som ägare, som hade tillverkning i England på TV/video-bänkar. I Stilexo var Jon Larsen anställd inom produktionsteknik. Det startades ett högtalarbolag i Skillingaryd och OA-51 kunde lanseras. I början var inte Jon Larsen ännu involverad i högtalarprojektet men blev det ganska snart strax senare. Han blev anställd i högtalarbolaget. Ägaren hade flera bolag och Jon jobbade med TV-stativ i det andra bolaget Stilexo.

Jag och Harryup drev då Ljudbutiken i Stockholm AB på Scheelegatan och vi var första butik som sålde OA-51. Den hösten sålde vi 50 par i vårt Carlssonpaket. Sista paret ut var på Nyårsafton efter stängning. Tror sista kunden gick strax före kl 20. Sedan pustade vi ut och var helt slut båda två, men nöjda. Totalt sett hade det sålts 100 par i världen och Ljudbutiken hade sålt 50 % av hela produktionen. 500 par högtalarhöljen hade beställts. 400 par var kvar som omonterade delar som låg och skräpade.

Alla väntade på att trevägaren skulle färdigställas, men det blev inte så.

Istället finansierade Carlsson Ortho-Acoustic AB tillsammans med statliga bidrag utvecklingen av OA-50 och OA-52. Det hade satsats på en mycket stor första serie av OA-51. Snickeriet hade ett jättelager om 400 par till högtalarlådorna. Det kan ha varit så att snickeriet gick i konkurs. Lagret köptes ut billigt och OA-51 såldes till bra pris 3995:-.

Det var många turer bakom scen. Jag minns inte alla dessa turer och det var lite hysch hysch. Vid den tidpunkten involverade jag Wille Lilliehöök i Carlssonprojektet. Stig, Wille och jag umgicks flitigt sedan 70-talets början/mitt. Detta bör ha varit 1983/84.

I första mötet jag organiserade fram var på restaurant Cattelin i Gamla Stan var gällande samarbete med Wille som distributör för Carlsson som blev ett lyckat möte så det blev början på ett samarbete under förutsättning att Stig snabbt fick fram flera modeller, varav 1 billigare och 1 dyrare än OA-51. Det var jag, Stig och Wille i mötet. Stig ville inte ha något möte om inte jag var med. Jag var affärsmässigt aldrig involverad i tillverkning av Carlssonhögtalarna. Däremot hjälpte jag Stig med vissa saker. Jag var även pådrivande och umgicks mycket med Stig sedan mer än 10 år tillbaka vid den tidpunkten.

Därefter var det bråttom och på några månader fick Stig och Jon Larsen och designer Lars Lallerstedt fram golvhögtalarna OA-50 och OA-52. Sedan gjordes en prototyp av OA-49 som var tänkt att gjutas i större serier, men den modellen lanserades aldrig. Stig fick inte fason på den högtalaren.

OA-51 hängde med efter utköp av varulager och såldes billigt i flera butiker i Sverige. Eftersom den modellen då inte ingick i avtalet med Stig, så fick Stig ingen Royalty på alla dessa 400 par OA-51 som såldes genom komissionsavtal i butikerna. Det är vad jag har hört från närmast sörjande.

Wille startade sina egna hifi-butiker 1986/87 som hette Direkt. Där såldes bl a Carlsson, Luxman, Dali och Cerwin Vega direkt till konsument.

Nu är vi framme kring 1989/90 och då sålde Wille sina butiker till Peter Lyngdorf som var ägare av Hifi Klubben. Butikerna införlivades i Hifi Klubben. Man lade ner Carlsson ur sortimentet och sagan Carlssonhögtalare tog slut under några år fram till 1996. Då skrev Jon Larsson och Stig Carlsson ett royaltyavtal för OA-50 och OA-52.

Det var några turer fram till april 1977 där jag gav råd till Stig gällande en ny kontakt i England. Stig var med och startade ett bolag i England. Stig hade 25 %. Detta var det ingen som kände till, annat än Stig och den Engelska personen. Sedan hade Stig och jag en kort dispyt. Stig gick därefter hastigt ur tiden.

Sedan organiserade jag embryot till Stiftelsen Stig Carlsson och skaffade fram God man som det heter. Det blev min dåvarande Advokat. Jag skötte nästan halva bouppteckningen och ingick i Styrelsen i Carlssonstiftelsen. Kommande Ordföranden i Stiftelsen skötte en del och Bertil Alving skötte en del. Vid den tidpunkten kände ingen av oss till Stig Carlssons 25 % aktier i ett Engelskt bolag. Det fanns inga papper på det hos Stig. Däremot luskade jag lite många år senare där jag såg registreringsbevis och delägarskap i det bolaget. Där stod Stig Carlsson med som delägare. Bolaget var inte aktivt sedan länge och nedlagt då jag letade och fann info. Engelsmannen hade också gått ur tiden.

Avtalet med Jon övertogs av Stiftelsen efter Stigs död och fortsattes av Stiftelsen. År 2001 avgick jag och 2 till ur Styrelsen.

Mvh
Peter

Peter kan du beskriva vad Stig sökte i ljudet. Vilka var hans subjektiva ljudmål?
Du har berättat att han lyssnade i sin lgh med högtalarna på lång väggen och satt tämligen nära högtalarna.
Min tolkning av ovan är att han sökte markant direktljud samt dämpade o försenade laterala reflexer. Stämmer detta?

JM

[petersteindl]

Peter kan du beskriva vad Stig sökte i ljudet. Vilka var hans subjektiva ljudmål?
Du har berättat att han lyssnade i sin lgh med högtalarna på lång väggen och satt tämligen nära högtalarna.
Min tolkning av ovan är att han sökte markant direktljud samt dämpade o försenade laterala reflexer. Stämmer detta?

JM

Jag svarar först lite kort. Från 1974 bodde Stig i ett K-märkt hus på Torkel Knutsongatan 15, vid Söder Mälarstrand bredvid Münchenbryggeriet. Där hade han sitt lyssningsrum på nedre våningen. Det var ett rätt stort rum och sparsamt möblerat.
Före 1974 bodde Stig i en rätt speciell lägenhet i Blackeberg. Hans lyssningsrum var mellan 2 hus. Han störde inga vid lyssning. Jag vet inte exakt gatuadress.

Man kan dela in Stigs dimensioneringsprinciper i 4 tidsintervall. Det kan ha varit ett ytterligare intervall före 1950. Då hade han byggt en basmodul med 15" bas i betonglåda för hörnplacering.

1.) Före 1960.
2.) 1960-1970.
3.) 1971 - 1978.
4.) 1979 - 1997.

Jag skulle kunna beskriva varje enskilt tidsintervall. Återkommer till det.

MvH
Peter

[JM]

Fakta är att han övergav vanliga "högfrekventdirektljudstrålande" lådhögtalare för att addera mer högfrekvent reflexljud till direktljudet. Hur tänkte Stig där? Hade han koll på att högfrekventa reflexljudet skulle dämpas och försenas samt hur?

JM