Peter Steindl?

[petersteindl]

Tackar. Alla era svar värmer.

Mvh
Peter

[gflar]

Jag läser inte allt här inne på Faktiskt när jag loggar in, men läser så gott som alltid dina inlägg Peter. Jag förstår inte allt jag heller, men försöker.

[Kermit116]

Jag läser inte allt här inne på Faktiskt när jag loggar in, men läser så gott som alltid dina inlägg Peter. Jag förstår inte allt jag heller, men försöker.

+1

[petersteindl]

Lugn. Ni kommer förstå det mesta.

Se det som ett drama i en opera.
Som en festival med teater i antiken.
Till festivalen tillades en orchestra ("en plats där man dansar") som ett cirkulärt område för framträdandet.
Runt orkestern placerades permanenta sittplatser, en så kallad theatron ("plats för att se").
En tempelfasad (skene) byggdes vid orkesterns bakre del.
Framför denna konstruerades en upphöjd scen (proskenion), som huvudsakligen var den plats som representerade härskarens plats.
En parodoi byggdes vid fasadens sidor som dolde skådespelarnas förberedelser från att ses av publiken,
En mechane, liknande en kran, byggdes för att kunna skildra gudar som sänks ned från himlen, eller liknande effekter.

Det ingår dilemman, ironi och förvecklingar i ett enda stort sammelsurium.

Allt blir mer infernaliskt ända till sista aktens slutscen, då förlösningen kommer i form av Deus ex machina (latin för "gud ur maskinen") som är en oväntad, onaturlig eller osannolik gestalt, föremål eller händelse som plötsligt introduceras i ett fiktivt verk eller drama för att hantera en situation eller intrig från det hopplösa och omöjliga.

Begreppet härstammar från antikens romerska och grekiska teater där man i vissa pjäser lät en gud från ovan dyka upp på scenen och rädda en till synes hopplös situation.
Guden/skådespelaren sänktes ned på scenen med hjälp av scenmaskineriet.

Ljud som fenomen är lite grand så.

MvH
Peter

[juanth]

Spännande läsning.
Men tog det inte slut abrupt mitt i en mening?

Sidan 8/19 ser jag. Kommer det en fortsättning?

[xmag]

Så här på året 2024 tänkte jag lägga upp Stig Carlssons sista dokument, som han skrev 1984 och som var på engelska.
Då Stig höll på att skriva dokumentet hade vi nästan dagligen telefonkontakt. Stig var inte säker på engelskan och frågade mig angående ordval.
Jag försökte hjälpa så gott jag kunde.

Den variant jag nu lägger upp var den slutliga varianten och som printades som en broschyr gällande OA-50, OA-51 och OA-52.
Texten är på 16 sidor. Jag får lägga upp den i 2 omgångar.

Jag har även ett utkast på 31 sidor men det är glesare skrivet på papper och lite annorlunda ordval. Det dokumentet tror jag inte SSC har. Det har jag fått från Wille Lilliehöök och är originaltext skriven av Stig.

Jag hoppas att ovanstående text är av intresse för läsare på Faktiskt.
Jag har med avsikt inte kommenterat något ännu. Men jag ämnar kommentera från hans första skrift och framåt.
Det är en intressant historieutveckling att följa Stigs skrifter i kronologisk ordning.

God Fortsättning!

MvH
Peter

Det fetade.

[juanth]

Så här på året 2024 tänkte jag lägga upp Stig Carlssons sista dokument, som han skrev 1984 och som var på engelska.
Då Stig höll på att skriva dokumentet hade vi nästan dagligen telefonkontakt. Stig var inte säker på engelskan och frågade mig angående ordval.
Jag försökte hjälpa så gott jag kunde.

Den variant jag nu lägger upp var den slutliga varianten och som printades som en broschyr gällande OA-50, OA-51 och OA-52.
Texten är på 16 sidor. Jag får lägga upp den i 2 omgångar.

Jag har även ett utkast på 31 sidor men det är glesare skrivet på papper och lite annorlunda ordval. Det dokumentet tror jag inte SSC har. Det har jag fått från Wille Lilliehöök och är originaltext skriven av Stig.

Jag hoppas att ovanstående text är av intresse för läsare på Faktiskt.
Jag har med avsikt inte kommenterat något ännu. Men jag ämnar kommentera från hans första skrift och framåt.
Det är en intressant historieutveckling att följa Stigs skrifter i kronologisk ordning.

God Fortsättning!

MvH
Peter

Det fetade.

Ah, tack.

[petersteindl]

Så, nu kommer resten av själva texten i dokumentet. Sida 17, 18 och 19 är enbart data på högtalarna OA-50, OA-51 och OA-52.

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 09.jpg (1.01 MiB) Visad 7588 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 10.jpg (1.01 MiB) Visad 7588 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 11.jpg (1.08 MiB) Visad 7588 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 12.jpg (1.08 MiB) Visad 7588 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 13.jpg (1.02 MiB) Visad 7588 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 14.jpg (1.1 MiB) Visad 7588 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 15.jpg (1.07 MiB) Visad 7588 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 16.jpg (309.48 KiB) Visad 7588 gånger

Håll till godo.

MvH
Peter

[Zappa]

Jag är lite förvånad över det i stort sett totala ointresset som numera framgår tydligt på forumet.

Jag uppskattar dina inlägg och är överens med dig om att forumet är stillsamt. Ska minska min tid på Faktiskt för att vara mer i sammanhang med större växelverkan, det får bli ett nyårslöfte.

[STDI]

Så, nu kommer resten av själva texten i dokumentet. Sida 17, 18 och 19 är enbart data på högtalarna OA-50, OA-51 och OA-52.
...
Snip
...

Håll till godo.

MvH
Peter

Kan du inte lägga in även sid 17-19 för att vi ska få helheten av dokumentet?

[petersteindl]

Ok, fixade även fram dessa sidor.

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 17.jpg (650.99 KiB) Visad 7537 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 18.jpg (508.62 KiB) Visad 7537 gånger

Carlsson Ortho-Acoustic Loudspeakers - Design and Performance Principles booklet page 19.jpg (624.98 KiB) Visad 7537 gånger

MvH
Peter

[STDI]

Tack

[xmag]

Så, nu kommer resten av själva texten i dokumentet. Sida 17, 18 och 19 är enbart data på högtalarna OA-50, OA-51 och OA-52.
...
Snip
...

Håll till godo.

MvH
Peter

Kan du inte lägga in även sid 17-19 för att vi ska få helheten av dokumentet?

Tack för att du bad om det! Jag är mycket intresserad av detta!

[Hjalmar_Branting]

Tack för detta!

[tordnilsson]

Tack Peter för att du lägger tid och energi på att berätta och förklara för oss,detta är mycket intressant att läsa.

[petersteindl]

Vid ett tillfälle, fortfarande medans Stig hade sitt lyssningsrum och kontor och labb på bottenvåningen i huset på Torkel Knutssonsgatan, så hade Stig och jag en lite allvarligare diskussion.
Det var nog vid det tillfället som Stig hade sagt upp bottenvåningen och skulle flytta upp allt till övervåningen. Jag hjälpte Stig med dammsugning och med att fixa i källaren.

Jag frågade sedan Stig rakt upp och ner hur han såg på en fortsättning av ortoakustiska högtalare.
Jag började säga: "Stig, vad händer efter att du dött? Hur ser du på saken angående en fortsättning av ditt ortoakustiska arbete och ortoakustiska högtalare?
Ser du positivt på att någon annan eller några andra fortsätter traditionen med ortoakustiken? Eller vill du att ortoakustiken delar grav med dig?"

Stig blev helt tyst. Han hade inte tänkt i sådana banor tidigare. Det framgick klart. Stig funderade på sedvanligt sätt, som Stig brukade göra då han fick frågor som han inte räknat med men behöver ge direkt svar på.
Efter en stund sa Stig att det är självklart att han vill att någon eller några andra tar stafettpinnen/rodret för ortoakustiska högtalares utveckling och fortskridande.
Vi satte oss ned och samtalade om detta. Det var ingen lekstuga eller på låtsas eller något annat skynke mellan oss och verkligheten. Det var raka puckar från Stig och det var helt öppen ridå för exempelvis mig att fortsätta Stigs arbete.
Detta gällde även andra. Någon stiftelse med ensamrätt var det aldrig tal om. Det var motsatsen som gällde. Det var öppet hus och hjärtligt. Det fanns dock annat smolk i bägarna som inte var löst ännu och det var Stefan Pantzar som hade lämnat in varumärkesansökan på namnet Carlsson gällande varugrupp för högtalare.

Nästa fråga var om Stig ansåg att sådana konstruerade högtalare borde kunna kallas ortoakustiska på marknaden för att begreppet ortoakustik skulle kunna leva vidare, eller om Stig ville att ortoakustiken som benämning inte skulle användas?
Svaret kom ganska snabbt från Stig att han skulle känna sig hedrad om benämningen ortoakustisk kunde leva vidare för ortoakustiskt konstruerade högtalare. Det var självklart att andra skulle kunna använda benämningen ortoakustisk på ortoakustiska högtalare. Att det inte skulle vara så, var helt främmande för Stig. Stig gav i den stunden klartecken för andra att fortsätta. Det var detta jag ville veta.

Anledningen till att jag registrerade Bremen Ortho-Acoustic AB och varumärkesregistrerade BREMEN ORTHO-ACOUSTIC hos PRV var just på grund av detta samtal med Stig.
Då blev ORTHO-ACOUSTIC helt plötsligt helt fritt som benämning och varumärke betraktat.

SSC hade ensamrätt på ortoakustiken som varumärke och det var raka motsatsen till vad Stig ville. Det var inte ens så att Stig någonsin blev konfronterad av en hypotetisk framtida bildning av stiftelse till Stigs minne. Men under tiden som Stig levde blev varumärkesregistreringar på Carlssonhögtalare gjorda av andra. Det var ingen rolig upplevelse för Stig. Nåväl, det är en saga blott.

Jag startade stiftelsen för Stig Carlsson med åminnelsen att det hade startats en stiftelse till åminnelse av Jan "lodis" Lodström. I samband med begravningen av Stig Carlsson och vid fikat därefter gick jag runt och frågade var och en d v s i princip alla om de ville vara med i styrelsen för tilltänkt kommande stiftelse. Det var några från närmast sörjande som sade ja. Därefter d v s i september 1997 bildade vi arbetsgruppen för bildande av stiftelsen Stig Carlsson. Arbetsgruppen bestämde sedan vilka övriga som skulle tillfrågas för att sitta i styrelsen om den godkändes. Stiftelsen godkändes av Länsstyrelse och Kammarkollegium. Detta skedde år 1998.

Nu, då jag i princip fullbordat arbetet med att offentliggöra Stigs artiklar och texter, dels i kronologisk ordning, dels layoutade för att bli så lättlästa som möjligt, så föll det sig naturligt att skriva detta inlägg.

Må 2024 bli ett förlösande år för framtida Ortho-Acoustic posterity.

MvH
Peter

[xmag]

Vid ett tillfälle, fortfarande medans Stig hade sitt lyssningsrum och kontor och labb på bottenvåningen i huset på Torkel Knutssonsgatan, så hade Stig och jag en lite allvarligare diskussion.
Det var nog vid det tillfället som Stig hade sagt upp bottenvåningen och skulle flytta upp allt till övervåningen. Jag hjälpte Stig med dammsugning och med att fixa i källaren.

Jag frågade sedan Stig rakt upp och ner hur han såg på en fortsättning av ortoakustiska högtalare.
Jag började säga: "Stig, vad händer efter att du dött? Hur ser du på saken angående en fortsättning av ditt ortoakustiska arbete och ortoakustiska högtalare?
Ser du positivt på att någon annan eller några andra fortsätter traditionen med ortoakustiken? Eller vill du att ortoakustiken delar grav med dig?"

Stig blev helt tyst. Han hade inte tänkt i sådana banor tidigare. Det framgick klart. Stig funderade på sedvanligt sätt, som Stig brukade göra då han fick frågor som han inte räknat med men behöver ge direkt svar på.
Efter en stund sa Stig att det är självklart att han vill att någon eller några andra tar stafettpinnen/rodret för ortoakustiska högtalares utveckling och fortskridande.
Vi satte oss ned och samtalade om detta. Det var ingen lekstuga eller på låtsas eller något annat skynke mellan oss och verkligheten. Det var raka puckar från Stig och det var helt öppen ridå för exempelvis mig att fortsätta Stigs arbete.
Detta gällde även andra. Någon stiftelse med ensamrätt var det aldrig tal om. Det var motsatsen som gällde. Det var öppet hus och hjärtligt. Det fanns dock annat smolk i bägarna som inte var löst ännu och det var Stefan Pantzar som hade lämnat in varumärkesansökan på namnet Carlsson gällande varugrupp för högtalare.

Nästa fråga var om Stig ansåg att sådana konstruerade högtalare borde kunna kallas ortoakustiska på marknaden för att begreppet ortoakustik skulle kunna leva vidare, eller om Stig ville att ortoakustiken som benämning inte skulle användas?
Svaret kom ganska snabbt från Stig att han skulle känna sig hedrad om benämningen ortoakustisk kunde leva vidare för ortoakustiskt konstruerade högtalare. Det var självklart att andra skulle kunna använda benämningen ortoakustisk på ortoakustiska högtalare. Att det inte skulle vara så, var helt främmande för Stig. Stig gav i den stunden klartecken för andra att fortsätta. Det var detta jag ville veta.

Anledningen till att jag registrerade Bremen Ortho-Acoustic AB och varumärkesregistrerade BREMEN ORTHO-ACOUSTIC hos PRV var just på grund av detta samtal med Stig.
Då blev ORTHO-ACOUSTIC helt plötsligt helt fritt som benämning och varumärke betraktat.

SSC hade ensamrätt på ortoakustiken som varumärke och det var raka motsatsen till vad Stig ville. Det var inte ens så att Stig någonsin blev konfronterad av en hypotetisk framtida bildning av stiftelse till Stigs minne. Men under tiden som Stig levde blev varumärkesregistreringar på Carlssonhögtalare gjorda av andra. Det var ingen rolig upplevelse för Stig. Nåväl, det är en saga blott.

Jag startade stiftelsen för Stig Carlsson med åminnelsen att det hade startats en stiftelse till åminnelse av Jan "lodis" Lodström. I samband med begravningen av Stig Carlsson och vid fikat därefter gick jag runt och frågade var och en d v s i princip alla om de ville vara med i styrelsen för tilltänkt kommande stiftelse. Det var några från närmast sörjande som sade ja. Därefter d v s i september 1997 bildade vi arbetsgruppen för bildande av stiftelsen Stig Carlsson. Arbetsgruppen bestämde sedan vilka övriga som skulle tillfrågas för att sitta i styrelsen om den godkändes. Stiftelsen godkändes av Länsstyrelse och Kammarkollegium. Detta skedde år 1998.

Nu, då jag i princip fullbordat arbetet med att offentliggöra Stigs artiklar och texter, dels i kronologisk ordning, dels layoutade för att bli så lättlästa som möjligt, så föll det sig naturligt att skriva detta inlägg.

Må 2024 bli ett förlösande år för framtida Ortho-Acoustic posterity.

MvH
Peter

Varför ville Audio Pro-snubben Stefan Pantzar åt namnet "Carlsson"?
Jag blir förvånad för Audio Pro's tidiga bashögtalare med de små elementen har jag hållit högt.

[petersteindl]

Vid ett tillfälle, fortfarande medans Stig hade sitt lyssningsrum och kontor och labb på bottenvåningen i huset på Torkel Knutssonsgatan, så hade Stig och jag en lite allvarligare diskussion.
Det var nog vid det tillfället som Stig hade sagt upp bottenvåningen och skulle flytta upp allt till övervåningen. Jag hjälpte Stig med dammsugning och med att fixa i källaren.

Jag frågade sedan Stig rakt upp och ner hur han såg på en fortsättning av ortoakustiska högtalare.
Jag började säga: "Stig, vad händer efter att du dött? Hur ser du på saken angående en fortsättning av ditt ortoakustiska arbete och ortoakustiska högtalare?
Ser du positivt på att någon annan eller några andra fortsätter traditionen med ortoakustiken? Eller vill du att ortoakustiken delar grav med dig?"

Stig blev helt tyst. Han hade inte tänkt i sådana banor tidigare. Det framgick klart. Stig funderade på sedvanligt sätt, som Stig brukade göra då han fick frågor som han inte räknat med men behöver ge direkt svar på.
Efter en stund sa Stig att det är självklart att han vill att någon eller några andra tar stafettpinnen/rodret för ortoakustiska högtalares utveckling och fortskridande.
Vi satte oss ned och samtalade om detta. Det var ingen lekstuga eller på låtsas eller något annat skynke mellan oss och verkligheten. Det var raka puckar från Stig och det var helt öppen ridå för exempelvis mig att fortsätta Stigs arbete.
Detta gällde även andra. Någon stiftelse med ensamrätt var det aldrig tal om. Det var motsatsen som gällde. Det var öppet hus och hjärtligt. Det fanns dock annat smolk i bägarna som inte var löst ännu och det var Stefan Pantzar som hade lämnat in varumärkesansökan på namnet Carlsson gällande varugrupp för högtalare.

Nästa fråga var om Stig ansåg att sådana konstruerade högtalare borde kunna kallas ortoakustiska på marknaden för att begreppet ortoakustik skulle kunna leva vidare, eller om Stig ville att ortoakustiken som benämning inte skulle användas?
Svaret kom ganska snabbt från Stig att han skulle känna sig hedrad om benämningen ortoakustisk kunde leva vidare för ortoakustiskt konstruerade högtalare. Det var självklart att andra skulle kunna använda benämningen ortoakustisk på ortoakustiska högtalare. Att det inte skulle vara så, var helt främmande för Stig. Stig gav i den stunden klartecken för andra att fortsätta. Det var detta jag ville veta.

Anledningen till att jag registrerade Bremen Ortho-Acoustic AB och varumärkesregistrerade BREMEN ORTHO-ACOUSTIC hos PRV var just på grund av detta samtal med Stig.
Då blev ORTHO-ACOUSTIC helt plötsligt helt fritt som benämning och varumärke betraktat.

SSC hade ensamrätt på ortoakustiken som varumärke och det var raka motsatsen till vad Stig ville. Det var inte ens så att Stig någonsin blev konfronterad av en hypotetisk framtida bildning av stiftelse till Stigs minne. Men under tiden som Stig levde blev varumärkesregistreringar på Carlssonhögtalare gjorda av andra. Det var ingen rolig upplevelse för Stig. Nåväl, det är en saga blott.

Jag startade stiftelsen för Stig Carlsson med åminnelsen att det hade startats en stiftelse till åminnelse av Jan "lodis" Lodström. I samband med begravningen av Stig Carlsson och vid fikat därefter gick jag runt och frågade var och en d v s i princip alla om de ville vara med i styrelsen för tilltänkt kommande stiftelse. Det var några från närmast sörjande som sade ja. Därefter d v s i september 1997 bildade vi arbetsgruppen för bildande av stiftelsen Stig Carlsson. Arbetsgruppen bestämde sedan vilka övriga som skulle tillfrågas för att sitta i styrelsen om den godkändes. Stiftelsen godkändes av Länsstyrelse och Kammarkollegium. Detta skedde år 1998.

Nu, då jag i princip fullbordat arbetet med att offentliggöra Stigs artiklar och texter, dels i kronologisk ordning, dels layoutade för att bli så lättlästa som möjligt, så föll det sig naturligt att skriva detta inlägg.

Må 2024 bli ett förlösande år för framtida Ortho-Acoustic posterity.

MvH
Peter

Varför ville Audio Pro-snubben Stefan Pantzar åt namnet "Carlsson"?
Jag blir förvånad för Audio Pro's tidiga bashögtalare med de små elementen har jag hållit högt.

Han sålde billiga pakethögtalare som Sonabhögtalare på stormarknader och sålde dessa som "äkta" Carlssonhögtalare i sin marknadsföring. Han hade varumärket Audio Pro och även varumärket Sonab. Därför lämnade han in en varumärkesansökan på namnet Carlsson. Till PRV hävdades det att det fanns en tjomme på golvet i fabriken som hette Carlsson, därför bör Stefan Pantzar kunna få marknadsföra skräplådorna som äkta Carlssonhögtalare.

Det finns fortfarande de som köpt dessa Sonabhögtalare i tron att det är Stig Carlsson som konstruerat dessa och som inte vet något annat. Inte så rumsrent i mina ögon. Man ser sådana ibland på begagnatannons. Det var visserligen några år sedan nu.

MvH
Peter

[xmag]

Vid ett tillfälle, fortfarande medans Stig hade sitt lyssningsrum och kontor och labb på bottenvåningen i huset på Torkel Knutssonsgatan, så hade Stig och jag en lite allvarligare diskussion.
Det var nog vid det tillfället som Stig hade sagt upp bottenvåningen och skulle flytta upp allt till övervåningen. Jag hjälpte Stig med dammsugning och med att fixa i källaren.

Jag frågade sedan Stig rakt upp och ner hur han såg på en fortsättning av ortoakustiska högtalare.
Jag började säga: "Stig, vad händer efter att du dött? Hur ser du på saken angående en fortsättning av ditt ortoakustiska arbete och ortoakustiska högtalare?
Ser du positivt på att någon annan eller några andra fortsätter traditionen med ortoakustiken? Eller vill du att ortoakustiken delar grav med dig?"

Stig blev helt tyst. Han hade inte tänkt i sådana banor tidigare. Det framgick klart. Stig funderade på sedvanligt sätt, som Stig brukade göra då han fick frågor som han inte räknat med men behöver ge direkt svar på.
Efter en stund sa Stig att det är självklart att han vill att någon eller några andra tar stafettpinnen/rodret för ortoakustiska högtalares utveckling och fortskridande.
Vi satte oss ned och samtalade om detta. Det var ingen lekstuga eller på låtsas eller något annat skynke mellan oss och verkligheten. Det var raka puckar från Stig och det var helt öppen ridå för exempelvis mig att fortsätta Stigs arbete.
Detta gällde även andra. Någon stiftelse med ensamrätt var det aldrig tal om. Det var motsatsen som gällde. Det var öppet hus och hjärtligt. Det fanns dock annat smolk i bägarna som inte var löst ännu och det var Stefan Pantzar som hade lämnat in varumärkesansökan på namnet Carlsson gällande varugrupp för högtalare.

Nästa fråga var om Stig ansåg att sådana konstruerade högtalare borde kunna kallas ortoakustiska på marknaden för att begreppet ortoakustik skulle kunna leva vidare, eller om Stig ville att ortoakustiken som benämning inte skulle användas?
Svaret kom ganska snabbt från Stig att han skulle känna sig hedrad om benämningen ortoakustisk kunde leva vidare för ortoakustiskt konstruerade högtalare. Det var självklart att andra skulle kunna använda benämningen ortoakustisk på ortoakustiska högtalare. Att det inte skulle vara så, var helt främmande för Stig. Stig gav i den stunden klartecken för andra att fortsätta. Det var detta jag ville veta.

Anledningen till att jag registrerade Bremen Ortho-Acoustic AB och varumärkesregistrerade BREMEN ORTHO-ACOUSTIC hos PRV var just på grund av detta samtal med Stig.
Då blev ORTHO-ACOUSTIC helt plötsligt helt fritt som benämning och varumärke betraktat.

SSC hade ensamrätt på ortoakustiken som varumärke och det var raka motsatsen till vad Stig ville. Det var inte ens så att Stig någonsin blev konfronterad av en hypotetisk framtida bildning av stiftelse till Stigs minne. Men under tiden som Stig levde blev varumärkesregistreringar på Carlssonhögtalare gjorda av andra. Det var ingen rolig upplevelse för Stig. Nåväl, det är en saga blott.

Jag startade stiftelsen för Stig Carlsson med åminnelsen att det hade startats en stiftelse till åminnelse av Jan "lodis" Lodström. I samband med begravningen av Stig Carlsson och vid fikat därefter gick jag runt och frågade var och en d v s i princip alla om de ville vara med i styrelsen för tilltänkt kommande stiftelse. Det var några från närmast sörjande som sade ja. Därefter d v s i september 1997 bildade vi arbetsgruppen för bildande av stiftelsen Stig Carlsson. Arbetsgruppen bestämde sedan vilka övriga som skulle tillfrågas för att sitta i styrelsen om den godkändes. Stiftelsen godkändes av Länsstyrelse och Kammarkollegium. Detta skedde år 1998.

Nu, då jag i princip fullbordat arbetet med att offentliggöra Stigs artiklar och texter, dels i kronologisk ordning, dels layoutade för att bli så lättlästa som möjligt, så föll det sig naturligt att skriva detta inlägg.

Må 2024 bli ett förlösande år för framtida Ortho-Acoustic posterity.

MvH
Peter

Varför ville Audio Pro-snubben Stefan Pantzar åt namnet "Carlsson"?
Jag blir förvånad för Audio Pro's tidiga bashögtalare med de små elementen har jag hållit högt.

Han sålde billiga pakethögtalare som Sonabhögtalare på stormarknader och sålde dessa som "äkta" Carlssonhögtalare i sin marknadsföring. Han hade varumärket Audio Pro och även varumärket Sonab. Därför lämnade han in en varumärkesansökan på namnet Carlsson. Till PRV hävdades det att det fanns en tjomme på golvet i fabriken som hette Carlsson, därför bör Stefan Pantzar kunna få marknadsföra skräplådorna som äkta Carlssonhögtalare.

Det finns fortfarande de som köpt dessa Sonabhögtalare i tron att det är Stig Carlsson som konstruerat dessa och som inte vet något annat. Inte så rumsrent i mina ögon. Man ser sådana ibland på begagnatannons. Det var visserligen några år sedan nu.

MvH
Peter

Den biten känner jag till men att det var Audio Pro som låg bakom kände jag inte till. Man slutar aldrig bli överraskad.

[petersteindl]

Du skriver att det är Audio Pro som låg bakom. Vad är Audio Pro?
Det var Sonab som låg bakom. Sonab, ägd av Stefan Pantzar.
Visserligen är även Audio Pro ägd av Stefan Pantzar.
Men det är 2 skilda bolag om jag uppfattat saken rätt.
Då är det 2 helt skilda juridiska personer.
Bolagen kan ha helt olika strukturer, helt olika visioner, helt olika arbetssätt och helt olika affärsplaner.

Mvh
Peter

[xmag]

Du skriver att det är Audio Pro som låg bakom. Vad är Audio Pro?
Det var Sonab som låg bakom. Sonab, ägd av Stefan Pantzar.
Visserligen är även Audio Pro ägd av Stefan Pantzar.
Men det är 2 skilda bolag om jag uppfattat saken rätt.
Då är det 2 helt skilda juridiska personer.
Bolagen kan ha helt olika strukturer, helt olika visioner, helt olika arbetssätt och helt olika affärsplaner.

Mvh
Peter

OK!
Jag blir överraskad!
Kände inte till att Stefan Pantzar var ägare till Sonab också.

[Skrivbordet]

Kände inte till att Stefan Pantzar var ägare till Sonab också.

Stefan Pantzars Sonab har väl inget att göra med det Sonab som fanns på 60/70-talen. Var det inte så att han (Audio Pro) på 90-talet (?) ägde rättigheterna till namnet. Gör Audio Pro fortfarande det?
Jag tror att Stefan Pantzar sålt Audio Pro, för några år sedan.

[petersteindl]

Du skriver att det är Audio Pro som låg bakom. Vad är Audio Pro?
Det var Sonab som låg bakom. Sonab, ägd av Stefan Pantzar.
Visserligen är även Audio Pro ägd av Stefan Pantzar.
Men det är 2 skilda bolag om jag uppfattat saken rätt.
Då är det 2 helt skilda juridiska personer.
Bolagen kan ha helt olika strukturer, helt olika visioner, helt olika arbetssätt och helt olika affärsplaner.

Mvh
Peter

OK!
Jag blir överraskad!
Kände inte till att Stefan Pantzar var ägare till Sonab också.

Ok, då förstår jag. Återkommer gällande Sonab.

Det var ganska turbulent runt Stig från ungefär 1994 till 1997/8.
1997 i mars dog Stig.

År 1995 den 14 juni fyllde Stig 70 år. Då bodde Stig enkom på övervåningen i huset.
År 1990 fyllde Stig 65 år. Då disponerade Stig hela huset.
Någonstans däremellan flyttade Stig från undervåningen. Jag tror det var någon gång mellan okt/nov 1994 och mars/april/maj 1995.
Stefan Pantzar lämnade in sin varumärkesansökan hos PRV då Stig disponerade hela huset.

Stefans varumärkesansökan gällde Carlsson Loudspeakers (figur) och lämnades in till PRV den 15 mars 1994.
Stig lämnade in sin invändning mot Pantzars varumärkesansökan.

I den vevan gjorde Stig Carlsson, via John Larsen med patentombud i Värnamo, en motåtgärd genom att lämna in varumärkesansökningar, dels avseende Carlsson och dels avseende Carlsson Ortho-Acoustic. Det skedde den 3 oktober 1994.

Fullmakt av SSC till patentombud att driva ärendet vidare där SSC var formell uppdragsgivare för varumärkesansökningar skedde 1998-09-28. Jag och ordföranden undertecknade fullmakterna.

Registreringsdag av PRV blev 1999-02-19. Då blev varumärkena godkända och registrerade.

Då Stig dog 1997 var ärendena hos PRV ej avklarade. Efter Stigs död och inför bildande av Stiftelse blev ärendet vilande hos PRV.
Då var det arbetsgruppen för bildandet av SSC och God man Advokat Raoul Smitt samt John Larsen och hans Advokat som hade det vilande ärendet hos PRV mot Stefan Pantzar.

1998-06-22 fick SSC godkänt av Kammarkollegiet att överta hela Stig Carlssons dödsbo från Allmänna Arvsfonden.
I det dödsboet ingick dödsboet från Stigs mor som dog något år tidigare samt dödsboet från Stigs bror som dog några månader före Stig. Det var en del att hålla reda på och ta itu med för Stiftelsen.

Jag var själv förrättningsman vid värdering av sakerna i dödsboet och undertecknade värderingen 1997-06-03.

Mvh
Peter

[petersteindl]

Kände inte till att Stefan Pantzar var ägare till Sonab också.

Stefan Pantzars Sonab har väl inget att göra med det Sonab som fanns på 60/70-talen. Var det inte så att han (Audio Pro) på 90-talet (?) ägde rättigheterna till namnet. Gör Audio Pro fortfarande det?
Jag tror att Stefan Pantzar sålt Audio Pro, för några år sedan.

Då Statsföretag valde att lägga ner Sonab 1977, så styckades företaget i 3 delar.
Sonab communication var en del och Sonab för hifi/audio var en annan del. Det blev helt skilda marknadsområden.
Olle Mirsch övertog avtalet med Stig Carlsson gällande exploatering av högtalarna och Olle förhandlade sig till varumärket Sonab gällande audio och högtalare.
Samarbetet mellan Stig och Olle var mycket kort. Stig sade upp avtalet på telefon. Jag och Wille Lilliehöök var hos Stig medans Stig pratade i telefon med Olle. Sedan kom Stig och sa att han precis sa upp avtalet med Olle. Snacka om att vi blev förvånade.

Vad jag minns, så sålde Olle varumärket Sonab till Audio Pro eller till Stefan Pantzar. Jag minns inte när. Får gräva lite i pappershögarna.

Mvh
Peter

[xmag]

Enastående intressant information!
Det var alltså bara namnet Sonab som han ägde.

Olle Mirsch har jag talat med en gång angående hur man mäter basen på högtalare utan att tillgå ett "döddämpat", rum som det hette på den tiden. Han lät R&T publicera en artikel om det sedan. Jag tror jag har artikeln kvar. Jag har dessutom ett avtal med R&T om att jag får publicera ej sökbara avfotade stycken ur R&T.

[Strmbrg]

Det är mycket roligare att läsa om det som hände på sexti- åttiotalet än att läsa om det som händer nu.
Kanske framförallt för att det "hände mer" då än nu. Och att det verkar ha varit mer av genuint engagemang och lite fler unika personligheter på den tiden.
Man vågade gå sin egen väg. Visst var väldigt mycket det andra likt då också, och ganska mycket var ganska dåligt.

Jag var själv helfrälst på Bose. Efter ett antal år insåg jag att det inte var så mycket att vara frälst på.

Carlsson/Sonab är lite extra intressant eftersom det tycks mig som tämligen unisont högaktat.
Konstruktionerna och resonemangen bakom dem må vara väldigt intressanta, men jag har aldrigt fått ihop "den delen" med det ljudande resultatet.

[xmag]

Det är mycket roligare att läsa om det som hände på sexti- åttiotalet än att läsa om det som händer nu.
Kanske framförallt för att det "hände mer" då än nu. Och att det verkar ha varit mer av genuint engagemang och lite fler unika personligheter på den tiden.
Man vågade gå sin egen väg. Visst var väldigt mycket det andra likt då också, och ganska mycket var ganska dåligt.

Jag var själv helfrälst på Bose. Efter ett antal år insåg jag att det inte var så mycket att vara frälst på.

Carlsson/Sonab är lite extra intressant eftersom det tycks mig som tämligen unisont högaktat.
Konstruktionerna och resonemangen bakom dem må vara väldigt intressanta, men jag har aldrigt fått ihop "den delen" med det ljudande resultatet.

Att få ihop ljudet med filosofin bakom är inte helt lätt. Om man vill kan man höra det som konstruktören vill men det kan man ju höra från var som helst. Tror det ofta handlar om marknadsföring.
Jag kunde dock förstå filosofin bakom mina gamla OA5:or. En del filosofiska förklaringar är logiska och enkla att förstå men inte alltid lika enkla att höra.

Jag har gjort en massa experiment under åren men de flesta har jag avvisat som rent strunt (inte minst högtalarkablar men det vågar jag inte säga högt).

[hifikg]

Det är mycket roligare att läsa om det som hände på sexti- åttiotalet än att läsa om det som händer nu.
Kanske framförallt för att det "hände mer" då än nu. Och att det verkar ha varit mer av genuint engagemang och lite fler unika personligheter på den tiden.
Man vågade gå sin egen väg. Visst var väldigt mycket det andra likt då också, och ganska mycket var ganska dåligt.

Jag var själv helfrälst på Bose. Efter ett antal år insåg jag att det inte var så mycket att vara frälst på.

Carlsson/Sonab är lite extra intressant eftersom det tycks mig som tämligen unisont högaktat.
Konstruktionerna och resonemangen bakom dem må vara väldigt intressanta, men jag har aldrigt fått ihop "den delen" med det ljudande resultatet.

Att få ihop ljudet med filosofin bakom är inte helt lätt. Om man vill kan man höra det som konstruktören vill men det kan man ju höra från var som helst. Tror det ofta handlar om marknadsföring.
Jag kunde dock förstå filosofin bakom mina gamla OA5:or. En del filosofiska förklaringar är logiska och enkla att förstå men inte alltid lika enkla att höra.

Jag har gjort en massa experiment under åren men de flesta har jag avvisat som rent strunt (inte minst högtalarkablar men det vågar jag inte säga högt).

Så mycket marknadsföring de senaste decennierna har det väl knappast varit. En o annan ägare har svårt att hålla tyst, något som kanske bidrar till ökat intresse. Att IÖ utvecklat 90-talarna har säkert bidragit det med. Att avvisa högtalarkablar som strunt skulle jag aldrig våga göra

[hifikg]

Och än en gång, tack Peter för all historia du förmedlar

[xmag]

Det är mycket roligare att läsa om det som hände på sexti- åttiotalet än att läsa om det som händer nu.
Kanske framförallt för att det "hände mer" då än nu. Och att det verkar ha varit mer av genuint engagemang och lite fler unika personligheter på den tiden.
Man vågade gå sin egen väg. Visst var väldigt mycket det andra likt då också, och ganska mycket var ganska dåligt.

Jag var själv helfrälst på Bose. Efter ett antal år insåg jag att det inte var så mycket att vara frälst på.

Carlsson/Sonab är lite extra intressant eftersom det tycks mig som tämligen unisont högaktat.
Konstruktionerna och resonemangen bakom dem må vara väldigt intressanta, men jag har aldrigt fått ihop "den delen" med det ljudande resultatet.

Att få ihop ljudet med filosofin bakom är inte helt lätt. Om man vill kan man höra det som konstruktören vill men det kan man ju höra från var som helst. Tror det ofta handlar om marknadsföring.
Jag kunde dock förstå filosofin bakom mina gamla OA5:or. En del filosofiska förklaringar är logiska och enkla att förstå men inte alltid lika enkla att höra.

Jag har gjort en massa experiment under åren men de flesta har jag avvisat som rent strunt (inte minst högtalarkablar men det vågar jag inte säga högt).

Så mycket marknadsföring de senaste decennierna har det väl knappast varit. En o annan ägare har svårt att hålla tyst, något som kanske bidrar till ökat intresse. Att IÖ utvecklat 90-talarna har säkert bidragit det med. Att avvisa högtalarkablar som strunt skulle jag aldrig våga göra

Bra poäng det där med högtalarkablar!
Det ÄR skillnad på ljudet mellan olika kablar. De tyngre med låda på magen låter högre när de faller till golvet.

Du har rätt i att på senare år har det inte varit så mycket högtalarfilosofi, med några få undantag hör det till tiden innan smartphons. Dessa smarta telefoner har förstört mycket, inte minst namnet för programvara som numera kallas "app".