Vad beror spelglädjen i OA14 på?

[Bill50x]

Alla vet ju att det är Linn man ska ha om det ska va spelglädje

Inte alls. Mina DQ10:or har massor med spelglädje, tex drivna av en GAS Grandson som trots sina modesta 40 W fungerar bra ihop med högtalarna. Lägg på ett par hundra tusen för Audio Research rörförstärkeri och ett par Sonus Faber högtalare så får du spelglädje i massor.

/ B

[petersteindl]

. . .
Jag försökte att få denna tråd att inte bara bli ytterligare en som bara handlar om definitioner, speciellt inte definitioner om nåt ord som inte ens har med topic att göra.
Men här är vad SAOL definirerar "kvantifiera" som:

kvanti·­fi·­era verb ~de ~t
• ut­trycka i bestämda kvantiteter; ut­trycka med siffror

Men av dömma av din CAPSLOCK-rage så är det är möjligt att jag och SAOL har fel, men oavsett så skiter jag faktiskt fullständigt i det då vad ordet "kvantifiera" betyder är som sagt väldigt offtopic. Men för din sinnesros skull så skippar jag att använda det ordet mer.

Men jag har alltså flertal gånger för enkelhetens skull översätta ordet "spelglädje" mellan två par högtalare till nånting som går att diskutera vilket lättast görs med mätningar eftersom det minskar mängd subjektivt definitionsflum, medans det är just det du som vanligt kommer med..
Så har du inget annat än dina sk kunskaper om hur man definierar saker så kan du väl hålla det i din medlemstråd istället, alternativt så kan du ju försöka förklara varför du tror att OA14 och OA116 diffar i spelglädje?

SAOL har rätt, och det är precis detta jag gång på gång skrivit. Men du har fel.
Tråden handlar om spelglädje. Spelglädje i sig kan inte kvantifieras.

Du vill göra mätningar på någon egenskap hos högtalare eller på någon produktkombinations tekniska egenskaper och på så sätt kvantifiera en produkts tekniska egenskaper. Produkten är ett objekt och objektets egenskaper kan kvantifieras genom mätningar på objektet för att mäta fram en egenskap som kan uttryckas med tal. Då fås en kvantitet samt en enhet på den uppmätta kvantiteten. På så sätt kvantifierar man ett objekts fysikaliska egenskaper. Du kan dock inte mäta spelglädje hos produkten ifråga. Den egenskapen ligger hos subjektet.
Jag kan tänka mig att du efter mätning hos produkten/mätobjektet vill överföra detta mätresultat till subjektets upplevda spelglädje och på så sätt kunna överföra mätobjektets kvantitet till subjektets kvalitetsupplevelse för att kvantifiera det kvalitativa hos lyssnaren. Men det fungerar ej.

Spelglädje är en upplevd egenskap hos subjektet d v s lyssnaren d v s som finns som en subjektiv upplevd egenskap hos en lyssnare. Vill man kvantifiera spelglädje så skall det i så fall ske någon form av mätning på lyssnaren d v s på subjektet där du i mätningen får fram en kvantitet i form av ett uppmätt tal i siffror d v s ett numeriskt data, samt en enhet som talets storlek representerar.

Om det vore så att du skulle sätta någon form av mätinstrument på lyssnaren i stället och mäta neuronaktivitet och lokalisera speciella neuroner eller kluster av neutroner eller nätverk av neutroner eller nervcentra för just upplevd spelglädje där du lyckas mäta aktiviteten i dessa neuroner, exempelvis i form av förändrat antal nervimpulser per sekund.
Då kvantifierar man i så fall spelglädje som exempelvis 182 nervimpulser/sek. Då är talet 182 en kvantitet och nervimpulser/sek är enheten för storheten Spelglädje. Sedan skall denna uppmätta kvantitet stämma överens med subjektets verbala beskrivning på subjektets upplevda subjektiva spelglädje. Fås då en direkt proportionalitet mellan det verbala och det uppmätta i form av nervimpulser/sekund, så har spelglädje kunnat kvantifieras med mätning.

Men du vill mäta på högtalarna. Det går i och för sig bra, men du kan endast få kvalitativa resultat gällande just fenomenet spelglädje.

Linn med Ivor Tiefenbrun har i 45 år försökt att kvantifiera egenskapen spelglädje. Då, i egenskap av stampa takten. Ju mer du omedvetet stampar takten till musiken desto större spelglädje. Ett annat sätt var att spela marschmusik och marschera till musiken. Ju mer man kunde marschera i takt med musiken desto högre spelglädje enligt Linn.
Linn använder därvidlag en form av mätning hos subjektet d v s lyssnaren.

Men, spelglädje är en kvalitativ egenskap som inte går att fastställa i numeriska uppmätta data i form av tal.

Det hindrar inte att kvaliteten spelglädje kan upplevas. Det hindrar inte att mäta upp produkterna som det lyssnas på. Men det tillhör kvalitativ forskning.

Dessutom anser jag att kunskap förhöjer förståelse för människors medvetenhet och för fysikaliska naturfenomen.
Har man kontroll över ordens betydelse och definition så är man i stort sett hemma gällande förståelse och insikt. Sök därför korrekt och adekvat definition på saker, så vecklas problematiken upp och kommer i dager. Vill man gömma ords korrekta definition så famlar man i mörker. Nog om detta.

[Tell]

. . .
Jag försökte att få denna tråd att inte bara bli ytterligare en som bara handlar om definitioner, speciellt inte definitioner om nåt ord som inte ens har med topic att göra.
Men här är vad SAOL definirerar "kvantifiera" som:

kvanti·­fi·­era verb ~de ~t
• ut­trycka i bestämda kvantiteter; ut­trycka med siffror

Men av dömma av din CAPSLOCK-rage så är det är möjligt att jag och SAOL har fel, men oavsett så skiter jag faktiskt fullständigt i det då vad ordet "kvantifiera" betyder är som sagt väldigt offtopic. Men för din sinnesros skull så skippar jag att använda det ordet mer.

Men jag har alltså flertal gånger för enkelhetens skull översätta ordet "spelglädje" mellan två par högtalare till nånting som går att diskutera vilket lättast görs med mätningar eftersom det minskar mängd subjektivt definitionsflum, medans det är just det du som vanligt kommer med..
Så har du inget annat än dina sk kunskaper om hur man definierar saker så kan du väl hålla det i din medlemstråd istället, alternativt så kan du ju försöka förklara varför du tror att OA14 och OA116 diffar i spelglädje?

SAOL har rätt, och det är precis detta jag gång på gång skrivit. Men du har fel.
Tråden handlar om spelglädje. Spelglädje i sig kan inte kvantifieras.

Du vill göra mätningar på någon egenskap hos högtalare eller på någon produktkombinations tekniska egenskaper och på så sätt kvantifiera en produkts tekniska egenskaper. Produkten är ett objekt och objektets egenskaper kan kvantifieras genom mätningar på objektet för att mäta fram en egenskap som kan uttryckas med tal. Då fås en kvantitet samt en enhet på den uppmätta kvantiteten. På så sätt kvantifierar man ett objekts fysikaliska egenskaper. Du kan dock inte mäta spelglädje hos produkten ifråga. Den egenskapen ligger hos subjektet.
Jag kan tänka mig att du efter mätning hos produkten/mätobjektet vill överföra detta mätresultat till subjektets upplevda spelglädje och på så sätt kunna överföra mätobjektets kvantitet till subjektets kvalitetsupplevelse för att kvantifiera det kvalitativa hos lyssnaren. Men det fungerar ej.

Spelglädje är en upplevd egenskap hos subjektet d v s lyssnaren d v s som finns som en subjektiv upplevd egenskap hos en lyssnare. Vill man kvantifiera spelglädje så skall det i så fall ske någon form av mätning på lyssnaren d v s på subjektet där du i mätningen får fram en kvantitet i form av ett uppmätt tal i siffror d v s ett numeriskt data, samt en enhet som talets storlek representerar.

Om det vore så att du skulle sätta någon form av mätinstrument på lyssnaren i stället och mäta neuronaktivitet och lokalisera speciella neuroner eller kluster av neutroner eller nätverk av neutroner eller nervcentra för just upplevd spelglädje där du lyckas mäta aktiviteten i dessa neuroner, exempelvis i form av förändrat antal nervimpulser per sekund.
Då kvantifierar man i så fall spelglädje som exempelvis 182 nervimpulser/sek. Då är talet 182 en kvantitet och nervimpulser/sek är enheten för storheten Spelglädje. Sedan skall denna uppmätta kvantitet stämma överens med subjektets verbala beskrivning på subjektets upplevda subjektiva spelglädje. Fås då en direkt proportionalitet mellan det verbala och det uppmätta i form av nervimpulser/sekund, så har spelglädje kunnat kvantifieras med mätning.

Men du vill mäta på högtalarna. Det går i och för sig bra, men du kan endast få kvalitativa resultat gällande just fenomenet spelglädje.

Linn med Ivor Tiefenbrun har i 45 år försökt att kvantifiera egenskapen spelglädje. Då, i egenskap av stampa takten. Ju mer du omedvetet stampar takten till musiken desto större spelglädje. Ett annat sätt var att spela marschmusik och marschera till musiken. Ju mer man kunde marschera i takt med musiken desto högre spelglädje enligt Linn.
Linn använder därvidlag en form av mätning hos subjektet d v s lyssnaren.

Men, spelglädje är en kvalitativ egenskap som inte går att fastställa i numeriska uppmätta data i form av tal.

Det hindrar inte att kvaliteten spelglädje kan upplevas. Det hindrar inte att mäta upp produkterna som det lyssnas på. Men det tillhör kvalitativ forskning.

Dessutom anser jag att kunskap förhöjer förståelse för människors medvetenhet och för fysikaliska naturfenomen.
Har man kontroll över ordens betydelse och definition så är man i stort sett hemma gällande förståelse och insikt. Sök därför korrekt och adekvat definition på saker, så vecklas problematiken upp och kommer i dager. Vill man gömma ords korrekta definition så famlar man i mörker. Nog om detta.

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

[petersteindl]

. . .
Jag försökte att få denna tråd att inte bara bli ytterligare en som bara handlar om definitioner, speciellt inte definitioner om nåt ord som inte ens har med topic att göra.
Men här är vad SAOL definirerar "kvantifiera" som:

Men av dömma av din CAPSLOCK-rage så är det är möjligt att jag och SAOL har fel, men oavsett så skiter jag faktiskt fullständigt i det då vad ordet "kvantifiera" betyder är som sagt väldigt offtopic. Men för din sinnesros skull så skippar jag att använda det ordet mer.

Men jag har alltså flertal gånger för enkelhetens skull översätta ordet "spelglädje" mellan två par högtalare till nånting som går att diskutera vilket lättast görs med mätningar eftersom det minskar mängd subjektivt definitionsflum, medans det är just det du som vanligt kommer med..
Så har du inget annat än dina sk kunskaper om hur man definierar saker så kan du väl hålla det i din medlemstråd istället, alternativt så kan du ju försöka förklara varför du tror att OA14 och OA116 diffar i spelglädje?

SAOL har rätt, och det är precis detta jag gång på gång skrivit. Men du har fel.
Tråden handlar om spelglädje. Spelglädje i sig kan inte kvantifieras.

Du vill göra mätningar på någon egenskap hos högtalare eller på någon produktkombinations tekniska egenskaper och på så sätt kvantifiera en produkts tekniska egenskaper. Produkten är ett objekt och objektets egenskaper kan kvantifieras genom mätningar på objektet för att mäta fram en egenskap som kan uttryckas med tal. Då fås en kvantitet samt en enhet på den uppmätta kvantiteten. På så sätt kvantifierar man ett objekts fysikaliska egenskaper. Du kan dock inte mäta spelglädje hos produkten ifråga. Den egenskapen ligger hos subjektet.
Jag kan tänka mig att du efter mätning hos produkten/mätobjektet vill överföra detta mätresultat till subjektets upplevda spelglädje och på så sätt kunna överföra mätobjektets kvantitet till subjektets kvalitetsupplevelse för att kvantifiera det kvalitativa hos lyssnaren. Men det fungerar ej.

Spelglädje är en upplevd egenskap hos subjektet d v s lyssnaren d v s som finns som en subjektiv upplevd egenskap hos en lyssnare. Vill man kvantifiera spelglädje så skall det i så fall ske någon form av mätning på lyssnaren d v s på subjektet där du i mätningen får fram en kvantitet i form av ett uppmätt tal i siffror d v s ett numeriskt data, samt en enhet som talets storlek representerar.

Om det vore så att du skulle sätta någon form av mätinstrument på lyssnaren i stället och mäta neuronaktivitet och lokalisera speciella neuroner eller kluster av neutroner eller nätverk av neutroner eller nervcentra för just upplevd spelglädje där du lyckas mäta aktiviteten i dessa neuroner, exempelvis i form av förändrat antal nervimpulser per sekund.
Då kvantifierar man i så fall spelglädje som exempelvis 182 nervimpulser/sek. Då är talet 182 en kvantitet och nervimpulser/sek är enheten för storheten Spelglädje. Sedan skall denna uppmätta kvantitet stämma överens med subjektets verbala beskrivning på subjektets upplevda subjektiva spelglädje. Fås då en direkt proportionalitet mellan det verbala och det uppmätta i form av nervimpulser/sekund, så har spelglädje kunnat kvantifieras med mätning.

Men du vill mäta på högtalarna. Det går i och för sig bra, men du kan endast få kvalitativa resultat gällande just fenomenet spelglädje.

Linn med Ivor Tiefenbrun har i 45 år försökt att kvantifiera egenskapen spelglädje. Då, i egenskap av stampa takten. Ju mer du omedvetet stampar takten till musiken desto större spelglädje. Ett annat sätt var att spela marschmusik och marschera till musiken. Ju mer man kunde marschera i takt med musiken desto högre spelglädje enligt Linn.
Linn använder därvidlag en form av mätning hos subjektet d v s lyssnaren.

Men, spelglädje är en kvalitativ egenskap som inte går att fastställa i numeriska uppmätta data i form av tal.

Det hindrar inte att kvaliteten spelglädje kan upplevas. Det hindrar inte att mäta upp produkterna som det lyssnas på. Men det tillhör kvalitativ forskning.

Dessutom anser jag att kunskap förhöjer förståelse för människors medvetenhet och för fysikaliska naturfenomen.
Har man kontroll över ordens betydelse och definition så är man i stort sett hemma gällande förståelse och insikt. Sök därför korrekt och adekvat definition på saker, så vecklas problematiken upp och kommer i dager. Vill man gömma ords korrekta definition så famlar man i mörker. Nog om detta.

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.

Tråden handlar om spelglädjen.

Fenomenet och entiteten Spelglädje är till 100% en subjektiv upplevelse som inte går att kvantifiera med fysikaliskt objektiva storheter.

Det inses lätt om man försöker rita ett diagram med X-Y axlar där Y-axeln med vald skala representerar Spelglädjen.
X-axeln skall då vara någon fysikalisk storhet med viss vald enhet, t.ex. 2π ggr kvadratroten ur (frekvensgång multiplicerat med distorsion delat med fasen i kubik) whatever.

Då bör man också först definiera Enhet för storheten Spelglädje.
Enheten kan exempelvis vara stampa takten och vicka på huvudet, den beryktade stampavickningskoefficienten.

Då kan man ta logaritmen för detta, på något sätt, och få fram en slags enhet i exempelvis mS.
1 mS = 1 milliSteindl

Hög spelglädje uppnås då värdet överstiger 358,25 mS.

Fast, istället skulle man kunna ange en procentsiffra.

Tror de flesta insett att det inte är helt enkelt att med objektiva storheter kvantifiera entiteten Spelglädje.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition, men kan iaf säga att det som anses vara objektivt korrekt ljud med en platt frekvenskurva tycker iaf inte jag har någon vidare spelglädje, utan det låter bara platt, tunt och trist. Hissa däremot djupbasen med en low shelf på 5-10dB, sänk övre basen några dB och dra upp diskaten kanske en 3dB och jag tycker spelglädjen kickar på mycket bättre!

Så om nu OA14 har en god subjektiv spelglädje medans OA116 med tillhörande subbar inte har det så kan man ju alltså fortfarande jämföra dom med objektiva kvantifierade datan. För t ex just frekvensgången är ju nåt som vi ändå bildar mycket av våran ljuduppfattning om, och mäter man detta mellan dom båda systemen så kan man ju lätt se den relativa prestandan mellan dom båda och då antagligen korrelera den till vad man subjektivt sett anser är spelglädje.
Dock måste man ju fortfarande ta bort eventuella felkällor om det nu är just spelglädjen i ett par specifika högtalare mot ett annat par specifika högtalare som ska tas reda på, för t ex mängd vin innanför bältet påverkar garanterat den subjektiva spelglädjen, men den spelglädjen har ju egentligen inget med högtalarna att göra och bör därför inte tas med i beaktningen. Problemet är ju dock att den var med när olaume lyssnade på OA14 men kanske inte när han lyssnade på OA116 så att svara på hans fråga blir egentligen ganska svår. Så det man alltså måste göra är att ta bort ALLA felkällor om det är just subjektiva spelglädjen i ett par högtalare mot ett par andra som vi ska svara på. Därför _måste_ dom alltså placeras under exakt samma förutsättningar, men så _måste_ det också göras blint för att eventuell bias ska elimineras också (nån har ju påstått ganska bestämt att den ena är bättre än den andra och kan därför också påverkar upplevelsen, placebo är på riktigt!).
Sen kan man återigen då mäta högtalarna för att se om det finns någon skillnad där, och sedan EQa den ena till den andra och sen lyssna (blint) igen och se om det var just frekvensgången som påverkade spelglädjen. Om det ändå upplevs skillnad i spelglädje vilket det mycket väl kan göra eftersom dom nog sprider olika så kan man istället kanske konstatera att det var spridningen som var subjektivt najsare med den ena än den andra. Eller kanske om det var disten.
Eller så kanske det bara var ett väldigt bra vin.

Dock är det här såklart meckigt att genomföra, så allt det här är väl kanske överkurs oavsett och lär aldrig ske, men finns det redan mätningar på dessa två burkar så kan man ju jämföra dom och se om det finns nåt talande där, alternativt om det finns någon med erfarenheter av båda som kan flika in.

Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

[Tell]

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition...

Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

Titta, där lyckades du igen med att inte läsa hela mitt inlägg. Jag justerade din blåmarkering.
Sen att det var jag som kommenterade på ditt inlägg är inge vidare relevant. Jag hade påstått nånting inte många inlägg innan dig som jag antar du måste ha läst när du direkt sa emot det jag hade skrivit och då ville jag förtydliga det jag påstått.

Aja, det går inte att komma nånstans med dig, jag har skrivit det jag vill ha sagt ett flertal gånger och om du vägrar läsa det så finns det inte mycket att diskutera vidare.

[Chris71]

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition...

Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

Titta, där lyckades du igen med att inte läsa hela mitt inlägg. Jag justerade din blåmarkering.
Sen att det var jag som kommenterade på ditt inlägg är inge vidare relevant. Jag hade påstått nånting inte många inlägg innan dig som jag antar du måste ha läst när du direkt sa emot det jag hade skrivit och då ville jag förtydliga det jag påstått.

Aja, det går inte att komma nånstans med dig, jag har skrivit det jag vill ha sagt ett flertal gånger och om du vägrar läsa det så finns det inte mycket att diskutera vidare.

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

[distad]

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.


Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

Titta, där lyckades du igen med att inte läsa hela mitt inlägg. Jag justerade din blåmarkering.
Sen att det var jag som kommenterade på ditt inlägg är inge vidare relevant. Jag hade påstått nånting inte många inlägg innan dig som jag antar du måste ha läst när du direkt sa emot det jag hade skrivit och då ville jag förtydliga det jag påstått.

Aja, det går inte att komma nånstans med dig, jag har skrivit det jag vill ha sagt ett flertal gånger och om du vägrar läsa det så finns det inte mycket att diskutera vidare.

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Får ett starkt -1 av mig. Det blir liksom helt onödigt att ha ett forum med den inställningen.

[Tell]

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Skulle inte säga att Peter har speciellt mycket kritik, utan mest bara virr om irrelevanta definitioner.

Själv har jag iaf inte avfärdat olaumes observationer eller upplevelser alls, utan jag är säker på att han observerade och upplevde spelglädjen och ljudet olika mellan OA14 och OA116. Däremot om vi på nåt sätt ska förstå vad det han hörde och upplevde var och svara på hans fråga så behöver vi mer än bara hans egna beskrivelser, nämligen helst mätningar och ABX-test. Annars så kan man antagligen tilldela mycket av den spelglädjen han upplevde till just andra saker än bara skillnaderna mellan högtalarna, alltså nämligen rum, sällskap, humör, promillehalt etc. Just därför som en strikt kvantifiering av det diffusa ordet "spelglädje" är svår, därav mina försök till tolkningar av hans fråga men som Peter inte verkar förstå öht utan istället så fastnar han och loopar runt på definitioner av enstaka ord.

[petersteindl]

Du skulle kunna testa att läsa hela mina inlägg istället för att bara fastna på hur du tycker jag använder ett ord så kanske du blir lite klokare. Jag har aldrig strikt försökt att sätta en objektiv 1:1 siffra på den luddiga och subjektiva termen "spelglädje", att OA14 skulle ligga på uppmätta 8,52sg och OA116 bara ligger på 6,49sg vettefan hur det skulle gå till, utan jag har bara försökt tolka hans fråga där han frågade som varför han upplevde den enda bättre än den andra vilket går hyfsat att kvantifiera genom att ta bort dom variabler som inte har med själva högtalarna att göra och sen med hjälp av mätningar och korrelera dom med hans upplevelse.

Det var ju faktiskt du som först kommenterade mitt inlägg.

Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition...

Då svarade jag att det inte går och förklarade varför. På den vägen är det. Jag svarar på det jag markerat i blått. Du säger till och med att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter. Det ser jag som ett felaktigt påstående.
Enda sättet är i så fall att mäta aktionspotentialer i CSN och få fram siffror på hjärnaktivitet som gäller spelglädje. Men du vill mäta på högtalarna och då mäter man inte spelglädje.

Titta, där lyckades du igen med att inte läsa hela mitt inlägg. Jag justerade din blåmarkering.
Sen att det var jag som kommenterade på ditt inlägg är inge vidare relevant. Jag hade påstått nånting inte många inlägg innan dig som jag antar du måste ha läst när du direkt sa emot det jag hade skrivit och då ville jag förtydliga det jag påstått.

Aja, det går inte att komma nånstans med dig, jag har skrivit det jag vill ha sagt ett flertal gånger och om du vägrar läsa det så finns det inte mycket att diskutera vidare.

Du har fel i det du påstår att jag läst dina tidigare inlägg i tråden. Så, det är din insinuation som är ett falskt påstående.

Jag läste också hela ditt inlägg som jag sedan svarade på.

Igen, du skriver: "Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter." och i nästa mening: "Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition. . ."

Utav dessa två meningar ser jag den första som den dominanta. Det är där kristallklart vad du menar och det du menar är felaktigt. Den andra meningen kan tolkas på olika sätt.
Ett sätt är att du själv förkastar det du skriver i meningen dessförinnan. Fast, det verkar långsökt och lite konstigt. I så fall hade du nog raderat den meningen.
Ett annat sätt att tolka det, är att se den andra meningen som att, då du tänker efter så vet du inte huruvida din första mening är korrekt. Du blir alltså tveksam.
Ett tredje sätt att se dina meningar på är att du menar: "Trots att "spelglädje" är lite av en diffus definition så går "spelglädje" att kvantifiera med objektiva storheter."

Därför försökte jag förklara vad som menas med ordet kvantitet och kvantitativ. Det är helt vedertagna begrepp inom forskning och vetenskap och matematik.

Nu skriver du så här:

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Skulle inte säga att Peter har speciellt mycket kritik, utan mest bara virr om irrelevanta definitioner.

Själv har jag iaf inte avfärdat olaumes observationer eller upplevelser alls, utan jag är säker på att han observerade och upplevde spelglädjen och ljudet olika mellan OA14 och OA116. Däremot om vi på nåt sätt ska förstå vad det han hörde och upplevde var och svara på hans fråga så behöver vi mer än bara hans egna beskrivelser, nämligen helst mätningar och ABX-test. Annars så kan man antagligen tilldela mycket av den spelglädjen han upplevde till just andra saker än bara skillnaderna mellan högtalarna, alltså nämligen rum, sällskap, humör, promillehalt etc. Just därför som en strikt kvantifiering av det diffusa ordet "spelglädje" är svår, därav mina försök till tolkningar av hans fråga men som Peter inte verkar förstå öht utan istället så fastnar han och loopar runt på definitioner av enstaka ord.

Du börjar nu haka på det jag skrivit men ändå klankar du. Du använder ordet kvantifiering och du verkar inte vetat vad det betyder. Varför använda ord som man inte vet vad de betyder? Och varför klaga på dem som förstår och förklarar vad de betyder? Du kallar orden du själv använder för ord med irrelevanta definitioner. Varför använder du i så fall ord som du själv bedömer ha irrelevant definition? Lär dig och var glad istället för att klanka på andra och speciellt på de som förstår och söker förklara.

Varför OA14 upplevs bidra till mer spelglädje än OA116 är en frågeställning som jag än så länge inte kan ge ett adekvat svar på. Tippar att OA116s inbyggda svaghet upplevs av trådskaparen som väsentlig för spelglädje. Denna svaghet finns inte i OA14, men däremot finns den även i OA2212. Det är alltså den nedåtriktade basen mot golvet det handlar om. De ger visserligen djupare bas, men det finns ett problem inbakat som ger diffusitet kring 400 Hz och degraderar röster markant.

[Imperial-Blomman]

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Skulle inte säga att Peter har speciellt mycket kritik, utan mest bara virr om irrelevanta definitioner.

Själv har jag iaf inte avfärdat olaumes observationer eller upplevelser alls, utan jag är säker på att han observerade och upplevde spelglädjen och ljudet olika mellan OA14 och OA116. Däremot om vi på nåt sätt ska förstå vad det han hörde och upplevde var och svara på hans fråga så behöver vi mer än bara hans egna beskrivelser, nämligen helst mätningar och ABX-test. Annars så kan man antagligen tilldela mycket av den spelglädjen han upplevde till just andra saker än bara skillnaderna mellan högtalarna, alltså nämligen rum, sällskap, humör, promillehalt etc. Just därför som en strikt kvantifiering av det diffusa ordet "spelglädje" är svår, därav mina försök till tolkningar av hans fråga men som Peter inte verkar förstå öht utan istället så fastnar han och loopar runt på definitioner av enstaka ord.

Mätning ger svar på frekvensgången.
Men va skulle ett abx test visa?
De spelar ingen roll om de e blint lr inte.
OA-14 å OA-116 låter så pass olika så de e inge problem å höra skillnad.
Har du ens lyyssnat på högtalarna själv i fråga.
Köp ett par OA-14 själv å mät på.

[Tell]

Du har fel i det du påstår att jag läst dina tidigare inlägg i tråden. Så, det är din insinuation som är ett falskt påstående.

Jag läste också hela ditt inlägg som jag sedan svarade på.

Igen, du skriver: "Skulle väl iofs visst säga att "spelglädje" går att kvantifiera med objektiva storheter." och i nästa mening: "Eller ja, klart "spelglädje" är lite av en diffus definition. . ."

Utav dessa två meningar ser jag den första som den dominanta. Det är där kristallklart vad du menar och det du menar är felaktigt. Den andra meningen kan tolkas på olika sätt.
Ett sätt är att du själv förkastar det du skriver i meningen dessförinnan. Fast, det verkar långsökt och lite konstigt. I så fall hade du nog raderat den meningen.
Ett annat sätt att tolka det, är att se den andra meningen som att, då du tänker efter så vet du inte huruvida din första mening är korrekt. Du blir alltså tveksam.
Ett tredje sätt att se dina meningar på är att du menar: "Trots att "spelglädje" är lite av en diffus definition så går "spelglädje" att kvantifiera med objektiva storheter."

Därför försökte jag förklara vad som menas med ordet kvantitet och kvantitativ. Det är helt vedertagna begrepp inom forskning och vetenskap och matematik.

Nu skriver du så här:

För att vara någon som oftast avfärdar andras observationer och upplevelser som irrelevanta eller helt felaktiga om dessa inte befäst med helt blinda ABX tester så verkar du ha svårt att tåla kritik av dina egna påståenden utan liknande belägg. Bara en observation

Skulle inte säga att Peter har speciellt mycket kritik, utan mest bara virr om irrelevanta definitioner.

Själv har jag iaf inte avfärdat olaumes observationer eller upplevelser alls, utan jag är säker på att han observerade och upplevde spelglädjen och ljudet olika mellan OA14 och OA116. Däremot om vi på nåt sätt ska förstå vad det han hörde och upplevde var och svara på hans fråga så behöver vi mer än bara hans egna beskrivelser, nämligen helst mätningar och ABX-test. Annars så kan man antagligen tilldela mycket av den spelglädjen han upplevde till just andra saker än bara skillnaderna mellan högtalarna, alltså nämligen rum, sällskap, humör, promillehalt etc. Just därför som en strikt kvantifiering av det diffusa ordet "spelglädje" är svår, därav mina försök till tolkningar av hans fråga men som Peter inte verkar förstå öht utan istället så fastnar han och loopar runt på definitioner av enstaka ord.

Du börjar nu haka på det jag skrivit men ändå klankar du. Du använder ordet kvantifiering och du verkar inte vetat vad det betyder. Varför använda ord som man inte vet vad de betyder? Och varför klaga på dem som förstår och förklarar vad de betyder? Du kallar orden du själv använder för ord med irrelevanta definitioner. Varför använder du i så fall ord som du själv bedömer ha irrelevant definition? Lär dig och var glad istället för att klanka på andra och speciellt på de som förstår och söker förklara.

facepalm.jpg (174.36 KiB) Visad 1155 gånger

Mer virr, och du påstår att jag nu hakar på det du skrivit när jag fortsätter skriva exakt det jag skrivit hela tiden. Orrrrrkar inte.

Varför OA14 upplevs bidra till mer spelglädje än OA116 är en frågeställning som jag än så länge inte kan ge ett adekvat svar på. Tippar att OA116s inbyggda svaghet upplevs av trådskaparen som väsentlig för spelglädje. Denna svaghet finns inte i OA14, men däremot finns den även i OA2212. Det är alltså den nedåtriktade basen mot golvet det handlar om. De ger visserligen djupare bas, men det finns ett problem inbakat som ger diffusitet kring 400 Hz och degraderar röster markant.

Tack för att du faktiskt gör ett riktigt försök! Spelglädjen kan alltså kanske bero på frekvensgångsskillnader, nånting jag påstått hela tiden och som går att mäta.

Mätning ger svar på frekvensgången.
Men va skulle ett abx test visa?
De spelar ingen roll om de e blint lr inte.
OA-14 å OA-116 låter så pass olika så de e inge problem å höra skillnad.
Har du ens lyyssnat på högtalarna själv i fråga.
Köp ett par OA-14 själv å mät på.

Nej jag har inte lyssnat på dom men jag skulle gärna göra om jag fick chansen, och ja dom låter säkert så pass olika att det inte är nåt problem att höra skillnad mellan dom. Men för att förstå exakt vad skillnaden faktiskt är så är mäter man gärna, annars blir det mest oexakta gissningar.
Blindtest är väl bra för att försöka ta reda på när man känner mest spelglädje utan att veta vad det är man lyssnar på. Tänker alltså att man ska testa med olika uppmätta och kanske också justerade frekvensgånger för att veta när man stampar takten som mest typ. Allt för att ta reda på exakta svaret på OPs fråga. Iofs är väl det mesta antagligen överkurs, men just eftersom han frågade så svarade jag.

[petersteindl]

Mer virr, och du påstår att jag nu hakar på det du skrivit när jag fortsätter skriva exakt det jag skrivit hela tiden. Orrrrrkar inte.

Varför OA14 upplevs bidra till mer spelglädje än OA116 är en frågeställning som jag än så länge inte kan ge ett adekvat svar på. Tippar att OA116s inbyggda svaghet upplevs av trådskaparen som väsentlig för spelglädje. Denna svaghet finns inte i OA14, men däremot finns den även i OA2212. Det är alltså den nedåtriktade basen mot golvet det handlar om. De ger visserligen djupare bas, men det finns ett problem inbakat som ger diffusitet kring 400 Hz och degraderar röster markant.

Tack för att du faktiskt gör ett riktigt försök! Spelglädjen kan alltså kanske bero på frekvensgångsskillnader, nånting jag påstått hela tiden och som går att mäta.

Jag tror inte du förstått det jag skrivit gällande kvantifiering. Du skulle inte svarat på det sätt du gör i så fall.

Att man kan mäta på högtalare är väl inget konstigt. Tycker du det är konstigt eller någon slags ny information som inga andra förstått? Jag har nämnt mätning hela tiden. Då fås en kvantifiering på egenskaper hos högtalaren. Men det är inget mått på "spelglädje" som leder till kvantifiering av "spelglädje". Det ger ingen siffra på kvantitet gällande "spelglädje". Spelglädje är ett kvalitetsmått som undersöks hos lyssnaren.
Däremot kan man möjligtvis få ett subjektivt kvalitetsmått under förutsättning att det föreligger samband mellan mätning och lyssning där spelglädje redovisas av lyssnaren. Det bör dessutom vara flertalet lyssnare som tycker likadant i en testsituation. Detta är inga konstigheter.

Dessutom skriver TS: "Det var ett sväng, ett gung och en spelglädje som jag aldrig hade kunnat drömma om."

Då har vi sväng och gung också. Normalt sett är dessa termer/storheter kvalitetsmått på något. Det är synnerligen subjektivt. Ofta kan det upplevas via klockradio. Behövs ingen stereoanläggning för det. Det kan till och med vara så att det svänger mer om musiken via klockradion än hajändanläggningen. Lyssna på Djungelboken. Baloo är bra på det där.

[Tell]

Mer virr, och du påstår att jag nu hakar på det du skrivit när jag fortsätter skriva exakt det jag skrivit hela tiden. Orrrrrkar inte.

Varför OA14 upplevs bidra till mer spelglädje än OA116 är en frågeställning som jag än så länge inte kan ge ett adekvat svar på. Tippar att OA116s inbyggda svaghet upplevs av trådskaparen som väsentlig för spelglädje. Denna svaghet finns inte i OA14, men däremot finns den även i OA2212. Det är alltså den nedåtriktade basen mot golvet det handlar om. De ger visserligen djupare bas, men det finns ett problem inbakat som ger diffusitet kring 400 Hz och degraderar röster markant.

Tack för att du faktiskt gör ett riktigt försök! Spelglädjen kan alltså kanske bero på frekvensgångsskillnader, nånting jag påstått hela tiden och som går att mäta.

Jag tror inte du förstått det jag skrivit gällande kvantifiering. Du skulle inte svarat på det sätt du gör i så fall.

Att man kan mäta på högtalare är väl inget konstigt. Tycker du det är konstigt eller någon slags ny information som inga andra förstått? Jag har nämnt mätning hela tiden. Då fås en kvantifiering på egenskaper hos högtalaren. Men det är inget mått på "spelglädje" som leder till kvantifiering av "spelglädje". Det ger ingen siffra på kvantitet gällande "spelglädje". Spelglädje är ett kvalitetsmått som undersöks hos lyssnaren.
Däremot kan man möjligtvis få ett subjektivt kvalitetsmått under förutsättning att det föreligger samband mellan mätning och lyssning där spelglädje redovisas av lyssnaren. Det bör dessutom vara flertalet lyssnare som tycker likadant i en testsituation. Detta är inga konstigheter.

Dessutom skriver TS: "Det var ett sväng, ett gung och en spelglädje som jag aldrig hade kunnat drömma om."

Då har vi sväng och gung också. Normalt sett är dessa termer/storheter kvalitetsmått på något. Det är synnerligen subjektivt. Ofta kan det upplevas via klockradio. Behövs ingen stereoanläggning för det. Det kan till och med vara så att det svänger mer om musiken via klockradion än hajändanläggningen. Lyssna på Djungelboken. Baloo är bra på det där.

[ YouTube ]

Ja och återigen så är det tydligt att du inte läst eller förstått hela mitt resonemang. Jag tar det återigen men för en sista gång:
olaume hörde skillnad i den subjektiva och diffusa termen "spelglädje" när han lyssnade på OA14 hos sin kompis och OA116 hemma hos sig och frågar varför den diffar mellan dom två specifika högtalarna. Enda sättet att ta reda på vad den kanske beror på utan alla externa faktorer som inte har med högtalarna i sig men som också ger stor påverkan på spelglädjen just där och då är genom att mäta vilket då ger dom objektiva kvantifierbara skillnaderna på fina grafer mellan dom två, därav kan man typ ish på ett ungefär kvantifiera skillnaden i den luddiga termen "spelglädje" mellan dom två om man sen också kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det.
Om du fortfarande väljer att fastna i nån liten petitess så får du väl göra det, men blanda inte in mig i det är du snäll.

Men oavsett så har väl OP lämnat tråden för länge sen, precis som sedvanligt alltså, så vi kan ju fortsätta dunka våra huvuden blodiga tillsammans utan att komma fram till nåt faktiskt svar på frågan

[petersteindl]

. . .
Ja och återigen så är det tydligt att du inte läst eller förstått hela mitt resonemang. Jag tar det återigen men för en sista gång:
olaume hörde skillnad i den subjektiva och diffusa termen "spelglädje" när han lyssnade på OA14 hos sin kompis och OA116 hemma hos sig och frågar varför den diffar mellan dom två specifika högtalarna. Enda sättet att ta reda på vad den kanske beror på utan alla externa faktorer som inte har med högtalarna i sig men som också ger stor påverkan på spelglädjen just där och då är genom att mäta vilket då ger dom objektiva kvantifierbara skillnaderna på fina grafer mellan dom två, därav kan man typ ish på ett ungefär kvantifiera skillnaden i den luddiga termen "spelglädje" mellan dom två om man sen också kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det.
. . .

Jo, jag har redan från början förstått ditt resonemang. Även fast man skulle göra allt det du skriver och mäta på båda högtalarna och på så sätt kvantifiera någon högtalaregenskap och sedan titta på skillnaderna på dessa kvantiteter och även om man kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det så har man inte ens på ett ungefär kvantifierat något i den luddiga termen "spelglädje".

Det beror på att du använder ordet kvantifiera i samband med ”spelglädje”, eftersom företeelsen kvantifiera inte har den betydelsen som du associerar ordet till.

Det beror på att man i bästa fall får fram en kvalitet hos en högtalare/uppspelning, men där kvalitén inte har en specifik kvantitet gällande spelglädje. Högtalarmätningen och skillnaden i kurvorna kan ges en viss specifik kvantitet, men den kvantiteten kan inte överföras som en kvantitet på ”spelglädje”, däremot som kvalitet. En tredje högtalare som mäter helt olika kan också anses ge spelglädje då den lyssnas på.
En fjärde högtalare som mäter lika som den högtalare som gav spelglädje men ger ingen spelglädje.

Om det vore så att man skulle kunna ge kvantitet på spelglädje, så kan man gradera spelglädje med exempelvis procent.

En högtalare har exempelvis 30%, en annan har 50% och en tredje har 40% och en fjärde har 80%.
Då skulle den fjärde högtalaren ge dubbla spelglädjen gentemot den tredje högtalaren om kvantifieringen är korrekt. Men så är inte fallet. Däremot kan mätdata på högtalarna uttryckas i %.
En högtalare på 40% kan ge spelglädje, men inte högtalaren på 50%, däremot en högtalare på 60%.

För att kvantifiering skall kunna ske av en egenskap så skall objektet dels vara linjär gällande den egenskapen, dels vara invariant. Spelglädje uppfyller inte dessa kriterier.

Jag har gjort tillräcklig många mätningar och lyssningar på högtalare i över 50 år för att veta att lyssnarparametern ”spelglädje” inte är kvantifierbar men däremot en kvalitet.
Däremot så ger alla mätningar på högtalare en kvantitet på den egenskap man mäter och då är egenskapen man mätt kvantifierbar.

[Hjalmar_Branting]

Egenskapen Spelglädje är subjektiv och inte mätbar i talform i mitt tycke.
Spelglödje är inte bara knytet till just en specifik högtalare utan även miljö,just då avspelad musik,mm,mm

Om vi bryter ut glädje, hur mäter man gädje?
-Idag är jag extra glad, 83% glad faktiskt


Lyssna på lite musik istället grabbar så kanske ni uppnår uppemot 92% glädje och kanske tom finner 100% spelglädje i era högtalare just där och då.

[Tell]

. . .
Ja och återigen så är det tydligt att du inte läst eller förstått hela mitt resonemang. Jag tar det återigen men för en sista gång:
olaume hörde skillnad i den subjektiva och diffusa termen "spelglädje" när han lyssnade på OA14 hos sin kompis och OA116 hemma hos sig och frågar varför den diffar mellan dom två specifika högtalarna. Enda sättet att ta reda på vad den kanske beror på utan alla externa faktorer som inte har med högtalarna i sig men som också ger stor påverkan på spelglädjen just där och då är genom att mäta vilket då ger dom objektiva kvantifierbara skillnaderna på fina grafer mellan dom två, därav kan man typ ish på ett ungefär kvantifiera skillnaden i den luddiga termen "spelglädje" mellan dom två om man sen också kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det.
. . .

Jo, jag har redan från början förstått ditt resonemang. Även fast man skulle göra allt det du skriver och mäta på båda högtalarna och på så sätt kvantifiera någon högtalaregenskap och sedan titta på skillnaderna på dessa kvantiteter och även om man kan korrelera det med hans eget tycke och smak genom att blindtesta fram det så har man inte ens på ett ungefär kvantifierat något i den luddiga termen "spelglädje".

Det beror på att du använder ordet kvantifiera i samband med ”spelglädje”, eftersom företeelsen kvantifiera inte har den betydelsen som du associerar ordet till.

Det beror på att man i bästa fall får fram en kvalitet hos en högtalare/uppspelning, men där kvalitén inte har en specifik kvantitet gällande spelglädje. Högtalarmätningen och skillnaden i kurvorna kan ges en viss specifik kvantitet, men den kvantiteten kan inte överföras som en kvantitet på ”spelglädje”, däremot som kvalitet. En tredje högtalare som mäter helt olika kan också anses ge spelglädje då den lyssnas på.
En fjärde högtalare som mäter lika som den högtalare som gav spelglädje men ger ingen spelglädje.

Om det vore så att man skulle kunna ge kvantitet på spelglädje, så kan man gradera spelglädje med exempelvis procent.

En högtalare har exempelvis 30%, en annan har 50% och en tredje har 40% och en fjärde har 80%.
Då skulle den fjärde högtalaren ge dubbla spelglädjen gentemot den tredje högtalaren om kvantifieringen är korrekt. Men så är inte fallet. Däremot kan mätdata på högtalarna uttryckas i %.
En högtalare på 40% kan ge spelglädje, men inte högtalaren på 50%, däremot en högtalare på 60%.

För att kvantifiering skall kunna ske av en egenskap så skall objektet dels vara linjär gällande den egenskapen, dels vara invariant. Spelglädje uppfyller inte dessa kriterier.

Jag har gjort tillräcklig många mätningar och lyssningar på högtalare i över 50 år för att veta att lyssnarparametern ”spelglädje” inte är kvantifierbar men däremot en kvalitet.
Däremot så ger alla mätningar på högtalare en kvantitet på den egenskap man mäter och då är egenskapen man mätt kvantifierbar.

Ja och nu virrar du ner dig vidare i samma hål igen. Mitt resonemang står kvar medans dig är klar med.

[Johan_Lindroos]

Kan ni ta det ett varv till?

[Tell]

Kan ni ta det ett varv till?

Ja bah kavla upp ärmarna då och påt igen. Vi vrider upp det till elva också bara för att få lite mer kvantifierad forumglädje!

[Axorion]

[Chris71]

Jag har egentligen bara 2 önskemål för del 2,

Kan vi använda SI systemet för att undvika begreppsförvirring särskilt när det kommer till kinematik, i övrigt så bör vi kunna vurma för matematiskt historia och de gamla grekerna.

[olaume]

Jag var med om en rakt motsatt upplevelse när jag för ett antal år sedan lyssnade igenom alla Larsen-modeller hos en bättre handlare. De hade högtalarna optimalt uppställda i perfekt byggt lyssningsrum, Hegel-förstärkare och halvdecimetertjocka kablar. Jag fick sitta ifred en hel eftermiddag och lyssna till medhavda skivor på både CD och vinyl. Det lät onekligen bra i något slags teknisk mening, Larsen 8 bäst, fast den hett eftertraktade spelglädjen ville aldrig infinna sig. Så det blev inget köp.

[JM]

OA14 hör inte till de mer hyllade Carlsson-skapelserna, lite sedda över axeln på grund av sin vanlighet. 80-talsfantasterna föredrar OA50-serien. 70-talsfantasterna OA116. De riktiga nostalgikerna drömmer om OA6 typ 1. Alltså var det med måttliga förväntningar jag kom hem till en bekant som just hade fått basarna renoverade till sina i övrigt orörda OA14. De stod provisoriskt uppställda i köket, helt felplacerade och inkopplade med typ lampsladdar. Han satte på en CD i sin gamla DVD-spelare kopplad till Sonab R4000. Och jag tappade alla hakorna på en gång. Det lät så helt makalöst bra! Det var ett sväng, ett gung och en spelglädje som jag aldrig hade kunnat drömma om. Väl hemma satte jag på samma CD i min mångfalt exklusivare anläggning, Pioneer CD, 24 bitars DAC, Denon-förstärkare, renoverade OA116 med T22 och XTZ-subbas. Tja, kanske lite djupare i basen och lite mer bländande diskant, men knappast roligare att lyssna på. Någon mer som upplevt samma sensation med OA14? Hur gör man för att få till detta schvung i sin anläggning? Eller är det just gamla Sonab-förstärkare som på något konstigt sätt är optimerade för att korsbefrukta Carlsson-högtalare?

Kan du rita köket, lyssningspositionen o hur OA14 var placerade med vissa viktiga avstånd.Lät OA14 i annat rum lika bra?

JM

[Tell]

Jag var med om en rakt motsatt upplevelse när jag för ett antal år sedan lyssnade igenom alla Larsen-modeller hos en bättre handlare. De hade högtalarna optimalt uppställda i perfekt byggt lyssningsrum, Hegel-förstärkare och halvdecimetertjocka kablar. Jag fick sitta ifred en hel eftermiddag och lyssna till medhavda skivor på både CD och vinyl. Det lät onekligen bra i något slags teknisk mening, Larsen 8 bäst, fast den hett eftertraktade spelglädjen ville aldrig infinna sig. Så det blev inget köp.

Då är jag nyfiken vad som skulle skett om du haft tillgång till en EQ att ratta lite med? För som sagt för mig så är en objektivt "perfekt" anläggning lite tråkig och inger inte alls lika mycket spelglädje som när jag får hissa djupbas och diskant efter min tycke och smak. Jag menar jag har ju suttit i Ingvars källare och lyssnat på hans p60s, och självklart lät det väldigt bra med dom låtarna han spelade, men jag föredrar ändå min hemmaanläggning