Clone D9PRO Dartzeel, Krell och flera.

[Flint]

Verkar vara så att flera äldre Krell har en hel del distorsion i lägre impedanser.

Ska testa det vid säg 2 ohm. Blir det bra?

[Flint]

I basen troligen pga dc-stoppet i motkopplingen. Kondingen till jord i motkopplingsslingan.
Det bör gå att simulera. Ska se om den teorin stämmer.

Där hade jag fel. DC-stoppet i motkopplingsnätet påverkar inte disten i basen.

[Flint]

Verkar vara så att flera äldre Krell har en hel del distorsion i lägre impedanser.

Inte den version av KSA 50 som jag simulerar just nu i alla fall.

THD
50W 8 ohm 0.034506%
50W 4 ohm 0.039186%
50W 2 ohm 0.072810%
50W 1 ohm 0.144041%

Den här:

[RogerGustavsson]

Nja, det var visst den senare KSA 50S som mätte så här:

[Nattlorden]

Nja, det var visst den senare KSA 50S som mätte så här:

[ Bild ]

Måste räknas som konst i sig att lyckas få till något sådan't?

[I-or]

Det är den första versionen av Sustained Plateau Biasing som ligger bakom de lite oortodoxa egenskaperna.

[Neuhausen]

Tomgångsströmmen verkar det vara flera bud på.

Looking inside the KSA-250, the emitters of the 12 pairs per channel of output-stage transistors appear to standing on series resistors of nominal 1 ohm value. The average voltage drop across these resistors was 110.5mV, implying a standing bias for each of 110.5mA; ie, a total of 1.33A. This will give a maximum power for true class-A operation into 8 ohms of 28.5W (14.5dBW) rather than 250W.

. Från https://www.stereophile.com/content/kre ... lass-class

Ett av de värden jag hittat för KSA100 Mk1 är 575mv över samma resistorvärde. Vilket blir mer kapacitet i klass A trots färre utgångstransistorer. Inget värde är något med bra referenser, men med högre matningsspänning så blir det mycket värme över utgångstransistorerna. Det kan ju också vara att förstärkaren Stereophile mätt på kanske hade den variabla tomgångsströmmen.

Jag har för mig att distortionen i simuleringarna började öka så fort man översteg tomgångsströmmen. Men det får jag kolla igen, det var innan någorlunda rätt transisorer simulerades annat än för utgången.

[Morello]

Nja, det var visst den senare KSA 50S som mätte så här:

[ Bild ]

Måste räknas som konst i sig att lyckas få till något sådan't?

Inadekvat viloström. Vill man åstadkomma ett slusteg med minimal distorsion finns två vägar att gå avseende viloström:

- Klass B (AB beroende på definition) där Olivers villkor satisifieras.
- Klass A i hela det tilltänka arbetsområdet.

Klass AB (så som klasserna definieras i D. Selfs böcker), dvs ordentligt påskruvad viloström och därmed avsevärt större än vad Oliver stipulerar, men samtidgt avsevärt lägre än full klass A, fungerar i regel dåligt, då transkonduktansen i utgångssteget varierar för mycket över arbetsområdet.

[LeifB]

Finns det verkligen nån som har tillverkat en förstärkare som är perfekt?
Låg distorsion och dubblar effekten med halverat motstånd. Bara undrar.

[Morello]

Vill man marknadsföra ett slutsteg som leverar dubbel effekt vid halverad impedans, så konstrukerar man ett slutsteg som exempelvis lämnar 150 W, men torgför det som ett 100 W-steg.

Hur som havet är det en tramsig parameter och dessutom är det omöjligt eller svårt att realisera ett slikt slutsteg eftersom det tarvar följande bland annat:
- Trissor med strömoberoende mättnadsspänning
- Emittermotstånd om 0 ohm
- Ett kraftaggregat med utgångsimpedans om 0 ohm

[Flint]

Vill man marknadsföra ett slutsteg som leverar dubbel effekt vid halverad impedans, så konstrukerar man ett slutsteg som exempelvis lämnar 150 W, men torgför det som ett 100 W-steg.

Hur som havet är det en tramsig parameter och dessutom är det omöjligt eller svårt att realisera ett slikt slutsteg eftersom det tarvar följande bland annat:
- Trissor med strömoberoende mättnadsspänning
- Emittermotstånd om 0 ohm
- Ett kraftaggregat med utgångsimpedans om 0 ohm

Japp, så enkelt är det.

[LeifB]

Eller så är det väldigt svårt.
Man har läst i hifi tidningar hur dom mäter ström kubar och effekt kubar.
En del förstärkare mäter väldigt bra. En del mäter väldigt dåligt i låga impedanser.
Förstår att inte alla låter bra och betalar man typ >50000kr så vill man naturligtvis ha lite valuta för pengarna.
Finns det inga genvägar för ett fullvärdigt kvalitetsljud utan att plånboken töms helt?
Klass D brukar näst intill dubbla effekten på halva impedansen. Men välljud kan väl ifrågasättas.

[Flint]

Eller så är det väldigt svårt.
Man har läst i hifi tidningar hur dom mäter ström kubar och effekt kubar.
En del förstärkare mäter väldigt bra. En del mäter väldigt dåligt i låga impedanser.
Förstår att inte alla låter bra och betalar man typ >50000kr så vill man naturligtvis ha lite valuta för pengarna.
Finns det inga genvägar för ett fullvärdigt kvalitetsljud utan att plånboken töms helt?
Klass D brukar näst intill dubbla effekten på halva impedansen. Men välljud kan väl ifrågasättas.

Lika lite som Klass-A kan garantera välljud så kan effekt- och/eller ström-kuber göra det.
Välljud är en subjektiv personlig värdering som marknadsförarna har försökt förklara och påverka med en aldrig sinande ström av tekniska teorier.
Trender har kommit och gått genom åren och ingen av dom kan någonsin beskyllas för att innehålla den totala sanningen, den slutgiltiga lösningen.
Trenderna har bara till uppgift att hålla försäljningen igång, och ekonomin struntar fullständigt i om vi köper sk. "transparenta" musikåtergivare eller inte.
Men den kräver att vi köper saker.

[LeifB]

Lika lite som Klass-A kan garantera välljud så kan effekt- och/eller ström-kuber göra det.
Välljud är en subjektiv personlig värdering som marknadsförarna har försökt förklara och påverka med en aldrig sinande ström av tekniska teorier.
Trender har kommit och gått genom åren och ingen av dom kan någonsin beskyllas för att innehålla den totala sanningen, den slutgiltiga lösningen.
Trenderna har bara till uppgift att hålla försäljningen igång, och ekonomin struntar fullständigt i om vi köper sk. "transparenta" musikåtergivare eller inte.
Men den kräver att vi köper saker.

Så sant som det är sagt. Det förväntas att vi köper nya modeller eller nya märken.
Det är inte alltid bättre modeller även om dom ofta marknadsförs som detta. Vi vill gärna tro att det är så. Konsumenter är kanske lite naiva.
Att en del har stora summor att röra sig med kan vara frestande leta efter nya lösningar. Vi ska naturligtvis vara glada att det säljs en hel del nytt som senare kan komma ut på begagnad marknaden. Kopiorna från Kina är en del i helheten som kan vara intressant. Dessa varor har oftast några år bakom sig. Kanske är dom föråldrade men still going strong.
Har det hänt så mycket under säg senaste 25 åren i utvecklingen när det gäller förstärkare?

[Flint]

Har det hänt så mycket under säg senaste 25 åren i utvecklingen när det gäller förstärkare?

Det skulle väl vara då att Klass-D har slagit igenom rejält.
En teknik som jag personligen helt avfärdar, lyssningsmässigt.

[LeifB]

Har det hänt så mycket under säg senaste 25 åren i utvecklingen när det gäller förstärkare?

Det skulle väl vara då att Klass-D har slagit igenom rejält.
En teknik som jag personligen helt avfärdar, lyssningsmässigt.

Ja det gör jag med. Det känns som att krympa ljudet från t.ex. 320 kb/s till 192 kb/s. Något försvinner... Svårt att förklara.. Men KlassD är billigare att tillverka och drar mindre ström.

[Flint]

Har det hänt så mycket under säg senaste 25 åren i utvecklingen när det gäller förstärkare?

Det skulle väl vara då att Klass-D har slagit igenom rejält.
En teknik som jag personligen helt avfärdar, lyssningsmässigt.

Ja det gör jag med. Det känns som att krympa ljudet från t.ex. 320bit till 192bit.

Ja, det är inte helt lätt att beskriva, bara att någonting är fel.

[I-or]

Har det hänt så mycket under säg senaste 25 åren i utvecklingen när det gäller förstärkare?

Det skulle väl vara då att Klass-D har slagit igenom rejält.
En teknik som jag personligen helt avfärdar, lyssningsmässigt.

Ja det gör jag med. Det känns som att krympa ljudet från t.ex. 320bit till 192bit. Något försvinner... Svårt att förklara.. Men KlassD är billigare att tillverka och drar mindre ström.

Du menar nog snålkodad datahastighet som vanligen uttrycks med enheten kb/s - annars blir det en väldig massa bitar alternativt väldigt få bitar per sekund.

För övrigt skiljer sig olika klass D-konstruktioner lika mycket ljudkvalitetsmässigt som linjära konstruktioner (klass A, B, G eller H alternativt eventuella blandningar av dessa).

[RogerGustavsson]

Har det hänt så mycket under säg senaste 25 åren i utvecklingen när det gäller förstärkare?

Det skulle väl vara då att Klass-D har slagit igenom rejält.
En teknik som jag personligen helt avfärdar, lyssningsmässigt.

Ja det gör jag med. Det känns som att krympa ljudet från t.ex. 320 kb/s till 192 kb/s. Något försvinner... Svårt att förklara.. Men KlassD är billigare att tillverka och drar mindre ström.

Var det inte du som vurmade för SMSL A300 Stereo Amplifier?

[LeifB]

Det skulle väl vara då att Klass-D har slagit igenom rejält.
En teknik som jag personligen helt avfärdar, lyssningsmässigt.

Ja det gör jag med. Det känns som att krympa ljudet från t.ex. 320bit till 192bit. Något försvinner... Svårt att förklara.. Men KlassD är billigare att tillverka och drar mindre ström.

Du menar nog snålkodad datahastighet som uttrycks med enheten kb/s - annars blir det en väldig massa bitar alternativt väldigt få bitar per sekund.

För övrigt skiljer sig olika klass D-konstruktioner lika mycket ljudkvalitetsmässigt som linjära konstruktioner (klass A, B, G eller H alternativt eventuella blandningar av dessa).

Ja utvecklingen går snabbt inom KlassD.
Rotel har byggt många med KlassD.
Säkert många fler. De brukar kanske inte gå ut med detta men fler och fler försöker nog att göra så.

[LeifB]

Det skulle väl vara då att Klass-D har slagit igenom rejält.
En teknik som jag personligen helt avfärdar, lyssningsmässigt.

Ja det gör jag med. Det känns som att krympa ljudet från t.ex. 320 kb/s till 192 kb/s. Något försvinner... Svårt att förklara.. Men KlassD är billigare att tillverka och drar mindre ström.

Var det inte du som vurmade för SMSL A300 Stereo Amplifier?

Ja det är ett fynd för drygt 2000kr.
Om man tänker på kostnaden så låter det rätt bra. Inget hightech men rätt ok.

[Flint]

För övrigt skiljer sig olika klass D-konstruktioner lika mycket ljudkvalitetsmässigt som linjära konstruktioner (klass A, B, G eller H alternativt eventuella blandningar av dessa).

Intressant. Beskriv de subjektivt upplevda ljudkvalitetsmässiga skillnaderna.

[Flint]

Har det hänt så mycket under säg senaste 25 åren i utvecklingen när det gäller förstärkare?

Det skulle väl vara då att Klass-D har slagit igenom rejält.
En teknik som jag personligen helt avfärdar, lyssningsmässigt.

Och så förstås den nya equaliseringstrenden. Ännu en i raden av köpstimulantia.

[I-or]

För övrigt skiljer sig olika klass D-konstruktioner lika mycket ljudkvalitetsmässigt som linjära konstruktioner (klass A, B, G eller H alternativt eventuella blandningar av dessa).

Intressant. Beskriv de subjektivt upplevda ljudkvalitetsmässiga skillnaderna.

Visst: enkla förstärkare baserade på TI:s, Infineons eller framförallt mindre kända Kinatillverkares enkretslösningar låter alltifrån ganska till tydligt orent i diskanten medan framförallt Hypex och Purifis senaste modeller låter ungefär som vilken välkonstruerad linjär modell som helst. Enkretslösningarna uppvisar med vissa högtalare även ett klart hörbart fall i toppoktaven relaterat till den höga utgångsimpedansen vid höga frekvenser (utgångsfiltret) - audiofilen skulle kanske säga att diskanten lät en aning beslöjad. Någonstans däremellan finner man diverse mer PA-inriktade modeller och lite äldre modeller med ICEpower-moduler.

Utvecklingen de senaste 5 åren eller så har varit enorm när det gäller klass D för HiFi.

[Flint]

För övrigt skiljer sig olika klass D-konstruktioner lika mycket ljudkvalitetsmässigt som linjära konstruktioner (klass A, B, G eller H alternativt eventuella blandningar av dessa).

Intressant. Beskriv de subjektivt upplevda ljudkvalitetsmässiga skillnaderna.

Visst: enkla förstärkare baserade på TI:s, Infineons eller framförallt mindre kända Kinatillverkares enkretslösningar låter alltifrån ganska till tydligt orent i diskanten medan framförallt Hypex och Purifis senaste modeller låter ungefär som vilken välkonstruerad linjär modell som helst. Enkretslösningarna uppvisar med vissa högtalare även ett klart hörbart fall i toppoktaven relaterat till den höga utgångsimpedansen vid höga frekvenser (utgångsfiltret). Någonstans däremellan finner man diverse mer PA-inriktade modeller och lite äldre modeller med ICEpower-moduler.

Utvecklingen de senaste 5 åren eller så har varit enorm när det gäller klass D för HiFi.

Intressant svar!

[Morello]

Någon som hittat schema till ksa-250?

[eljulio]

Intressant. Beskriv de subjektivt upplevda ljudkvalitetsmässiga skillnaderna.

Visst: enkla förstärkare baserade på TI:s, Infineons eller framförallt mindre kända Kinatillverkares enkretslösningar låter alltifrån ganska till tydligt orent i diskanten medan framförallt Hypex och Purifis senaste modeller låter ungefär som vilken välkonstruerad linjär modell som helst. Enkretslösningarna uppvisar med vissa högtalare även ett klart hörbart fall i toppoktaven relaterat till den höga utgångsimpedansen vid höga frekvenser (utgångsfiltret). Någonstans däremellan finner man diverse mer PA-inriktade modeller och lite äldre modeller med ICEpower-moduler.

Utvecklingen de senaste 5 åren eller så har varit enorm när det gäller klass D för HiFi.

Intressant svar!

Jag har ett klass D - steg och är mycket nöjd med vad det presterar. Eller rättare sagt, det är inget jag behöver tänka på, då det uppenbart är tillräckligt bra.

[Flint]

Någon som hittat schema till ksa-250?

Är du sugen på att återuppta kampen med (mot?) P-spice?

[Flint]

Jag har ett klass D - steg och är mycket nöjd med vad det presterar. Eller rättare sagt, det är inget jag behöver tänka på, då det uppenbart är tillräckligt bra.

Märke/modell?
Uteffekt?
Kostar?

[Morello]

Någon som hittat schema till ksa-250?

Är du sugen på att återuppta kampen med (mot?) P-spice?

Tänkte bara slå ett öga och förstå varför distorsionen är så omfattande.