Clone D9PRO Dartzeel, Krell m.fl.

[Flint]

Flint, första strömsänkan skall anslutas till -70 V. Det är iofs onödigt mycket, men nyttjade samma negativa aggregat som till slutrörens gallerförspännning. Slurörens viloström skall vara cirka 65 mA.

Det där inlägget missade jag. Det får jag kolla upp innan jag börjar posta några resultat. Kan bli att simulera om allt igen. Rätt ska vara så rätt som möjligt.

[Morello]

Du har ju ritat in ideala strömsänkor, vilka förstås inte kräva något spänningsfall för att fungera adekvat; men visst: ordnung muss sein!

[Flint]

Jag har utöver "-70" också sänkt slutrörens viloström till 65mA. Ska simulera om och se vad det ger.
Som tur är sparade jag det mesta av inställningarna i den första vändan utifall något så't här skulle hända.
Kaffeeeeee...

[LeifB]

Sitter i lugn o ro och tittar på älgvandringen. Nu dök 2 älgar upp efter en dags väntan.
Passa på nu.. Kan vara de 2 sista som plaskar över älven.

[Flint]

Å sån't där gör dom helt frivilligt?

[LeifB]

Ja tänk vad deras vår och sommarmat kan få dom att göra helt självmant. Sen är det andra drifter som styr också...

[Flint]

Ja tänk vad deras vår och sommarmat kan få dom att göra helt självmant. Sen är det andra drifter som styr också...

Romantiska älgar i iskallt vatten, känd målning av Herbert von Kladden 1828.

[LeifB]

Förlåt!! Det var inte meningen att distrahera dig i ditt arbete...

[petersteindl]

"Ja, Millereffekten är dominerande just för att parasitkapacitansen multipliceras med förstärkningen"

Så ser jag det.
Millereffekten = parasitkapacitansen multipliceras med förstärkningen.

Jag skall försöka ge en förklaring.

Om du istället skriver:

Millerkapacitansen = parasitkapacitansen mellan ingång och utgång multiplicerat med spänningsförstärkningen på utgången.

Själva Miller-effekten är egentligen själva förstärkningen på strökapacitansen som ger Miller capacitance.

För helt korrekt formel så är det (1 + Av) där Av=Spänningsförstärkningen. Detta, därför att man skall kunna beakta att utgången kan vara i motfas mot ingången d v s ha omvänd polaritet mot ingången. Den faktiska Spänningsförstärkningen är då i så fall –Av.

Inverkan av kapacitans kan enbart ske då det finns en spänningsskillnad mellan två potentialer. Det betyder att det finns en skillnad i laddningsmängd mellan potentialerna. Då sker en omfördelning av laddning via kapacitans mellan potentialerna. Den omfördelningen har en tidskonstant.

Exempel: Om spänningsförstärkningen = +1 och spänningen på ingången är 1 volt så blir spänningen på utgången också 1 volt och i fas. Differensen i spänningspotential mellan ingång och utgång är då noll. Laddningsmängden är lika. Från bas till emitter på en transistor exempelvis är det så.

Om spänningsförstärkningen istället är –1 (motfas, omvänd polaritet) och spänningen på ingången är 1 volt så blir spänningen på utgången också en volt men i motfas mot ingången. Differensen i spänningspotential mellan ingång och utgång blir istället 2 ggr 1 volt = 2 volt. Då sker omfördelning av laddningsmängd via kondensator/kapacitans.
Snabbheten i denna omfördelning av laddningsmängd ges av den resistans som finns involverad med kapacitansen vid omfördelningen.
Motstånd + kondensator ger då en tidskonstant som kan räknas om till en specifik frekvens med enheten Hz.

Om spänningsförstärkningen istället är = 1000 ggr och med omvänd polaritet, så blir spänningsskillnaden/potentiallskillnaden = 1001 ggr inspänningen. Det är då en stor skillnad i laddningsmängd. En liten strökapacitans ser då en stor skillnad i laddningsmängd mellan respektive sida om kondensatorn/kapacitansen d v s mellan ingång och utgång.

Man bör då skilja mellan parasitisk kapacitans och Miller Capacitance och Miller effect.

I princip kan man se Miller cap som parasitisk cap multiplicerat med Miller effect.


På Wiki står följande:

The Miller capacitance due to undesired parasitic capacitance between the output and input of active devices like transistors and vacuum tubes is a major factor limiting their gain at high frequencies.

Det handlar återigen om ords definitioner. Därför anser jag att meningsfullt ordbyte och ömsesidig förståelse enkom kan ske först efter att definitionen på orden satts. Då blir logiken logisk och orden får sin rätta betydelse.

[Morello]

Nu tycker jag vil lämnar testuggandet och återgår till analys av slutsteg.

Notera att GDS-slutsteget exploaterar Miller-effekten med RC-länkarna mellan galler och anod i andra diffsteget. Det finns en fördel med att inte nyttja en mindre impedans mellan anod och jord och det är att RC-länken gör en lokal återkopplingsslinga, vilket medför lägre THD från diffsteget ifråga.

Vidare bör noteras att det inte bara är en kondensator mellan galler och anod, utan en RC-länk. Detta gör att vi inte bara får en pol i det öppna systemets överföringsfunktion, utan även ett nollställe som är tänkt att släcka en pol orsakad av parasiter i det öppna systemet.

[Flint]

Morellos rörslutsteg

Uteffekt vid klippning

8 ohm 160 W
4 ohm 200 W
2 ohm 139 W
1 ohm 86 W

Steget klipper rörmjukt. Här 200 W i 4 ohm


Strömkapacitet
8 ohm 6.3 A
4 ohm 9.6 A
2 ohm 11.8 A
1 ohm 12.7 A

Tomgångseffekt
130W + glödeffekt 40W = ca. 170W per kanal

Frekvensgång 3Hz - 159kHz


Klass
Det är inte helt lätt att avgöra när ett rörsteg lämnar Klass-A men så här ser katodstömmen ut i ett av slutrören vid olika uteffekter

10W i 8 ohm


60W i 8 ohm


150W i 8 ohm


Motkoppling 40dB




Dist
150W i 8 ohm. Strax under klippgränsen. 0.094624%


100W i 8 ohm 0.071222%


100 W i 4 ohm 0.151447%


100W i 2 ohm 0.300972%


76W i 1 ohm. Där ungefär går gränsen. 0.601132%


2.4 W i 8 ohm 0.006923%


Steget är mycket väldimensionerat.

[Morello]

Kul, då skall vi förstås stämma av simulerad data mot verkligheten, dvs uppmätt prestanda.

[Flint]

Kul, då skall vi förstås stämma av simulerad data mot verkligheten, dvs uppmätt prestanda.

Det ser vi fram emot.

[Morello]

Jag ska rota fram mätdata, men det får bli under helgen. Effekten är i verkligheten lägre, men det beror nog delvis på att matningen kan vara en aningens under 450 V. Tror jag får ut cirka 130 W vid begynnande överstyrning.

"Steget är mycket väldimensionerat." Tack, det var ingen dålig komplimang!

[Flint]

Jag ska rota fram mätdata, men det får bli under helgen. Effekten är i verkligheten lägre, men det beror nog delvis på att matningen kan vara en aningens under 450 V. Tror jag får ut cirka 130 W vid begynnande överstyrning.

Simuleringens nätdel är ju också helt felfri vilket är minst sagt svårt att uppnå i verkligheten.
Det går förstås att även simulera med en icke felfri nätdel men då blir simuleringen väldigt omfattande.
Jag hade räknat med att vi skulle hamna i överkant både här och där

[I-or]

Det ovanliga är att Morellos GDS-rörhäck i stora drag uppför sig som en hygglig transistorhäck eftersom den klokt nog är konstruerad för undvikande av designerdistorsion.

[Flint]

Ja, rörförstärkare är nog oftast annars konstruerade i syfte att låta bra.
Men den kan ju låta bra ändå.

[Flint]

Ja, rörförstärkare är nog oftast annars konstruerade i syfte att låta bra.
Men den kan ju låta bra ändå.

Ser att jag glömde en och en där.

[Flint]

"Steget är mycket väldimensionerat." Tack, det var ingen dålig komplimang!

Varsågod. Fakta är fakta.

[Morello]

Det ovanliga är att Morellos GDS-rörhäck i stora drag uppför sig som en hygglig transistorhäck eftersom den klokt nog är konstruerad för undvikande av designerdistorsion.

En annan ovanlig egenskap är utgångstrafosarnas storlek. Jag mätte 0,1% THD vid 100 W och 20 Hz. Jag vill minnas att Isidor, som ju har lyssnat och jämfört med Sybarite audio No 1200, uppfattade basåtergivningen som mycket god.

[Morello]

Flint, hur stort gallersving har du på effektrören när du får ut 160 W?
Kan inte minnas att min simulering gav så mycket effekt. (simulerade också med B+=450 V och Zut=0 ohm)
Jag får nog varva igång spice igen!

[Flint]

Flint, hur stort gallersving har du på effektrören när du får ut 160 W?
Kan inte minnas att min simulering gav så mycket effekt. (simulerade också med B+=450 V och Zut=0 ohm)
Jag får nog varva igång spice igen!

76V RMS.



Men 150W eller 160W är ju lite upp till hur hård man är när man bedömer var klippning börjar.
Jag tillät det synas lite på kurvformen.
Dessutom är är ju nätdelen i simuleringen 100% styv.

[Morello]

Oj, då går det ju gallerström i verkligheten. Jag lät aldrig gallret gå positivt i förhållande till katoden under simulering - hälsar Max Gallerström.
Tillät aldrig mer än 48 Vp (34 Vrms) - mätt mellan galler och jord. Menar Flint 76 Vrms mellan galler och galler?

THD vid 1 kHz, 8 ohm på 8 ohms-kranen. Uppmätt THD är faktiskt en bit lägre än vad simuleringen ger vid handen.

[Flint]

Ja, det flyter gallerström.

[Flint]

Menar Flint 76 Vrms mellan galler och galler?

Flint menar mellan gallret och jord.
Men tydligen räknas biasspänningen in på något sätt
för när jag tar bort den (med en konding, mäter efter) så får jag 46.31V RMS.
Måste klura på varför biasen räknas in. Det är ju en likspänning???

[Morello]

Ja, RMS inkluderar DC-komponenten. Ett visst RMS-värde över en given resistans ger exakt samma effekt som samma DC-värde över den givna resistansen.

[Flint]

Ja, RMS inkluderar DC-komponenten. Ett visst RMS-värde över en given resistans ger exakt samma effekt som samma DC-värde över den givna resistansen.

Surru, det gick att snappa något nytt idag med. Det där får man passa sig för så att man inte lurar sig. Den tackar vi för!

[LeifB]

Morello är den med mycket erfarenhet.
Skulle gärna köpa något som han har konstruerat om jag hade råd.

[Morello]

Ikväll skall jag nog baxa in rörslutsteget - det har vilat ett tag nu. Probelemet är att jag inte mäktar med att bära det själv. Det är dock ingenting min granne Per inte kan hjälpa till med om man slår upp ett glas.

[Flint]

Probelemet är att jag inte mäktar med att bära det själv. Det är dock ingenting min granne Per inte kan hjälpa till med om man slår upp ett glas.

Bär första, utifall...