Inte billigt men "prisvärt"

[RogerGustavsson]

Om andratonsdistorsionen ligger på -66dB är det ju inte alamerande högt, ungefär 0.05%.

[sprudel]

Notera att jag skriver lagom dist, för mycket blir inte bra. Dosfråga igen.

Dist är ett gift.

:

Japp, du förstår!

[distad]

Notera att jag skriver lagom dist, för mycket blir inte bra. Dosfråga igen.

Dist är ett gift.

:

Japp, du förstår!

Mycket som är gift, som vi stoppar i oss ändå.

[avr7000]

Det mest påfallande med dessa (eller i mitt fall 350 modellen) är basen....
Det är inte eg.mer bas, den går typ inte djupare...
- Men, upplösning, textur etc. i bas är så mycket bättre, dynamik och transient i t ex ett baskagge "slag" är så mycket bättre att det låter mycket verkligare.

[PerStromgren]

Det mest påfallande med dessa (eller i mitt fall 350 modellen) är basen....
Det är inte eg.mer bas, den går typ inte djupare...
- Men, upplösning, textur etc. i bas är så mycket bättre, dynamik och transient i t ex ett baskagge "slag" är så mycket bättre att det låter mycket verkligare.

Vad kan det bero på, då?

[avr7000]

class A?

[StefanL]

Detta paket känns prisvärt tycker jag https://hifitorget.se/visa_annons.php/jbl_array_1000_jbl_array_880_velodyne_dd_18_jbl_synthesis_8320_saljes_223226.htm

Mycket för pengarna.

[RogerGustavsson]

class A?

Tror inte det är så enkelt....

[avr7000]

class A?

Tror inte det är så enkelt....

Krell ?

[distad]

Man måste ha lyssnat på ett bra Krell, för att förstå hur bra de är... Det absoluta bästa jag hört var med ett Krell steg.

[Kraniet]

Jag har alltid upplevt att Harman Kardon har en tydlig färgning. Inte på ett nödvändigtvis dåligt sätt men att det lutar mer mot ett "fylligt" och "tjockare" ljud.

Har inbillat mig att Krell är dyrare och "bättre" Harman Kardon och har samma tonala karaktär. Någon som håller med om den beskrivningen?

[Morello]

class A?

Klass A är inte en prestandaparameter, utan en konstruktionsprincip. Kikar man på THD som funktion av frekvens ser det ut som att Krell-steget (350 mcx) har en odefinierad vilopunkt, vilket gör att att THD-kurvan ser orolig ut. Inte heller är THD låg, vilket den borde vara givet stegets storlek och strömförbrukning. Stegeet presterar i objektiva termer adekvat, men inte mer än så.

[tordnilsson]

Hur potenta är de där Krellstegen med avseende på dämpfaktor?
Kan det vara styva nätdelar som har betydelse för den upplevda ljudkvaliteten?

[I-or]

Den s.k. dämpfaktorn (ett något olyckligt valt uttryck) blir bara en, oftast marginellt, bidragande faktor när den är relativt låg - under 50 eller så. Detta ger, beroende på högtalarimpedansen, vanligen en frekvensgångsinverkan om några tiondels dB. Skillnaden är förvisso hörbar, men kan i praktiken betraktas som försumbar. Dessutom kan avvikelserna kompenseras hyggligt via en hårsmån förändrade högtalarpositioner alternativt ekvalisering.

(Det är dessutom omöjligt att avgöra om inverkan är till det bättre eller till det sämre utan att känna till högtalarnas frekvensgång och impedansgång.)

Det enda område, där dessa Krell-steg sticker ut på ett positivt sätt, är den enorma effektkapaciteten nästan oavsett belastningsimpedans. Detta kommer dock bara att vara märkbart nära maximalt pådrag med krävande programmaterial för någorlunda normala högtalare.

[rigi]

Erins Audio la ut ett klipp angående varför förstärkare kan låta olika.

https://youtu.be/2YqWCX5WcVg?si=y4c2rcxu-dD_YsiC

Han menar att Impedans påverkar mest om jag fattade rätt.

[I-or]

När förstärkarens utgångsimpedans är extremt hög, runt 1 Ω eller mer (dämpfaktor 8 eller mindre), blir inverkan på frekvensgången avsevärd. Erin visar en del exempel på detta i videon. T.ex. låter speciellt rörförstärkare av SET-typ p.g.a. detta totalt annorlunda (oaktat den skyhöga distorsionen och den låga uteffekten). Man erhåller på detta sätt via spänningsdelning en helt okontrollerad ekvalisator som beror på högtalarens impedansgång.

Detta utgör dock ett undantag och gäller inte för de transistorkonstruktioner som majoriteten av audiofiler använder.

[RogerGustavsson]

Detta är dock ett undantag och gäller inte för de transistorkonstruktioner som majoriteten av audiofiler använder.

Dock finns små variationer även där, något som LTS vid sina lyssningstester med konstlast brukar visa. Stereophile brukar väl också mäta effektsteg med konstlast av något slag?
Kan vara idé att mäta högtalare med de effektsteg man har tillgängligt vid t.ex. DIY-konstruktion. När man mäter för EQ är det precis vad som sker. Byter man ut effektsteget till ett annat kan frekvensgången ändras om än minimalt men kanske fullt hörbart?

[I-or]

Ja, jag konstaterar i ett av inläggen ovan att frekvensgångsskillnader om några tiondels dB kan bli fallet för vissa transistorkonstruktioner. Detta är förvisso hörbart, men i praktiken försumbart givet alla andra inverkande faktorer.

LTS:s fokus på detekterbarhet för elektronik kan ibland bli missvisande. Att frekvensgångsskillnader om 0,1 dB är hörbara (åtminstone vid en direkt A/B-jämförelse) betyder inte att den ena apparaten nödvändigtvis fungerar bättre än den andra i ett givet system.

JA gav för övrigt upp sina försök med konstlastmätningar i Stereophile för mycket länge sedan eftersom han ansåg att de inte tillförde något av värde.

[Nattlorden]

JA gav för övrigt upp sina försök med konstlastmätningar i Stereophile för mycket länge sedan eftersom han ansåg att de inte tillförde något av värde.

Personligen, eller att det inte var eftertraktat av läsargruppen?

[I-or]

Personligen enligt vad han skrev när det begav sig.

Skillnaderna mellan resultat från rent resistiva mätningar och konstlast var allt som oftast mycket små. Hur detta faller ut i detalj beror naturligtvis till stor del på konstlastens impedansgång och jag vill minnas att JA:s uppvisade en ganska hög impedans för höga frekvenser, något som reducerar frekvensgångsskillnaderna härrörande från en typisk förstärkarutgångsimpedans.

JA tycks för övrigt inte påverkas alltför mycket av diverse kommentarer från läsargruppen. Han är styvnackad och gör, huvudsakligen för högtalare, en del ganska märkliga val (som t.ex. att inte korrigera för baffeleffekter vid närfältsresultat, de helt okalibrerade och därmed meningslösa lådvibrationsmätningarna samt kanske framförallt frånvaron av distorsionsmätningar) men jag är förstås alltid glad för mätresultat. Detta gäller speciellt när de utförs med noggrannhet och med åtminstone hygglig fysikalisk förståelse.

Totalt sett får ändå JA betraktas som en stjärna jämfört med typiska recensenter, men det kände nog de flesta redan till.

[I-or]

Jag missminde mig angående att konstlastmätningarna var borta helt i Stereophile. De finns faktiskt kvar gällande frekvensgång även om skillnaderna mot resistiv last nästan alltid är små. Det var ett relativt kortvarigt försök med distorsionsmätningar med konstlast som JA slutade med för länge sedan.

Här finner man egenskaperna för konstlasten: https://www.stereophile.com/content/rea ... nts-page-2


Vad gäller ursprungsfrågan för vad jag antar var Krell FFP 350mcx så uppträder systermodellen mc på följande sätt vad gäller ingångs- och utgångsimpedans:

The input impedance was usefully higher than specified, at 187k ohms, while the output impedance was 0.18 ohms at 1kHz and 20kHz, 0.15 ohms at 20Hz.

https://www.stereophile.com/content/kre ... asurements


Frekvensgångsskillnaderna relativt resistiv last ligger runt +/- 0,1 dB i audioområdet.