The Rävelator

[Maarten]

@Blomman; japp lite islossning. Tror också att det blir bra med 30 graders invinkling.

@Neuhausen: Inte tänkt så långt. Visst kan man 3d-printa den löstagbara delen av baffeln och klä den med ett fint tyg. För min del hänger det på brist på 3d-skrivare, varför jag hittills varit inne på Valchromat för denna del.
Det finns en hel del att fundera på avseende design och snickerier och här har du kickstartat tankeverksamheten. Fullt fokus på dessa delar kommer så snart WG'n är klar och filtret utprovat.

[Neuhausen]

Det är få personer som har tillgång till stora 3d skrivare och har tålamodet att få det bra. Men ännu färre som kan fräsa trä eller Valchromat. Jag skulle tycka att det var väldigt bra med Valchromat men känner ingen som fräser trä. Då jag just byggt garage så har jag letat efter en lämplig fräs att ha själv.

[Neuhausen]

Jag har påbörjat en port som är tänkt att 3d skrivas. Än så länge så har jag bara påbörjat den inre formen. Det är tänkt att den skall defineras med en formel och variabler för alla mått. Än så länge är bara bredden konfigurerbar.

Tokoptimerad port 3d.png (64.64 KiB) Visad 227 gånger

[paa]

Ser riktigt intressant ut, kommer det att tillgängliggöras som app eller 3d-filer eller utskrivna 3d-parter?

[Neuhausen]

Jag bygger en 3d modell som jag hoppas att kan anpassas till andra portmått enkelt. Det ser lovande ut just nu. Portens expansion och första raka bit kan ändras i bredd med en variabel och i höjd med en annan variabel. Under tiden som jag knutit variablerna till modellen så har det varit ganska lynnigt. Tanken är att den modellen också skall gå att ladda ner så att det går att skapa portar till annat med den.

Det skulle vara bra om någon vill skriva ut portar. Men tanken är först och främst att göra filerna tillgängliga.

[johaneriksson]

Riktigt lovande start med porten! Helt rätt av dig, Neuhasen, att tänka längre än endast Rävelatorn när du ritar.

[Maarten]

Jättebra! 3d-skriva slitsportar är lågt hängande frukt. Och anpassningsbar modell låter intressant.

Jag har en kompletterande idé där man bygger ihop större slitsportar mha små identiska slitsportar. Se slarvig skiss nedan.
På så vis kan en storlek anpassas till många olika applikationer och storlek på element och lådor, samt ifall den ska vara symmetrisk eller placerad mot innervägg. Med flera ihoplimmade portar får man även stagning av porten, dvs man ökar styvhet och möjligen minskar man även risk för resonanser i port och portväggar.
Man kommer även att kunna justera avstämning i efterhand (tills man limmat med starkt lim) för att på så vis optimera avstämning (slippa mäta T-S för specifika element, slutgiltig volym, graden av fyllning och andra grava suboptimeringar).

Modulär_Slitsport.jpeg (46.46 KiB) Visad 155 gånger

Ovan port med t ex typmått:
H1 (änd sekt, cm) 2-3 cm
L1 (änd sekt, cm) 8 cm
H2 (mitt, cm): 1 cm
L2 (mitt, cm): 10 cm
Ltot (cm), två mot varandra ihoplimmade portar: 20 - 36 cm
Ekv porthöjd (cm): 1,5 - 4,0 cm

Två mot varandra ihoplimmade portar * 4 st i bredd och höjd portar motsvarar diameter cirk port (cm): 8,2 - 9,6 cm
Area port (cm^2) x * 14 cm^2

Portbredd x * 9 cm

[Maarten]

Neuhausen är både synsk och driven, precis steget före. Så nu när det vankas tokoptimerad I-or-port så är det även dags att titta på suboptimeringen. Och nu när jag tittar igen så landar jag ungefär i samma som sist: "Så, typ 55 liter och 22-24 Hz eller 70 liter och ca 20 Hz ser ok ut. Samt allt däremellan. "
Eller kanske snarare: Ca 23-25 Hz i 55-60 liters låda.

@Kraniet: Det är nog närmare där rundningen börjar, säg ca 30% in från mitten räknat. (Bedömning efter att ha filat en del på bafflar )

*****************

Bra diskussion ovan!

Tycker Callebergs inlägg ovan var mycket bra. Johan T, hoppas att du och andra tycker att diskussionen är meningsfull.


Nåväl, tillbaka till ruta ett suboptimeringar. Nu Johan E (JE) mätt upp så många kombinationer och även jag några i garaget, så kanske det är läge att knyta ihop säcken. I bilderna nedan har jag tagit bort toppen mellan ca 30-55 Hz, dvs gjort närmast ett rakt streck, då jag tror att toppen beror på en av de första moderna runt ca 40 Hz som är vanligt förekommande vardagsrum. Man kan säkert diskutera om det är rätt eller fel att dra ett rakt streck, men för att jämföra med Basta rumsstöd, så behöver den tas bort. Moderna i garaget var inte lika utpräglade så därför fick de vara kvar.

Då blir det så här:

[ Bild ]


Slutsatser av detta?
Johans vardagsrum och mitt garage ser ut att i de flesta fall approximeras bäst av Basta standardinställningar för rumsstöd. I vissa fall stämme det sämre. I-ors förslag om ca 8 dB/oktav höjning under 60 Hz samt förslag i MoLT 2002 stämmer i dessa två rum och i flertalet tester inte lika bra. Nu är givetvis allt sånt här rumsberoende; storlek, öppningar, eftergivlighet i väggar påverkar i hög grad. Vilket är (som ofta sagt) ett gott skäl till att inte lägga för mycket tid på simulering av lådvolymer och avstämningar.
Kanske är Svantes approximering av rumsstödet trots allt är så gott som något, trots att denna inte räknar med moder?

(Vårt garage är 5,3*6,3*2,4 m i storlekt, med en fladdrig plåtport som suger djupbas. Högtalaren stod på tre olika platser nära garageport när den mättes och mikronfonen flyttas till 6 olika ställen. Medelvärdesbildning av lla 18-20 mätningarna och därefter psykoakustisk utjämning i REW).


Ett val av lådvolym av avstämning görs då resultaten i mätnnigarna skiljer sig en hel del:

[ Bild ]

Så, typ 55 liter och 22-24 Hz eller 70 liter och ca 20 Hz ser ok ut. Samt allt däremellan.

Inte så noga alltså, vilket får bli slutklämmen!
.

Samt:

Här bör inflikas att man för att kunna utvärdera rumsstödet med hygglig noggrannhet även måste mäta källegenskaperna (helst via s.k. markplansmätningar). Ytterligare bör man helst inte utnyttja Psychoacoustic smoothing i REW vid jämförelserna eftersom dalarna höjs mer än topparna sänks och man därigenom erhåller skenbara nivåförhöjningar i fåmodsområdet (relativt utjämnade simuleringsresultat som inte har någon psykoakustisk vägning - moderna framgår förstås i mer avancerade simuleringar).

För övrigt är de rum som utvärderats här mycket riktigt uppenbart sladdriga i lågbasen. Betong- och tegelbyggnader uppvisar helt andra egenskaper och jag brukar lägga mig någonstans mellan extremerna när begränsningsytornas egenskaper uppskattas i det generella fallet. Jag brukar sätta ett intervall för rumsstödet vid 20 Hz om ca +5 till +15 dB för att få med de flesta kombinationerna av rumsegenskaper och uppställningar.

En punkt som inte har berörts ovan är inverkan av möblemanget, vilket kan ge skillnader om ett par dB framförallt i den övre basen.

Hur som helst är det viktiga att man inte fastnar i överoptimeringar som blir meningslösa relativt den stora ovissheten för rumsegenskaperna/uppställningen och att man istället alltid bör utnyttja ekvalisering för att kontrollera frekvensgången i basområdet.