Öka spridning på mellanregister?

[RSG]

Min fundering är som följer.
Det jobbas på att försämra (?) spridningen på diskanter med vågledare för att kunna matcha/möta ett mellanregister på en likvärdig och vettigt sätt.
Och samtidigt blir diskanter avlastad på ett positivt sätt i med höjd nivå vid passbandet som därmed kan dämpas ner, därmed bättre effektålighet.

Men till min fråga.

Om man väljer ett mellanregister med god utsträckning uppåt i frekvens utan tråkiga uppbrytningar skulle man inte då kunna att försöka öka spridningen på detta element och kunna flytta upp passbandet ytterligare lite ytterligare för att kunna möta en diskant pytte lite högre i frekvens och därmed ytterligare göra livet med återgivning ännu lättare att överleva (utan att bli halt och lytt) för en diskant?

Har ingen aning om det är görbart eller faktiskt redan provat, eller om det finns andra fällor att trilla i såsom prusiluskan en Julkväller.

Guuu så djup man kan bli i denna irländsk dimma di sista dagar på åre...

Strax sista dan de här åre/Johan

[Hjalmar_Branting]

Jag har labbat lite med mellanregister i Kolboxarna efter att ha läst Stigs dokument om Kolboxen.
Nu är ju Kolboxen lite udda med mellanregistret pekande i vinkel mot tak-lyssnare och kanske inte direkt överföringsbart till en direktstrålande konstruktion?

Jag har Satori MW16PNW-4 som mellanregister, den visade sig ha ett stort register, se bild.
Delade mellan-diskant runt 4kHz tidigre men tyckte att det saknades nått i övre diskanten, lite skimmer eller vad man ska beskriva det som.
Efter läst Stigs dokument där det står bla att Kolboxens bredbands mellanregister gick odelat mot diskant och på så vis få 5 utstrålande disiantkällor så bestånde jag mig for att testa.

Se bild på nuvarande deiningspunkter i minidsp, mellanregistret drar ett jättelass men glr det med bravur, till min stora överraskning.
Uppbrytningen vid ca 12,5kHz dämpar jag med peq.
Det låter väldigt bra och luftigt, hade inte förväntat mig detta resultatet faktiskt.

Man ska inte vara rädd för att testa lite otänkbara saker ibland, alltid lär man sig nått även om det inte blir bra.

[juanth]

Det strider mot fysikens lagar att kunna öka (förbättra) spridningen hos mellanregistret. Ungefär vid den våglängd som motsvaras av omkretsen (tex 34cm=1000 Hz) av ett element så upphör det att jobba kolvformigt och därefter påbörjas uppbrytning i varierad grad. Det börjar då sprida sämre. Men, det finns sätt att kompensera spridningen i vissa riktningar genom att tex införa speglingar som styrs i önskad riktning. (Som tex den 45 gradiga klossen ovanför middomen i fyrvägaren, se bilder i Stigs patent. Den hjälper elementet över ca 40 grader kring över->3KHz. Dvs det som går snett uppåt i 40 grader styrs av ”klossen” i samma riktning mot lyssningsplats.
En väl avvägd waveguide eller ett horn eller något mittemellan kan ge liknande funktion.

Ett annat sätt kan vara att låta elementen samarbeta över ett större område (flackare delning) Då kompenseras det ena elementets sämre spridning av det andras bättre, men då är det bra om mellanregistret rullar av någorlunda likt och jämnt i alla riktningar. På detta vis kan man höja en delningsfrekvens utan några större plötsliga hopp i direktivitet. Dock så finns det förstås gränser för hur hårt en diskant kan pressas och effekttåligheten kan minska för konstruktionen när den ska vara med över ett större område.

BBC, har jag för mig på 60-70-talet ”tvingade” element att spela genom hål som var mindre än elementens storlek och försökte på så vis tror jag…inte säker.. förbättra spridningsegenskaper. Jag vet inte hur framgångsrikt det var. Det ger ingen vinst av spegling och är hindret tillräckligt mycket större (mindre hål) så kommer det ge upphov till en fysisk lågpassfunktion över en viss frekvens på ca 6dB/oktav. Det kan förstås vara ok om den infaller en bit över tänkt arbetsområde och nedanför så kommer hindret att ge lite extra i amplitud.

Skivan på magneten på fyrvägarens bakvända element som sitter i triangeln är en variant på detta. Beroende på diametern på skivan ges extra stöd ned till en viss frekvens. Ca 400-1000 Hz får stöd och lågpassfunktion inträder vid kanske 1,3 KHz och uppåt.

[matssvensson]

Det strider mot fysikens lagar att kunna öka (förbättra) spridningen hos mellanregistret. Ungefär vid den våglängd som motsvaras av omkretsen (tex 34cm=1000 Hz) av ett element så upphör det att jobba kolvformigt och därefter påbörjas uppbrytning i varierad grad. Det börjar då sprida sämre.

Nja, skulle jag säga. När ett element slutar jobba kolvformigt har mer med strukturell styvhet i materialet att göra, även om storleken spelar in på den förmågan också då det är svårt att göra en stor yta styv och samtidigt lätt.

Som jag förstår det minskar elementets spridningsförmåga när det börjar bli akustiskt stort i förhållande till insignalens våglängd, enligt den tumregel Juanth är inne på. Och storleken behövs för att orka pumpa tillräcklig luftvolym för verkningsgraden i de lägre registren. När källan blir akustiskt stor i förhållande till våglängden interfererar ytans olika delar komplext med varandra på ett sätt som koncentrerar det utstrålade ljudet till källans riktning.

Paradoxalt kan man försöka göra tvärtom med styvheten i ett element för att motverka denna effekt. Det vill säga försöka få mindre och mindre del av konen att ”hänga med” i talspolens rörelser och på så sätt förbättra elementets spridningsförmåga för högre frekvenser. Olika tekniker med dubbelkoner och konformer syns inte sällan i så kallade bredbandselement. Men det är riktigt knepigt att få till lösningar som är annat än mer eller mindre lyckade kompromisser.

Även olika former av spridningslinser framför källan är svåra att få till då de är smalbandiga i sin natur som Juanth också är inne på. Jag har nog landat i att det finns mer möjligheter att arbeta med diskantelementets anpassning nedåt som du är inne på i första inlägget.

Mvh, mats

[petersteindl]

Ljudhastigheten i konmaterialet kommer in ibilden. Har konmaterialet en ljudhastighet = ljudhastigheten i luft, så blir spridningen mer konstant och halvsfärisk.

Med styv kon, så kommer konens omkrets in i ekvationerna. Det är inte en tumregel. Däremot kan man i praktiken ofta använda fysiken som en tumregel på befintliga högtalarelement. Har man bra simuleringsprogram så knappar man istället på datorn.

Den utstrålade energin bestämmer inom vilka gränser som polärdiagrammens spridning kan ge.

[jonasz]

Hur funkar en sån här konstruktion?

[RSG]

Jag har labbat lite med mellanregister i Kolboxarna efter att ha läst Stigs dokument om Kolboxen.
Nu är ju Kolboxen lite udda med mellanregistret pekande i vinkel mot tak-lyssnare och kanske inte direkt överföringsbart till en direktstrålande konstruktion?

Jag har Satori MW16PNW-4 som mellanregister, den visade sig ha ett stort register, se bild.
Delade mellan-diskant runt 4kHz tidigre men tyckte att det saknades nått i övre diskanten, lite skimmer eller vad man ska beskriva det som.
Efter läst Stigs dokument där det står bla att Kolboxens bredbands mellanregister gick odelat mot diskant och på så vis få 5 utstrålande disiantkällor så bestånde jag mig for att testa.

Se bild på nuvarande deiningspunkter i minidsp, mellanregistret drar ett jättelass men glr det med bravur, till min stora överraskning.
Uppbrytningen vid ca 12,5kHz dämpar jag med peq.
Det låter väldigt bra och luftigt, hade inte förväntat mig detta resultatet faktiskt.

Man ska inte vara rädd för att testa lite otänkbara saker ibland, alltid lär man sig nått även om det inte blir bra.

Det var ett synnerligen bra val av element med tanke på hur trevligt den faller av i 30 graders riktningen. Grattis till ett lyckat resultat.

Och det var väl i bästa diy-anda som mina tankar går kring typ som mittplupp, diffusor eller slikt som skulle kunna hjälpa till med spridningen säg 2,5-3,5 kHz isch.
Det är väl ändå ett ganska begränsat område?

Fun fact!
Hittade faktiskt några mittpluttar, 8" 10" o 12" till gitarrelement trodde inte att de skulle existera överhuvudtaget.

Screenshot_20260101_161203_Samsung Internet.jpg (237.64 KiB) Visad 827 gånger

Den varianten som Jonasz visar den tycker jag mest ser ut som en holk för

70203a98-218c-489c-a9e8-3b1669d971ef.jpeg (17.02 KiB) Visad 827 gånger

Men den kanske gör någon nytta, vad vet jag.

Elementet jag har i åtanke är för övrigt SB15NBAC så det är inte något element med problem. Men det är kul att fula lite

Mvh Johan

[Maarten]

Problemet är att arean för den strålande ytan domineras av de yttre delarna, naturligtvis för att den är större än ytan närmast talspolen. Detta gör att man sannolikt inte får samma effekt av spridnings linser nära mittpunkten.

Dessutom har Ior här visat att böjvågsstyrd ljudutstrålning där mitten rör sig mest är en alltför förenklad modell Se,
viewtopic.php?f=3&t=75113&p=2326017&hilit=V%C3%A5gfront#p2325920






Jag har jämfört spridningsdata och den dominerande faktor är diametern på elementet. Någon som har några bra exempel på annat?

Hur funkar en sån här konstruktion?

[ Bild ]

Avseende smala spalter torde de följa den gamla enkla Huygens princip:
viewtopic.php?f=3&t=75324&p=2338066&hilit=Huygens#p2338066

Det finns ju bra verktyg (FEM etc) idag att simulera sånt för den som är hågad.

[RogerGustavsson]

På planarelement är det inte helt ovanligt att man ökar spridningen genom att spela genom en slits, att membranet spelar genom en mindre öppning.

[BellsnWhistles]

På planarelement är det inte helt ovanligt att man ökar spridningen genom att spela genom en slits, att membranet spelar genom en mindre öppning.

Även vanligt på horn.

För övrigt känns det intuitivt som att membranformen borde inverka en hel del, jämför dessa två 5" elementen:

[Johan_Lindroos]

Femtumskalotten, vad är det för element? Jag har aldrig sett det elementet. Är det korgdiametern eller kalottdiametern? (Jag gissar att du menade korgdiametern.)

[Hjalmar_Branting]

https://products.peerless-audio.com/transducer/39

[RSG]

Det ser dock inte ut som att det hjälper med kalotten uppåt i registret.
Tvärtom så havererar den ganska tidigt.
Denna är väl snarast en utformning för extremt lågt byggdjup inåt, vilket väl finns behov av idag med tunna TV och att inga vill ha stora feta lådor längre.

/Johan

[juanth]

Jag undrar varför Peerless inte kallar den för 3” dome. Det vore mera korrekt.
Det finns middomar som klarar sig betydligt bättre högre upp. Tex Bliesma eller Daytons varianter på 3” middom.
Men Peerless är nog bättre än vad det ser ut. De använder en ganska knäpp skala som får det att se värre ut än vad det är.

[Hjalmar_Branting]

om man går in på länken jag skickade och följer kurvan med muspekaren så ser man db och frekvens, snyggt med "aktiv" mätdata eller vad man ska kalla det.
Fler borde följa det exemplet.

[BellsnWhistles]

Jag undrar varför Peerless inte kallar den för 3” dome. Det vore mera korrekt.

Fast Sd är ju 86.6 cm2 vilket är normalt eller t.o.m. något mer än vad 5"-element brukar ha.

[juanth]

Jag undrar varför Peerless inte kallar den för 3” dome. Det vore mera korrekt.

Fast Sd är ju 86.6 cm2 vilket är normalt eller t.o.m. något mer än vad 5"-element brukar ha.

Jo, sant. Den har även lågt fs (64Hz) och stor slaglängd samt ett brett surround/upphängning (som iaf hälften lär räknas in som SD, så det användbara området gör den kanske inte riktigt till en middome jämförbar med sådana jag nämnde. Mer som en hybrid.

[petersteindl]

Det är ett 5,25” element enligt Peerless. Det är korgen och diameteravståndet mellan skruvarna som avgör. Den har en ytterdiameter på 152 mm. Vet dock inte varför man skulle välja att använda detta element. Jag ser ingen positiv egenskap. Peerless kallar det för en woofer i sin product sheet.

Kalotten är i aluminium. Man kan därmed jämföra frekvensegenskaperna med SB-15NBAC. Man kan undra varför man skall använda en dome? Det ser ut som att ett konformat membran skulle ha betydligt bättre hf-egenskaper än en dome. Dock har SB-15 en liten dome i mitten och den hjälper hf-egenskaperna. Hela frekvensgången är en kombination av flera parametrar såsom ljudhastighet och styvhet i konen samt ytterdiameter och vinkel på konen. Talspolediametern kommer normalt sett in samt utformningen av mittdomen.
I detta fall har SB en något större talspolediameter vilket egentligen borde ge lite sämre hf-egenskaper. SB-15NBAC har dock en annan fiffig egenskap med sina instansade diken i membranet.

Talspolen i Peerless är 1” och därmed betydligt mindre än kalottens diameter, vilket inte är brukligt hos domar.
En dom har normalt sett en upphängning men inte någon spider.
Man kan undra om detta element har en spider?
Den har en talspolelängd på 6 mm och linjär X-max på 5,37 mm.
Det är en förhållandevis lång slaglängd som egentligen behöver en spider med visst vertikalavstånd till upphängningen för att talspolen skall kunna styras till att kunna röra sig fritt som en kolv i magnetgapet utan att ta i någonstans i sidled.

[RSG]

om man går in på länken jag skickade och följer kurvan med muspekaren så ser man db och frekvens, snyggt med "aktiv" mätdata eller vad man ska kalla det.
Fler borde följa det exemplet.

Jag tittade på denna.
Det tyckte jag inte imponerade, men jag kanske missade något?

Screenshot_20260104_163942_Drive.jpg (386.68 KiB) Visad 537 gånger

/Johan

[Hjalmar_Branting]

om man går in på länken jag skickade och följer kurvan med muspekaren så ser man db och frekvens, snyggt med "aktiv" mätdata eller vad man ska kalla det.
Fler borde följa det exemplet.

Jag tittade på denna.
Det tyckte jag inte imponerade, men jag kanske missade något?

Screenshot_20260104_163942_Drive.jpg

/Johan

Jag menade att man kan följa kurvorna med muspekaren i länken, så man ser lite mer noggranna värden.
I övrigt ser inte elementet så spännnande ut förutom prislappen.

[Neuhausen]

Talspolen i Peerless är 1” och därmed betydligt mindre än kalottens diameter, vilket inte är brukligt hos domar.
En dom har normalt sett en upphängning men inte någon spider.
Man kan undra om detta element har en spider?

Jag blev nyfiken och hittade en bild på den väldigt konstiga konstruktionen här:
https://www.opentip.com/Peerless-GBS-13 ... 56264.html

264-1484--gbs-vs-conventional.jpg (19.87 KiB) Visad 519 gånger

[Johan_Lindroos]

Det är ett 5,25” element enligt Peerless. Det är korgen och diameteravståndet mellan skruvarna som avgör. Den har en ytterdiameter på 152 mm. Vet dock inte varför man skulle välja att använda detta element. Jag ser ingen positiv egenskap. Peerless kallar det för en woofer i sin product sheet.

Kalotten är i aluminium. Man kan därmed jämföra frekvensegenskaperna med SB-15NBAC. Man kan undra varför man skall använda en dome? Det ser ut som att ett konformat membran skulle ha betydligt bättre hf-egenskaper än en dome. Dock har SB-15 en liten dome i mitten och den hjälper hf-egenskaperna. Hela frekvensgången är en kombination av flera parametrar såsom ljudhastighet och styvhet i konen samt ytterdiameter och vinkel på konen. Talspolediametern kommer normalt sett in samt utformningen av mittdomen.
I detta fall har SB en något större talspolediameter vilket egentligen borde ge lite sämre hf-egenskaper. SB-15NBAC har dock en annan fiffig egenskap med sina instansade diken i membranet.

Talspolen i Peerless är 1” och därmed betydligt mindre än kalottens diameter, vilket inte är brukligt hos domar.
En dom har normalt sett en upphängning men inte någon spider.
Man kan undra om detta element har en spider?
Den har en talspolelängd på 6 mm och linjär X-max på 5,37 mm.
Det är en förhållandevis lång slaglängd som egentligen behöver en spider med visst vertikalavstånd till upphängningen för att talspolen skall kunna styras till att kunna röra sig fritt som en kolv i magnetgapet utan att ta i någonstans i sidled.

Det är inte talspolelängden som är 6 mm, det är talspolegapet. Om det vore så som du skrev, vore det orimligt högt Xmax för ett överhängt element.

[petersteindl]

Precis. Bra där. Det skall stå längden på magnetgapet. Jag trodde jag hade skrivit det.

[petersteindl]

Talspolen i Peerless är 1” och därmed betydligt mindre än kalottens diameter, vilket inte är brukligt hos domar.
En dom har normalt sett en upphängning men inte någon spider.
Man kan undra om detta element har en spider?

Jag blev nyfiken och hittade en bild på den väldigt konstiga konstruktionen här:
https://www.opentip.com/Peerless-GBS-13 ... 56264.html

264-1484--gbs-vs-conventional.jpg

Bra, här ser man att upphängningen och spidern har noll avstånd mellan varandra. Då gör spidern ingen egentlig nytta.

Elementet har ett magnetgap med 6 mm längd och linjär X-max på 5,37 mm.
Det är en förhållandevis lång slaglängd som behöver en spider med visst vertikalavstånd till upphängningen för att talspolen skall kunna styras till att kunna röra sig fritt som en kolv i magnetgapet utan att ta i någonstans i sidled.

Konelemet med samma area som domen har ungefär 20 till 30 mm vertikalavstånd mellan spider och upphängning och då styr spidern talspolen till kolvrörelse upp och ner. Då minskas talspolens rörelse i sidled.

[Imperial-Blomman]

Ja där ere nån som gjort en tankevurpa

[Imperial-Blomman]

Ja där ere nån som gjort en tankevurpa

Den går inte å kona om heller om man inte har tillgång t fixturer.
Bara demonteringen e ett hästjobb.