patrikf,
om man läser hela ledaren i den Folkvett du citerar ur så ser man att det citat rör områden där det finns etablerad kunskap. Ledarskribenten (kanske Jesper Jerkert eller Sven Ove Hansson, men säker är jag inte) exemplifierar med antalet planeter innanför jordklotets bana samt frågan om sjukdomar orsakas av mikroorganismer eller onda andar. Visserligen är det ett begränsat antal exempel som ryms i en ledare i Folkvett, men det antyder ändå att resonemanget avser områden där det finns en solid kunskap etablerad.
Jag kanske har fel, men jag betvivlar att det finns en etablerad kunskap om hur en högtalares tonkurva i olika spridningsriktningar bör se ut på mikronivå i ett stereosystem. Vilka har forskat på det tidigare i såfall? Denna tveksamhet föranledde min fråga och ditt svar:
Det som är nytt i förhållande till etablerad kunskap i IÖs resultat (som jag tolkar det eftersom det inte finns en hypotes eller teori att utgå ifrån) är att en tonkurva ska ha ett visst utseende, och att detta kan göra att ett stereopar högtalare kan bli omöjlig att skilja från en stråkkvartett.
gjorde det inte klarare för mig att sådan kunskap redan fanns. Om det inte finns något sådant underlag tidigare blir ju det av dig saxade citatet ur Folkvett irrelevant i detta sammanhang. Det finns inget tidigare vedertaget faktum som IÖ bryter mot och därmed kan avkrävas bevisbördan. Som sagt, jag kanske har fel. Det kanske finns sådan forskning, men det skulle i så fall vara intressant att få höra mer om den.
Det kan också nämnas att en fullständig enighet om innebörden av ordet vetenskaplig och dess derivat saknas, även i den akademiska världen. Med tanke på det stora antalet frågeställningar och problemområden som forskningen arbetar med är det knappast förvånande. Trots detta är det knappast en överdrift att åtminstone hävda att det stora flertalet forskare är överens om några gundläggande synsätt. Dessa kan utgöra en grund för att granska forskningsresultat, men väl så ofta krävs ganska djupa sakkunskaper för att granskningen skall kunna göras på ett bra sätt.
När en artikel sänds in för publicering i en vetenskaplig tidskrift (Hmm, kan en tidskrift vara vetenskaplig, nåja …) skall den läsas av några andra forskare som skall tillstyrka publicering innan den godkänns. Det är naturligtvis en sorts kvalitetsfilter, men man skall komma ihåg att de som läser artikeln arbetar under begränsade förutsättningar. De har ont om tid och pengar, vilket medför att de inte har möjlighet att repetera den studie som artikeln handlar om. Det som kan göras är i allmänhet att bedöma andra saker, som t.ex:
- Är artikeln relevant, intressant, orginell eller på annat sätt värdefull.
- Finns bristande intern logik.
- Redovisas det relevanta underlaget på ett nöjaktigt sätt
- Avviker artikeln drastiskt från tidigare vetenskapliga forskningsresultat.
- Är artikeln tillräckligt väl skriven (brister här innebär vanligen att artikeln sänds tillbaka för vidare bearbetning, inte att den refuseras för gott)
- Anger artikelförfattaren slutsatser som styrks av det redovisade. underlaget, eller generaliserar denne längre än vad underlaget medger.
- Ger försöksupplägget möjlighet att besvara den ställda frågan.
- Har de relevanta variablerna isolerats på ett godtagbart sätt, eller finns det andra variabler som kan ha påverkat försöket/undersökningen på ett sådant sätt att artikelförfattarens slutsatser endera är ohållbara eller inte kan anses vara tillräckligt väl styrkta.
Ovanstående gör inte anspråk på att vara en komplett lista, men ger kanske ändå en fingervisning om vad en granskning inför en artikelpublicering kan innefatta.
Om man skickar in en artikel för publicering kommer ingen av de som tidskriften förlitar sig på för att bedöma om artikeln kan accepteras att replikera studien (annat än i extrema undantagsfall). De kommer i huvudsak att förlita sig på att forskaren gjort ett hederligt arbete, såvida de inte hitter något som är direkt skumt.
En publicering i en vetenskaplig tidskrift har genomgått en granskning, men det är en ganska trubbig granskning. Dessutom är det en granskning som inte är omöjlig att göra för andra personer också.
Jag har arbetat i ett decennium med att utveckla vetenskaplig metodik och även skrivit en lärobok om just vetenskaplig metodik inom det ämne där jag är verksam. Det ligger i och för sig en bit ifrån högtalare och hur ljudvågor tolkas av den mänskliga hörseln, men något hum om det har jag nog i alla fall efter att ha läst teknisk fysik på universitetet (fast det var många år sedan så kunskaperna är lite dammiga). Såvitt jag kunnat se försöker Ingvar Öhman tillämpa vetenskapliga principer. Detta intryck har jag fått av att läsa åtskilliga av hans artiklar i Molt och inlägg här på faktiskt.se. Någon möjlighet att i detalj granska allt jag läst av Ingvar har jag inte, men mitt intryck är att det verkar logiskt konsistent och förenligt med grundläggande fysikaliska principer.
Därmed inte sagt att Ingvar Öhmans arbete är fullkomligt, slutgiltigt eller ”den enda sannningen”, men det är inte så vetenskapen arbetar. En kritik av Ingvar Öhmans arbete borde ta sin utgångspunkt i saker som till exempel:
- begreppsmässiga oklarheter
- oredovisade grundantaganden
- luckor i data
- inkonsistenser jämfört med andra forskningsresultat
Emellertid bör sådan kritik helst hållas på en ganska konkret nivå, då kan det bli ett led i en förhoppningsvis fruktbar diskussion. Ett allmänt misstänkliggörande framstår däremot mest bara som kontraproduktivt.
Trots allt tycker jag att det hade varit mycket önskvärt om Ingvar publicerat sin forskning i betydligt större grad. Dels för att det inte skadar med en kritisk granskning, vilket givetvis underlättas om det är publicerat, dels för att forskningsresultat helst bör komma många till del. Sitter de i huvudet på en person kommer de att inte leva längre än just den människan. Men detta anser inte jag vara den springande punkten för Ingvar Öhmans anspråk på vetenskaplighet. Jag tycker att det centrala för dessa anspråk är om han följt vetenskapliga principer och metoder i sin forskningsprocess.
Undras om någon orkat läsa igenom detta långa och ostrukturerade inlägg.
