lyssning och mätning på PiP.

[Harryup]

Ojoj, undrar om jag får en varning nu.

Mmm, heller en veckas semester och en terminsstart som närmar sig.

[IngOehman]

Högtalare KAN inte kartläggas med mindre än att man tillgriper hundratals mätningar, och jag tror ärligt talat ändå inte att någon (mig själv inkluderad) ärligt kan påstå sig veta hur väl ett par högtalare - presenterade med 200 mätningar - återger ett musikmaterial!

Således: Det enda man rimligen kan göra är att lyssna på hur saker i högtlarnas utformning/dimensionering är tänkta och lösta - och sedan se till så att man får höra högtalarna under relevanta förutsättningar! (=Bästa möjliga (rimliga) förutsättningar, om det är det man vill ha möjlighet att åstadkomma hos sig själv.)


Någon annan kan förstås anse något helt annat (kanske att en tonkurva upptagen under illa kartlagda förhllande, är tillräckligt för att kunna påstå att en högtalare låter si eller så i det ena eller andra registret...) men det får isåfall stå för den som tycker så.


Vh, iö

Tack!

I ditt manifest anger du några parametrar för INO-högtalare, är de av en annan typ än som ledning för hur högtalaren låter? Jag skulle kunna tänka mig att max nivå vid någon frekvens och distortion i något rum, skule kunna duga som uppskattning av hur starkt högtalarna kan spela, till exempel. Håller du med? Finns det i så fall fler?

Mig veterligt anger jag inga data som skall tjäna som (vilseledande) hjälp för att någon skall kunna bilda sig någon uppfattning om "hur de låter".

De egenskaper jag anger är som du antyder endast avsedda att vara till hjälp för att man skall kunna bedöma ungefärligen vilken maximal ljudtrycksförmåga som kan väntas, och i ännu högre grad för att man lättare skall kunna avgöra vad som går att kombinera med vad.

Det är varken meningen eller möjligt att bilda sig uppfattning genom att studera data och i sin tur låta detta leda till ett systems införskaffande. I synnerhet är det så, eftersom jag inte accepterar några beställningar av några system med mindre än att man först har varit på demo!

Man måste alltså genomlida såväl mina berättelser om systemen, som lyssning på system ur båda familjerna (piP / pi60*) innan jag bryr mig det minsta om någon som anser sig behöva köpa.

För piP gör jag undantag förvisso - eftersom så många hört dem i skiftande miljöer. Dessutom är ju den historia som "behöver" förmedlas om dem och deras konstitution, något mindre komplicerad och omfattande.


Vh, iö

- - - - -

* = pi60 + pi60s + pi60es + i14 + i16s + i28 + i32s + i56 + i64s + i34es + i68es.

[Wolfie]

...
Det är varken meningen eller möjligt att bilda sig uppfattning genom att studera data och i sin tur låta detta leda till ett system införskaffande, eftersom jag inte accepterar några beställningar av några system med mindre än att man först har varit på demo!

Man måste alltså genomlida såväl mina berättelser om systemen, som lyssning på system ur båda familjerna (piP / pi60*) innan jag bryr mig det minsta om någon som anser sig behöva köpa.

...

O just det tycker jag är jättebra!
Även om jag inte var på en regelrätt demo som de flesta, utan fick en
snabbdemo (på ca. 3,5 timmar) på en torsdag kväll tillsammans med min farbror
Raimo (eftersom Ingenjörn glömt bort att han avtalat demo-tid med oss
den torsdagen och förmodligen då glömt att bjuda in fler människor), så
fick man veta massvis med nyttig information om högtalarna o inte minst
få lyssna på det man var nyfiken på under trevliga förhållanden*!
Man vet till 100% vad det är man köper, om man nu bestämmer sig för
att köpa en högtalare eller 14.

Att lyssna i en butik där allt står uppställt efter high-end konstens alla
regler med 3,5 meter mellan högtalare och bakomvarande vägg så att
man får tidiga reflektioner långt ner i mellanregisteret istället för att
ta hjälp av rummet så att det mesta låter knas gör det ju inte direkt
lätt att jämföra högtalare.

*Trevliga förhållanden = icke butiksförhållanden där akustiken i regel är
som skapad av en halvdöv apa.

[IngOehman]

Kan nämna att en normallång demo är sisådär 4 timmar (19:00 - 23:00), så 3,5 timmar får nog betraktas som en riktig demo trots allt.

Förvisso har det hänt att de varat till 5 på morgonen (=10 timmar*) vid några få tillfällen, men jag försöker stävja sådana excesser... Det finns ju folk som sover i huset.


Vh, iö

- - - - -

*Intressant för övrigt, att folk kan både hålla sig vakna i 10 timmar varav hälften är efter midnatt, och dessutom klara sig utan både vatten och mat - och ändå förbli vid god ande! Musik är ett märkligt ting.

[patrikf_inaktiv]

Brus förvärrar inte vindlingar, men kan addera slumpmässiga störningar (om man väljer fel inställning). Däremot är det vanligt att brusmätningar tillgrips för att dölja tonkurvefel! Huruvida det blir så eller inte beror på hur bredbandigt brus man mäter med*.

Iof korrekt medan svept sinus undviker att visa vissa överföringsfel.

Okunnigt nonsensen. Det stämmer inte alls! (Om vi talar lnjära fel.)
Linjära system beter sig linjärt, det är liksom definitionen på linjära system. De signalnivåer vi pratar om här (<några watt) är behäftade med så små olinjäriteter att effekterna av dem på tonkurvan kan försummas helt - och effekterna av dem bör hur som helst inte redovisas med (eller som fel i) tonkurvor under några förutsättningar!

Tonkurva är nämligen en linjäregenskap - och en sådan kan inte definieras entydigt annat än under linjära förhållanden!

Ok, Under vilka omständigheter är en Pip ett linjärt system då? Om det är så att systemet uppvisar olinjäriteter vid nivåer över några watt så är det väl inte ointressant att se hur dessa påverkar frekvensresponsen?

För en okunnig lekman kanske en MLSSA-mätning verkas som en brusmätning, men det är det INTE! Att det låter som ett brus när man mäter betyder inte att signalen hanteras som en brusmätningssignal (i vanlig bemärkelse). En brussignal är ju stokastisk, medan MLSSA-sekvensen är helt entydig. Att den råkar låta som ett brus skall man inte låta sig luras av.

I själva verket är en Melissa-mätning snarare att jämföra med att mäta med en impuls, fast med fördelen att man kan använda en mycket lägre effektnivå, och med nackdelen att man får en massa mätfel på köpet, i synnerhet i stora lokaler (vars akustiska egenskaper inte är 100% stabila, vilket ger skenbara kancellationer under medelvärdesberäkningen hos Melissa).

Korrekt, MLS stimulit är en periodisk signal och är extremt bredbandig. Kan anses representera alla toner samtidigt och avslöjar därmed åtskilliga fel som är orsakade av kombinationer av flera toner som sinussvep inte "ser".

Nej!

Okunnigt struntprat igen! Varför häver du ur dig sådana här saker???

MLSSA-signalen har INGA fördelar framför en långsamt svept sinus ur denna aspekt - tvärtom!* Med ett sinussvet hör man åtminstone om man överskrider det rimligt linjära området, vilket man inte märker alls med MLS-sekvens.
"Tonkurva" går dessutom bara att definiera entydigt i ett systems linjära område.

Kombinationseffekter på grund av olinjäriteter är dessutom exceptionellt svåra att få fram med MLSSA - eftersom MLSSA dels inte KAN skilja på linjära och olinjära egenskaper, och dessutom exiterar så försiktigt! Processningen sker nämligen i tidsplan där FFT görs på pulssvaret, och ett pulssvar i sig har linjära och olinjära egenskaper ihopvävda (oskiljbara).

Poängen med MLSSA är ju dessutom den låga effektnivån som kan användas tack vare att signalen repeterar om och om igen för att förbättra det intrinsiskt dåliga S/N-förhållandet (som uppstår när man exiterar systemet med en bredbandig signal, om inte den sistnämnda är extremt stark - förr i tiden använde man ett pistolskott för att exitera rum för efterklangsmätningar. Den metoden har fortfarande stora fördelar!).

Detta gör att mätobjektet INTE utsätts för några större påfrestningar med MLSSA och effekten av (eller rättare sagt mätfelen från) olinjäriteterna blir små.

Detta med cykliciteten i signalen är för övrigt ett av de största tillkortakommandena med MLSSA, och orsaken till att MLSSA inte ens går att använda för efterklangsanalys i stora lokaler. Mätfelen blir för stora helt enkelt. Jag har sett exempel på mätfel större än 25 dB, vilket renderat fel på mer än 35% i RT60!

Det kan tilläggas att en MLSSA-mätning INTE är det man kallar brusmätning, utan det är en sorts pulsmätning, men en pulsmätning med ett antal tillkortakommanden, som för det mesta är betydelselösa, men som i andra sammanhang är så stora att man måte välja någon bättre mätmetod.

Vill man mäta/kartlägga/undersöka olinjära fenomen så gör man det självklart med hjälpa av mätmetoder av sedda för detta! Att tro att det är bra att ha ett system för mätningar av linjär system, som får mätfel på grund av olinjäriteter är ju helt huvudlöst.

Att tro att ett system som reagerar väldigt lite på olinjäriteter (och som dessutom inte ger någon indikation på när det påverkas och när det inte påverkas ) skulle vara bra på att avslöja blanddistorsion är värre än huvudlöst/omdömeslöst, och värre är okunnigt! Det är värsta sortens okunnighet - övertygelse om kunskap, fast sådan saknas helt.

Angående mätfel så är det helt operatörsberoende. I version 1 var det ett mindre problem som numera är fixat.

De fel jag pratar om är de som är inbyggda i systemet. De har ingenting med operatörsfel att göra, men självklart tillkommer de sistnämnda (alltför ofta).


Vh, iö

- - - - -

*Däremot finns det ju fler aspekter än ett mätsystems förmåga/oförmåga att undvika att störas av olinjäriteter. Exempelvis kan man med MLSSA (som ju som nämnts är ett pulsmätningssystem, trots att det låter som om det brusar) addera ett tidsfönster för att plocka bort rumsbidrag (med inte utan att samtidigt förlora upplösning i mätningen).

Det kan tilläggas att man när MLSSA skulle utveckas och utvärderas - gjordes det mot... Mätning med sinuston! (Jag var faktiskt på KEF i England när de första trevande utvärderingarna av MLSSA gjordes) Den sistnämnda mäter ju EXAKT det som per definition är tonkurva.

Hittills har jag dock inte sett en MLSSA-mätning som kan kopiera en korrekt tonkurvemätning till 100%, men rätt nära kan man komma.


PS. Det skall inte glömmas bort vilken tillgång MLSSA är som mätmöjlighet i många sammanhang, men det är ett system som är viktigare än något annat att det hanteras av någon som förstår sig på det till 100%. Rätt använt kan det ge användbar information, men fel använt ger det mera mätfel än något annan mätprincip jag känner till.

Allt detta är dock en parentes i sammanhanget, eftersom de mätfel som diskuterats i denna tråd kommer från mikrofonen (och i någon mån rummet).

Bara för att man kan använda Mlssa med låga nivåer behöver man inte göra det. Om man mäter med utnivå kring 70-80% av högtalarens ljudtryckskapacitet får man en hel del användbar information. Systemet utsätts för andra sorters påfrestningar(som mer liknar den som uppstår vid musiklyssning) av mlssa än sinusmätning.
Vad är den praktiska nyttan med att få ett "rent" mått på ett systems frekvensrespons vid svepmätning där annat än grundtoner ignoreras?

Upplösningen som förloras när tidsfönstret förkortas är inte generell utan sker i basområdet.

KEFs mätavdelning utvecklade ett tidigt digitalt system från 75 och framåt. 30 år sen...

[Wolfie]

Brus förvärrar inte vindlingar, men kan addera slumpmässiga störningar (om man väljer fel inställning). Däremot är det vanligt att brusmätningar tillgrips för att dölja tonkurvefel! Huruvida det blir så eller inte beror på hur bredbandigt brus man mäter med*.

Iof korrekt medan svept sinus undviker att visa vissa överföringsfel.

Okunnigt nonsensen. Det stämmer inte alls! (Om vi talar lnjära fel.)
Linjära system beter sig linjärt, det är liksom definitionen på linjära system. De signalnivåer vi pratar om här (<några watt) är behäftade med så små olinjäriteter att effekterna av dem på tonkurvan kan försummas helt - och effekterna av dem bör hur som helst inte redovisas med (eller som fel i) tonkurvor under några förutsättningar!

Tonkurva är nämligen en linjäregenskap - och en sådan kan inte definieras entydigt annat än under linjära förhållanden!

Ok, Under vilka omständigheter är en Pip ett linjärt system då? Om det är så att systemet uppvisar olinjäriteter vid nivåer över några watt så är det väl inte ointressant att se hur dessa påverkar frekvensresponsen?

Jag tror du missuppfattat det IÖ skrev där.
Som jag förstår det så menar han att den totala signalnivån är under
några watt, olinjäriteterna är (inom den totala signalnivån) så små att
de är försumbara.

[IngOehman]

Ok, Under vilka omständigheter är en Pip ett linjärt system då? Om det är så att systemet uppvisar olinjäriteter vid nivåer över några watt så är det väl inte ointressant att se hur dessa påverkar frekvensresponsen?

Det du skriver är teknisk rappakalja. Frekvensrespons går bara att definiera under linjära betingelser!

Det ä dock inte den enda bristen i ditt resonemang. Man kan nämligen inte heller definiera "effektnivåer som resulterar i olinjäriteter" på sådan tumregelbasis som du försöker göra det. Det är mycket komplexa samband som styr vilka olinjäriteter som uppvisas. För det första är extrema frekvensberoenden inblandade, men framförallt är flera av olinjäriterna hos ett högtalarsystem försedda med tidskonstanter. De tansientdynamiska gränserna (som har mest relevans för musikåtergivning) är extremt mycket högre än de som gäller för statisk exitering.

Det du skriver är därför bara en demonstration av att du inte förstår varken vad frekvensrespons eller olinjär betyder.

(I huvuddelen av frekvensområdet kan piP betraktas som ett helt linjärt system upp till ineffekter en bra bit över 100 W (givet att systemet exiteras med dynamisk insignal av musiktyp). Detta är sant vid alla frekvenser utom dem som tar alltför stor del av maximalt linjärt membranutslag i anspråk.)

Om du verkligen på allvar tror att de mätfel som din utrustning ger beror på signalnivån du mätt med - så mät högtalarna med samma metod och en tiondel av ineffekten! Du kommer att få precis samma mätfel, eftersom de inte har någonting att göra med det som du försöker antyda.

Bara för att man kan använda Mlssa med låga nivåer behöver man inte göra det. Om man mäter med utnivå kring 70-80% av högtalarens ljudtryckskapacitet får man en hel del användbar information.

Du är så ute och cyklar att jag knappt vet hur jag skall få dig på rätt kurs igen...

Att mäta med MLSSA på nivåer där mätobjektet är olinjärt är MENINGSLÖST! Det renderar bara falsk information, där det är omöjligt att skilja mellan tonkurva och distorion! Det som ser ut som en tonkurva är INTE ens representativt för hur högtalaren klingar vid just den ljudtrycksnivån. Det som inte ser likadant ut som vid låga nivåer är mätfel som beror på att den som mätt inte förstår att frekvensrespons INTE kan definieras i olinjära system! Jag önskar jag visste om du KAN förstå det jag skriver...

Detta problem med MLSSA att inte kan skilja mellan tonkurva och distorsion i sin presentation - är välkänt. Och det är en av orsakerna till att man inte bör använda systemet om man inte själv förstår detta, och kan bedöma vilka nivåer som är de maximala användbara.

Vad är den praktiska nyttan med att få ett "rent" mått på ett systems frekvensrespons vid svepmätning där annat än grundtoner ignoreras?

Det finns inget annat mått!

Det finns ingen annan definition på en frekvensrespons annat än den rena! Att (försöka) mäta olinjäriteter med mätsystem som förutsätter linjära system är helt huvudlöst! Vad får du veta när du studerar mätkurvan? Ingenting!

Jag mäter olinjäriteter med ett tjugotal olika metoder under utvecklingen av både högtalarelement och -system. Men aldrig någonsin skulle jag ägna mig åt något så korkat som att blanda ihop egenskaperna och tillgripa irrelevanta mätmetoder - så att det inte går att dra några som helst vettiga slutsatser från det!


Men viktigast är att komma ihåg att: Dina mätresultat inte beror på det du försöker antyda, utan de beror på din mätmikrofon!

Att älta detta trams när du mycket enkelt kan förvissa dig om att det du ser inte har ett dugg med MLSSA att göra (genom att verifiera att du får samma resultat vid en lägra mätnivå än den du använt) är dessutom ett flagrant slöseri på tid! I varje fall på min tid.

KEFs mätavdelning utvecklade ett tidigt digitalt system från 75 och framåt. 30 år sen...

Det tog ju lite tid att utveckla systemet... Jag kollade på det i mitten av 80-talet hos KEF, och då hade de inte haft det i bruk länge.

Det var i grunden ett system som arbetar med samma princip som MLSSA, alltså att skicka ut en "till brus maskerad och loop-bar" dirac, så att man skulle kunna klara sig med små förstärkare, men ändå exitera varje litet frekvensband med tillräckligt energi. I själva verket tror jag det var MLSSA's vagga. Är inte säker på detta dock. Pricipen var densamma hursomhelst.

Mätrummet de använde var stort (8*8*8 m om jag minns rätt) och helt odämpat, och deras mål var: Att få systemet att mäta exakt samma sak som man mäter med en svept sinus - det vill säga systemets sanna frekvensrespons!

[patrikf_inaktiv]

Hej.
Först och främst måste ett missförstånd redas ut. Mina mätningar är INTE gjorda med MLSSA utan i smaart som mäter med 2-kanals FFT.
Jag diskuterar inte mätmetoder för att försvara någon mätning.
Jag undrar bla hur representativ en sk tonkurvemätning har för hur en högtalare låter vid vanlig musiklyssning med tanke de begränsade betingelser begreppet går att definiera under. Och hur ser du på egenskapen att svepmätningar är tidsblinda?

[Svante]

Bara för att man kan använda Mlssa med låga nivåer behöver man inte göra det. Om man mäter med utnivå kring 70-80% av högtalarens ljudtryckskapacitet får man en hel del användbar information. Systemet utsätts för andra sorters påfrestningar(som mer liknar den som uppstår vid musiklyssning) av mlssa än sinusmätning.
Vad är den praktiska nyttan med att få ett "rent" mått på ett systems frekvensrespons vid svepmätning där annat än grundtoner ignoreras?

Upplösningen som förloras när tidsfönstret förkortas är inte generell utan sker i basområdet.

Hmm, du menar att man kan ha nytta av en tonkurvemätning med MLS om systemet är icke försumbart olinjärt alltså, och att man kan få ut information från den kurvan som är användbar?

Det begriper inte jag hur det skulle gå till. Kan du förklara?

Mäter man med sinussvep på ett olinjärt system däremot, så kan man få reda på hur stor harmonisk dist det blir vid varje frekvens. Det begriper jag att det är bra.

Kortar man tidsfönstret (jag antar att det är tidsfönstret man applicerar på ett impulssvar) så minskar upplösningen lika mycket över hela frekvensområdet, om man räknar den i hertz. Dock får det mycket allvarligare konsekvenser i basen än i diskanten. En bandbredd på 100 Hz är ju ingen höjdare om man vill mäta djupbas, men uppe i diskanten är det ok.

[guru]

OT:
Är det möjligt att få sina byggen uppmätta av IÖ , samt tips om förbättrande åtgärder ?

Mvh

[IngOehman]

Guru: Ja, om man är rik.

Svante: Just det! Önskar alla var så kloka som du.


Vh, iö

[Svante]

Det var i grunden ett system som arbetar med samma princip som MLSSA, alltså att skicka ut en "till brus maskerad och loop-bar" dirac, så att man skulle kunna klara sig med små förstärkare, men ändå exitera varje litet frekvensband med tillräckligt energi. I själva verket tror jag det var MLSSA's vagga. Är inte säker på detta dock. Pricipen var densamma hursomhelst.

Ja, jo MLS maximerar uteffekten, givet en viss högsta utspänning. Signalen är ju antingen maximalt positiv eller maximalt negativ.

Det är förstås bra om signalen är stark, för då kan signal-störförhållandet göras bättre. Det går ju att mäta impulssvar med en impuls också, men problemet med det är att impulsen är så kort att det blir väldigt lite uteffekt. Sinusen ligger dock inte så långt efter MLS-signalen, bara några dB.

Men jag vill nu också minnas att MLS hade en annan trevlig fördel, och det var att den var väldigt lätt beräkningsmässigt, jämfört med de FFTer som behövs för andra mätsignaler. Jag tror att det var det som gjorde MLS så populär, det gick helt enkelt att göra burkar som kunde räkna ut impulssvaret med hjälp av den. Förr i världen var ju datorkapacitet dyrt.

[IngOehman]

Hur man än ser det rular sinussvep!

Vill man öka störimmuniteten så låter man ett smalt BP-filter hänga med mätsignalen. Då kan man mäta noga även i väldigt bullriga lokaler.


Vh, iö

[Svante]

Hur man än ser det rular sinussvep!

Vill man öka störimmuniteten så låter man ett smalt BP-filter hänga med mätsignalen. Då kan man mäta noga även i väldigt bullriga lokaler.


Vh, iö

Ja, om man gör det på det gammaldagsa sättet ja.

Om man gör på samma sätt som Lilltroll gör i sin trolldist, så stoppar man in hela sinussvepet i en FFT och då blir det en hejdundrans störundertryckning när man fönstrar impulssvaret som man får (efter några steg). Men det är iofs samma som med MLS.

Så det finns många sätt att mäta med sinussvep.

[IngOehman]

Håller förstås med om allt det där tekniska*, men nog heter det gammeldagsiga allt?

(Alternativa stavningar: Gammaldaxiga, gammeldaxiga.)


Vh, iö

- - - - -

*Med reservation för att jag inte skrev något om huruvida det däringa BP-filtret skulle ha den ena eller andra bandbredden, ej heller om det skulle ha ett släp (vilket faktiskt blir nödvändigt om det örs väldigt smalt). Utan denna info är det svårt att jämföra störundertryckningarna med varandra.

Att lilltrolls metod är extra finurlig således att den inte slänger någon information är svårt att komma runt dock. Man kan ju i efterhand titta på vad man vill: Tonkurva, rumsbidrag eller distorsion!

Fint.

[Morello]

Svante,

Vad för typ av BP-filter har du implementerat i den berömda Gravstenen, även kallad Tombstone?
(frågan är inte av retorisk sort)

[zvenzzon]

Nu är ju inte jag Svante, men tombstone verkar inte filtrera bort störningar särskilt effektivt, så jag utgår från att inget frekvensföljande BP-filter alls är implementerat.

[Morello]

Det finns ett filter implementerat, frågan är alltså vilken typ av filter det är fråga om.

[IngOehman]

Bästa sortens filter är ett tvåfasigt synkronlikritningsfilter!

Det ger en superb vektoranalys, således att man kan göra filtret EXTREMT smalbandigt utan att förlora tracking ens kortvarigt.

Lustigt nog kallas den sortens synkroniserade svepfilter ibland för superhetrodyn-filter, men man kan nog ifrågasätta om det är en relevant beteckning.


Vh, iö

[Svante]

Det finns ett filter implementerat, frågan är alltså vilken typ av filter det är fråga om.

Mja, det är rätt simpelt. Det är två 2.a ordningens filter (lågpass och högpass) båda med Q=10, och f0 följer den frekvens som tombstone tror att den spelar in "just nu". Triggningen blir alltså ännu viktigare när man aktiverar filtret.

Själv brukar jag inte använda filtret, det finns ju risk att det introducerar fel.

Edit: Nog måste vär hr M kunna komma på ett sätt att MÄTA vad det är för filter?

[IngOehman]

Vad är egentligen syftet med den där synksignalen?

Vore det inte lättare att helt enkelt skippa den och utgå ifrån att delayen genom systemet är liten, eller att alternativt göra den till en variabel som användaren kan sätta själv?


Ett sätt att förenkla kontrollen av huruvida en mätning blivit rätt vore annars att lägga in ett alternativsvep med en 20 dB djup notch mellan säg 990 och 1010 Hz. Om man startar ett svep och dippen inte hamnar runt 1000 Hz så måste man helt enkelt justera den där kompensationen.


Vh, iö

[Svante]

Vad är egentligen syftet med den där synksignalen?

Vore det inte lättare att helt enkelt skippa den och utgå ifrån att delayen genom systemet är liten, eller att alternativt göra den till en variabel som användaren kan sätta själv?

Den är inte liten. Dessutom varierar den från körning till körning.

Ett sätt att förenkla kontrollen av huruvida en mätning blivit rätt vore annars att lägga in ett alternativsvep med en 20 dB djup notch mellan säg 990 och 1010 Hz. Om man startar ett svep och dippen inte hamnar runt 1000 Hz så måste man helt enkelt justera den där kompensationen.

Du menar så här:

[IngOehman]

Nej, jag menar det jag skrev!

Alltså att det kan finnas ett alternativsvep (20 - 20 000 Hz) med en artefakt i form av en dipp runt 1 kHz, så att man ser på svepet om det hamnat rätt.

Nu när jag vet att delayen (av någon orsak) tydligen är olika från gång till gång faller mitt förslag dock, så strunta i det bara.
Du svarade därmed automatiskt på frågan om vad triggen har för syfte - nämligen att ta upp denna tidsopålitlighet från datamanicken, genom att varje svep synkroniseras i starten av körningen.

Min nya fråga blir då - kan man verkligen lite på att delayen är lika UNDER själva svepet ens, dårå?


Vh, iö

[Svante]

Nej, jag menar det jag skrev!

Alltså att det kan finnas ett alternativsvep (20 - 20 000 Hz) med en artefakt i form av en dipp runt 1 kHz, så att man ser på svepet om det hamnat rätt.

Psst... Röda ringen på min bild...

Nu när jag vet att delayen (av någon orsak) tydligen är olika från gång till gång faller mitt förslag dock, så strunta i det bara.
Du svarade därmed automatiskt på frågan om vad triggen har för syfte - nämligen att ta upp denna tidsopålitlighet från datamanicken, genom att varje svep synkroniseras i starten av körningen.

Min nya fråga blir då - kan man verkligen lite på att delayen är lika UNDER själva svepet ens, dårå?


Vh, iö

Ja, det kan man. Visserligen har jag råkat ut för ljudkort, som i vissa samplingsfrekvenser inte klockar in data i exakt samma hastighet som de klockar ut dem, förmodligen för att de samplar om dataströmmen till/från en fix samplingsfrekvens på ljudkortet (och då använder olika algoritmer, uppenbarligen), men det rör sig om en skillnad på 1/1000 i samplingsfrekvens eller mindre.

Det här kan ställa till problem om man vill medelvärdesbilda en signal över flera cykler, men knappast i Tombstone.

[IngOehman]

Nej, jag menar det jag skrev!

Alltså att det kan finnas ett alternativsvep (20 - 20 000 Hz) med en artefakt i form av en dipp runt 1 kHz, så att man ser på svepet om det hamnat rätt.

Psst... Röda ringen på min bild...

Oj, den missade jag.

Ja, precis så menar jag! (Om det är det jag sa som den åstadkommer. Alltså en djup dipp som är lätt synlig på kurvan.)

Finns alltså funktionen redan ( ), eller menar du att den skulle kunna se ut som det inom den röda ringen? Om den redan finns känns det ju nästan overkligt att det är samma siffror som jag skrev...


Vh, iö

[phon]

Finns alltså funktionen redan ( ), eller menar du att den skulle kunna se ut som det inom den röda ringen? Om den redan finns känns det ju nästan overkligt att det är samma siffror som jag skrev...


Vh, iö

asg!!!! jo, den finns ......

[Svante]

Nej, jag menar det jag skrev!

Alltså att det kan finnas ett alternativsvep (20 - 20 000 Hz) med en artefakt i form av en dipp runt 1 kHz, så att man ser på svepet om det hamnat rätt.

Psst... Röda ringen på min bild...

Oj, den missade jag.

Ja, precis så menar jag! (Om det är det jag sa som den åstadkommer. Alltså en djup dipp som är lätt synlig på kurvan.)

Finns alltså funktionen redan ( ), eller menar du att den skulle kunna se ut som det inom den röda ringen? Om den redan finns känns det ju nästan overkligt att det är samma siffror som jag skrev...


Vh, iö

Hehe, jo den finns. Ett svep kan se ut så här:



Det var ju lustigt att du föreslog precis de frekvenser som jag hade valt. Det måste betyda att vi är överens...

[Maarten]

Svante: Det var ju lustigt att du föreslog precis de frekvenser som jag hade valt. Det måste betyda att vi är överens... Shocked Wink

Helt fantastiskt! Inget att diskutera, inte ens en minsta lilla diskrepans eller meningsskiljaktighet

[mike34]

Litet förslag på förbättring. Kan man få sätta start och stopp frekvens på signalavbrottet ?

[Svante]

Litet förslag på förbättring. Kan man få sätta start och stopp frekvens på signalavbrottet ?

Hmm... Det känns som om jag håller på att måla in mig i ett hörn med detta, det där är ju liksom till för att vara en fix till nåt som inte riktigt funkar, och att bygga ut funktionen med en drös med valmöjligheter känns inte riktigt rätt. Egentligen så behöver man ju bara hålla ett öga på "triggered"-texten längst nere till vänster. Och egentligen behöver jag ju bara lösa triggproblemet på nåt annat sätt...